Om min och Huggans återkomst (och vikten av att lyssna)

Här kommer en liten uppdatering om Huggan (efter förra veckans misär).

Idag hade vi ett helt grymt pass! Jag känner mig just nu väldigt glad att jag tragglade mig igenom förra veckan, med inställningen att försöka göra mitt bästa för att lösa saker & ting. Jag har under senaste tiden funderat på några saker, som idag bara föll på plats:

  • hur ska jag få ett bättre flow i hennes skritt (dvs. att hon ska ta ut steget och skritta på, utan att korta upp sig och bli liksom ”styltig” emellanåt)?
  • hur ska jag få henne att bjuda mer framåt, och inte gå och bromsa sig i skritten?
  • hur ska jag få bogarna mer lätta och flyttbara?

att ta sig tid att lyssna…

Anledningen till att allt detta föll på plats idag, tror jag var att jag tog mig tid att lyssna.

Jag började passet med att skritta runt och bara komma i balans (och stillhet) med sitsen. Ju mer jordad och stilla jag blir i min sits, ju mer öppnar jag upp för en dialog. Jag följer med i hästens rörelser och bara observerar vad vi har att jobba med idag, innan jag börjar inverka.

Om jag inte hittar stillhet i sitsen före jag börjar inverka, så känns mina hjälper mer ”flaxiga”.  Och som att jag och hästen kommer längre ifrån varandra (kommunikationsmässigt).

veckomål: check!

Så idag kunde vi checka av veckomålet från förra veckan: snabbare för innerskänkeln i tölt. Fast känslan var så mycket bättre än bara det! Jag fick en känsla av bättre svar för alla hjälper. Hon töltade på mer mellan hjälperna än jag känt förut. Mer framme för skänklarna, och mer energi än förut.

Nu ska jag inte ha så bråttom framåt igen, så att jag glömmer bort att lyssna. Tack för påminnelsen, Huggan 🙂

9

Nya tips för att stärka överlinjen: Sara-kurs 3-4/2

Sara Ljung islandshäst

Äntligen kursdags för Sara Ljung igen! Förra gången vi red kurs för Sara var i november, och jag var fullt inställd på att lägga massa tid på att stärka överlinjen och träna galoppfattningar. Men livet kom emellan med sjuk familj, lång ledighet och mycket att styra upp på ”det andra jobbet”.  Så i slutet av januari kände jag att det inte ”hände” så mycket i ridningen. Som att jag och Huggan hade tappat riktningen lite. Med andra ord; perfekt tillfälle för att gå kurs!

Förra kursen diskuterade jag och Sara kring foder och proteinkomplement för Huggan. Hon får nu en giva på 3,5 dl Protein Special, 1 dl mineraler och 1 msk salt. Hon skulle behöva komma upp ännu lite mer i protein. Då jag inte vill ge henne mer koncentrat, så funderar jag på att komplementera med lusernhack istället. Med den ökade proteingivan tycker jag att jag snabbare sett resultaten av träningen, både i muskelsättningen och att hon börjat strama upp magen allt mer.

Denna gången så diskuterade vi kring bett, då jag försöker hitta några olika bett som Huggan trivs bra med. Jag red utan nosgrimma så att vi skulle kunna se tydligt hur hon reagerade. Av de tre olika jag testade, gillade hon bäst det tredelade bettet med D-ringar. Hon blev stadigare på kontakten, och mjuknade utan att ”försvinna” från kontakten eller bli ”plockig” med bettet. (Har massor mer att skriva om betten, men det får bli ett eget inlägg.)

min sits

Då jag bara ridit i min nya Ergo-sadel några veckor, så handlade mycket under denna helg om att jag skulle hitta min sits. I Ergosadeln placeras bäckenet i en neutral position, vilket gör det lättare att lossa knän och lår från sadeln, och få en bättre rörlighet i höfter och överskänklar. Dock gör det att jag känner obalanser mycket tydligare, och behöver komma i bättre kontakt med min bålmuskulatur för att kunna inverka snabbt. Första passet kändes som sladdrigt kaos, men då jag hittat sitsen bättre så kände jag en helt ny stabilitet och balans. Och jag kunde då jobba mer effektivt med att räta upp ryggen och hitta en helt lodrät sits.

skritt

Huggan har blivit väldigt jämn i sidorna, så nu tränade vi på mindre justeringar för att öka liksidigheten. Som alla hästar, vill hon gärna falla in med innerbogen i ena varvet, och skjuta ut ytterbogen i det andra. Det här hänger ju ihop med att ena sidans muskulatur är kortare och lite stummare än den andra sidan. Fokus låg därför på att i båda varven länga ut den kortare vänstersidan. Sedan kunna be henne söka stödet längre fram (dvs sträcka ut nosen fram till bettet), och jobba där för att stärka överlinjen. Tidigare har hon inte riktigt orkat länga ut hela överlinjen på det här sättet. Hon har istället ”knäppt av” och gått med nosen bakom lod. Men nu kändes det som att hon klarade detta bättre, och orkade skritta ganska stabil där.

trav

Sedan sist har hennes trav utvecklats till att bli mer stabil, dvs att hon kan trava på i jämn takt, jämnt tempo och jämn form. Vi kan behålla den här stabiliteten genom varvbyten (väldigt bra) och upp i lite högre energi (helt ok). I helgen fokuserade vi mest på min sits i traven, eftersom vissa förbättringar där kommer att göra mycket för kvaliteten på traven. När jag släpper låren och tar lika mycket vikt i båda stigbyglarna, blir det lättare att räta upp ryggen. Och då får jag den här känslan av att vara liksom stabil och orubblig i min ridning, och att jag kan rida henne framför skänkeln. Jag verkar också ha blivit bättre på att instinktivt rida lätt på rätt sittben (trots att jag inte övat mycket på just detta), men behöver fortsätta träna på att medvetet kunna känna skillnaden mellan rätt och fel sittben.

tölt

Japp, även här tränade vi på min sits. Jag känner mig otroligt nöjd med att jag under andra passet hittade exakt hur jag ska sitta! Styrka i ryggen (utan att bli stum i axlar och armar), och rörlighet i höfter och överskänklar. Huggan har blivit starkare sen sist, och vi kan rida mer på böjda spår utan att hon blir sladdrig eller faller isär. Men i huvudsak tränade vi på rakt spår, att hon skall länga ut vänster sidan och söka stödet lite längre fram, utan att bli för djup. Ja, samma arbete med att stärka överlinjen som i de andra gångarterna, alltså. Vi tränade också att hon ska bli snabbare för skänkeln och kunna tölta lite mer mellan hjälperna, utan att dyka för djupt i formen.

galopp

Vi började träna galoppfattningar på volten. Hon har lättare att fatta galopp i hö varv, men vi har haft allmänt problem med galoppfattningarna. Detta sitter i MIG, och att jag behöver rida fattningarna med större självklarhet. Jag tror att jag har ridit för mycket femgångargalopp… När jag ska fatta galopp så har jag liksom redan känslan av en flack, fyrtaktig galopp i kroppen. Vilket såklart inte ger en bra kvalitet på galoppfattningen! När jag väl började rida ordentligt, så galopperade hon snällt på volten. Nu skall vi träna fattningarna ordentligt närmaste tiden. Min sits och kvaliteten på gångarten blir nästa sak att jobba med.

våra mål närmaste 2 månaderna

Som ni märker har vi ett generellt mål i alla gångarter just nu. Att få henne stabil i takt , tempo och mjukhet, och kunna sträcka ut nosen till ett stöd lite längre fram. Detta kommer stärka överlinjen och jag kommer då kunna rida henne med mer energi, utan att hon faller isär. Det känns som att vi är på god väg mot det målet i skritt och trav. I tölten pendlar hon fortfarande mellan lite för hög i formen och att dyka lite djupare, men när hon blev kvickare för skänkeln kunde jag placera henne bättre i formen. Jag tror också det kommer att göra mycket för grundstyrkan när vi kan börja använda galoppen i träningen. Så det är ett viktigt mål för oss närmaste månaderna.

Nu tränar vi vidare till nästa kurstillfälle, som blir i början av april!

islandshäst

 
3

Träna för att stärka överlinjen: Huggans träning okt – dec

Ibland känns det lite läskigt att dela med sig av filmer här på bloggen, eftersom jag sällan känner mig riktigt nöjd då jag ser mig själv på film. Jag ser mest allt som INTE är på plats, och då är det lätt att känna sig dålig. Men det är viktigt att tänka att allt det där som vi INTE klarar av just nu, är ju under utveckling. Att jämföra filmer är enligt mig det bästa sättet att kunna se träningsframstegen över tid, och kunna utvärdera den träning man lagt in. Vad har jag gjort bra, vad behöver jag göra bättre? Hur kan vi gå vidare härifrån?

Jag tänkte därför börja göra sammanfattningar av Huggans träning under 2-månadersperioder, för att kunna se tilbaka på var vi var i början av perioden, hur vi tränat, samt vilka resultat det gett. Och framför allt, hur vi ska utveckla träningen under nästa period!

Utgångspunkt

När vi påbörjade Huggans träning ”på allvar”, var hon väldigt oliksidig. Hon skrittade med korta steg och kändes liksom ”hackig” i tempot. Hon var kortare i muskulaturen i vänster sida, vilket gjorde att hon gick utåtställd i höger varv. Därför fick hon också svårt att länga ut överlinjen och arbeta i en bra grundform. I andra gångarter än skritt så sprang hon iväg i högt tempo för att hålla balansen, och klarade inte att jobba långsammare. Tyvärr har jag inga filmer från detta, pga jag tyckte det kändes helt bedrövligt dåligt! 😉

träning för att bygga stark överlinje

Rygghalvornas storlek visar tydligt på Huggans oliksidighet i början, och efter en periods träning.

Hur vi tränat

Jag har under dessa månader fokuserat på skritt- och travarbete, att mjuka upp henne i sidorna och träna henne i att länga ut steget. Jag beslutade mig för att lägga bort tölten helt, eftersom hon bara föll isär och sprang iväg, och inte klarade att arbeta på ett bra sätt i tölten. Jag har varvat denna träning med lugna uteritter, där jag mest känt på hennes lägstanivå och låtit henne skritta och jogga i trav (när traven blev såpass ridbar att hon kunde jogga på ett bra sätt).

I all denna träning har mitt största fokus inte legat på hennes framåtbjudning eller hur kvick/alert hon varit för hjälperna, utan på att lära henne använda kroppen rätt (t ex sänka innersidan på böjda spår, och inte sätta mig på ytter sittben). När hon började förstå hur hon skulle hitta balansen med kroppen, kom också mer framåtbjudning och hon blev kvickare för hjälperna.

skritt

trav

Resultat av träningen

  • Hon orkar jobba i en stabil grundform, vilket hon inte gjorde tidigare (då gick hon mer in och ut ur formen).
  • Hon orkar jobba med ryggen uppe och en ganska stadig kontakt på bettet.
  • Hon har blivit mjukare i sidorna och är inte lika tvekande längre, utan bjuder mer framåt.
  • Hon orkar hålla ihop sig i tölten, och fortsätta jobba över ryggen även i mer samling.

Inför nästa träningsperiod

Under nästa träningsperiod behöver vi träna mer på tekniken i gångarterna, men ska också börja lägga in pass som tränar kondition & uthållighet. För att kunna träna detta systematiskt, behöver jag bli bättre på att planera vår träning än jag varit tidigare, och åka iväg för att kunna träna på bra underlag.

Sammanfattningsvis känner jag mig nöjd med träningen denna period. Jag har tagit det lugnt för att motverka skador/överansträngning när hon fått lägga om sitt rörelsemönster, och hon har utvecklats jämnt framåt. Nu fortsätter vi mot nya mål!

Muskelsättning på ovansidan halsen är ett tydligt tecken på att hästen börjat stärka överlinjen.

Mer muskler på ovansidan halsen. Vi är på väg att bygga en stark överlinje!

 

———–
Gillade du det här inlägget? Tryck gärna på hjärtat, så vet jag vad du vill läsa mer om13

Träna upp styrka i skritten

Fokuserar mycket på skritten just nu, både i longering, från marken och på ryggen. Jag hittar en skritt med bra tryck från bakbenen och genomsläpplighet och låter hästarna jobba på där. Då byggs styrkan successivt upp hos hästarna, man märker snabbt att man kan börja öka intervallerna, och styrkan avspeglas också i de andra gångarterna. Hästen får lättare att bära upp sig i en bra hållning. När hästen klarar av att skritta på och vara genomsläpplig kan man också be den öka energin och trycket i skritten, utan att korta steget och tappa takten. Mycket bra styrketräning!

Mello efter 1, 5 h tur med mestadels skritt. Tänk på att variera underlag, lutning etc så träningen inte blir för statisk om man rider långt.

Skillnad på Atlis skritt

Hittade faktiskt en film på Atli som jag tog med mobilen för ganska exakt en månad sen. Blir ju inte så alltför bra då man ska försöka filma själv samtidigt som man longerar, men ville ha en film för att komma ihåg hur han rörde sig då. Ganska passaktig, stel i sidorna och bjöd inte så värst framåt.

Idag fortfarande lite passaktig emellanåt men kommer sig nu mer av balansproblem under ryttare. Kommer att bli bättre då han blir mer utbildad för hjälperna!

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=_fHnm1EM3Tk&w=560&h=315]

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=arV9zHRqW68&w=560&h=315]