Hur yoga kan hjälpa ryttarens sits (gästblogg)

~  i samarbete med yogabyelin  ~

yoga ryttarens sits

Yoga och ridning är ett väldigt spännande ämne som ligger mig varmt om hjärtat, och här ska vi gå in lite mer på hur yoga kan hjälpa ryttarens sits.

För att bli en bättre ryttare behöver du bli medveten om vad du sänder ut för signaler till hästen. Våra kroppar reagerar rekordsnabbt för våra tankar och vårt muskelminne följer med. Det finns några punkter du kan tänka extra på, för att bli medveten om vad du gör på hästryggen.

andetaget grundar dig i sadeln

Tänk dig att det går in genom näsan, via svalget, ner mot nyckelbenen, till naveln och sjunker ut mot höften. Andetaget finns med dig hela tiden, det går längs med din ryggrad och grundar dig ner i sadeln.

Ge tungan gott om plats mellan tandraderna och va avslappnad i dina käkar. Blir du som en fågelholk när du rider är det svårt att andas långsamt och rytmiskt. Behöver du andas genom munnen, andas långsamt.

hitta dina sittben

Prova på ett hårt underlag, yogamatta eller handduk, och gärna framför en spegel. Börja med dålig hållning i ryggen, låt hjärtat vilja tippa fram mot låren och ‘säcka ihop’ i din rygg. Hur känns sittbenen här?

Prova att räta upp din rygg, precis som att nån drar dig i håret uppåt, kolla att du har rak rygg och stabila axlar. Reflektera över hur sittbenen känns.

Byt till en svank i ryggen, känn hur ländryggen sjunker in och sittbenen skjuts bak/neråt. Känner du båda dina sittben lika mycket? Känns det ena större ner mot mattan än det andra?

Två sittben med lika stor kontaktyta är det vi eftersträvar, och det vi som ryttare vill kunna är att använda sittbenen i en lodrät sits och i en bromsande sits, dvs. när du lutar dig lite, lite bakåt med överkroppen och bäcken. För att förhindra svank, sug in naveln till ryggen. Koppla på dina korsettmuskler.

dina axlar styr din viktplacering i sadeln

Sätt dig på golvet rakt framför din spegel, i skräddare eller med benen rakt framför dig. Vad händer när du tippar ner ena axeln? Vad händer om du tippar överkroppen åt höger ännu mer? Känner du tyngden som går ner genom sittbenen?

Tyngd och vikt förändras med skuldrorna, både i din egen kropp och ner mot hästen. Beroende på vilken fot du trycker ner mest med i stigbygeln, skickar du ut tyngden mer i ena foten. Tyngden kan alltså gå som att du tippar ner den genom höger axel, höger sittben och ner i höger fot. Eller så går tyngden från höger axel ner i vänster sittben, om du trycker ifrån mer med vänster fot.

yoga kan hjälpa ryttarens sits

Yogan hjälper dig att uppfatta och lära känna din kropp, gå utanför kroppens invanda mönster och sätta kroppsdelar plats. Genom enkla flöden och balansövningar kan du öva upp din vertikala sits bara genom att titta i spegeln.

Stå t. ex. på ett ben, och ta med andra knät upp mot magen (låt inte nåt utav knäna tippa inåt, eller utåt). Ha jämn kontakt med hela foten ner i mattan. Känn andetaget genom det stående benet, vrid sen knät ut från kroppen och sätt foten i insida ljumske eller insida vad. Hitta ditt insida lår. Skicka ditt andetag dit. Sätt händerna framför hjärtat eller upp över huvudet. ANDAS, och slappna av i dina käkar.

Yoga handlar inte om att nudda sina tår. Yoga handlar om att hitta sitt andetag (ditt flow, chi, prana, energi… din kraft), öka din kroppsmedvetenhet och hitta in i din kärna. Stark och smidig blir man på vägen dit ❤️

Varma hälsningar, Elin

Yoga by Elin

12

Om min och Huggans återkomst (och vikten av att lyssna)

Här kommer en liten uppdatering om Huggan (efter förra veckans misär).

Idag hade vi ett helt grymt pass! Jag känner mig just nu väldigt glad att jag tragglade mig igenom förra veckan, med inställningen att försöka göra mitt bästa för att lösa saker & ting. Jag har under senaste tiden funderat på några saker, som idag bara föll på plats:

  • hur ska jag få ett bättre flow i hennes skritt (dvs. att hon ska ta ut steget och skritta på, utan att korta upp sig och bli liksom ”styltig” emellanåt)?
  • hur ska jag få henne att bjuda mer framåt, och inte gå och bromsa sig i skritten?
  • hur ska jag få bogarna mer lätta och flyttbara?

att ta sig tid att lyssna…

Anledningen till att allt detta föll på plats idag, tror jag var att jag tog mig tid att lyssna.

Jag började passet med att skritta runt och bara komma i balans (och stillhet) med sitsen. Ju mer jordad och stilla jag blir i min sits, ju mer öppnar jag upp för en dialog. Jag följer med i hästens rörelser och bara observerar vad vi har att jobba med idag, innan jag börjar inverka.

Om jag inte hittar stillhet i sitsen före jag börjar inverka, så känns mina hjälper mer ”flaxiga”.  Och som att jag och hästen kommer längre ifrån varandra (kommunikationsmässigt).

veckomål: check!

Så idag kunde vi checka av veckomålet från förra veckan: snabbare för innerskänkeln i tölt. Fast känslan var så mycket bättre än bara det! Jag fick en känsla av bättre svar för alla hjälper. Hon töltade på mer mellan hjälperna än jag känt förut. Mer framme för skänklarna, och mer energi än förut.

Nu ska jag inte ha så bråttom framåt igen, så att jag glömmer bort att lyssna. Tack för påminnelsen, Huggan 🙂

9

Om att inte ta med känslor upp på hästryggen (gästblogg)

~  I SAMARBETE MED YOGABYELIN  ~

Det låter ju väldigt enkelt, eller hur? När man är i ett mentalt stabilt läge, ingen stress, inga krav på prestationer, ingen tid att komma hem till. Då är det enkelt.

Sen tränger vardagen på. Du måste va hemma till 19.00. Hinna inom Ica innan. Gårdagens pass fick du inte igenom dina övningar. Nej just det. Du hann inte rida! Och idag måste du hinna rida igenom, för i morgon är det tävling och då vill du att allt ska stämma.

vilka känslor tar du med upp på hästryggen?

Ni hör ju dosen av överdrivenhet – men också den lilla sanningen.

Visst är det lätt att ta med sina egna krav och tankar upp på hästryggen? Även osäkerhet och nervositet hänger gärna med upp. Och tvivel. Massa tvivel.

Hästarna är moving meditation för många. Låt det få va så. Låt dom hjälpa oss – men låt dig va öppen och mottaglig för deras hjälp.

Såhär är det. Vi tänker 70 000 tankar varje dag. Det vi matar hjärnan med, det tror den på. Mata den därför med bra tankar! Alla dina tvivel, missnöje, stress och krav lämnar du utanför stalldörren.

Har du en tid att passa, använd tiden väl, stoppa undan mobilen, och njut av bara hästgos och umgänge.

Sänk kraven. Gör det du kan med det du har nu.

Använd ditt andetag

Med hjälp av ditt andetag blir du mer medveten, närvarande och avslappnad. Använd det. Ditt andetag har du med dig jämt, varje sekund.

Vart du än är, sitt ner ett par minuter. Andas ner till naveln. Andas förbi naveln, ner mot höften. Andas ut genom fötterna. Låt axlarna följa med, låt de bli tunga ner mot jorden. Slut ögonen, ha mjuka ögonlock. Släta ut din panna. Slappna av i din käke. Släpp ut spänningarna genom en utandning genom munnen. Sätt handen på magen och känn dina andetag.

Sen gör du det du kom till stallet för.

Jag guidar alltid mina elever in i andetaget på yogaklasserna. Det är gratis, du har det alltid med dig och du mår så mycket bättre*. Du gör inte hästen en tjänst att ta med dig känslorna upp på hästryggen. Hästen finns där för att stötta dig om det behövs, men i övrigt är er stund till för att främja er relation och få ut något bra utav det.

Varma hälsningar, Elin

Yoga by Elin

* = sänker blodtryck, stresshormoner, syresätter dig, känner dig lugn, har lättare att ta in och lära dig ny kunskap, hantera stress…. Listan är lång och jag hade kunnat skriva i all oändlighet på vad du tjänar att ta hand om ditt andetag ❤️

7

Med passion för yoga och islandshästar (gästblogg)

~ I SAMARBETE MED YOGABYELIn ~

yoga islandshästar

Mitt namn är Elin och jag driver en liten yogastudio i mitten av Blekinge. Det är en mobil sådan, jag åker alltså runt och har klasser på olika håll hemikring samt i Växjö. De flesta jag möter är vanliga människor, som vill ge sig själv en stund på mattan. Den berömda egentiden. Runt en tredjedel är ryttare som vill yoga för att landa i andetaget och ta med sig yogan upp på hästryggen, och det är här mitt specialintresse är i yogan – yoga för ryttare.

yoga – vägen tillbaka från utbrändhet

En stor del av alla elever har nån gång känt av väggen, och här är mitt hjärtebarn inom yogan. Vad den kan göra för dig som trillat in i väggen, och som vill ha verktyg och hjälp därifrån. Eller en lugn stund. Utan måsten eller borden.

Jag har själv varit där, och vet hur ofantligt kraschad självbild man får. Vaddå inte kunna ta sig till jobbet? Alla klarar ju det. Alla ja, det tror man bara. Jag som älskar att dammsuga ville inte ta i dammsugaren när jag blev sjukskriven för utbrändhet. Grät när jag tänkte på jobbet. Att jag kört ihop det för alla andra med att jag inte var där.

YOGA BY ELIN

Men, nu är jag här sex år senare och även om jag inte önskar min värsta fiende detta så är jag den jag är idag, tack vare yoga, utbrändheten och hästarna. Och nu är det sammanvävt i mitt företag YogabyElin.

Här får jag vara den jag är, använda min fulla potential och komma till min rätt. Rå om min egen tid och utvecklas bland hästarna.

på vilket ställe i livet kan du blomma ut?

Detta är så viktigt, för alla, att ha ett ställe eller punkt i livet där man får blomma ut och vara sig själv. Mycket som framhävs i dag är att man ska vara utåtriktad, synas, vädra åsikter och vara grymt kreativ.

Ibland har man inte rätt jobb. Mitt jobb som jag blev sjukskriven ifrån 2012 var utmanande och väldigt väldigt roligt, men det va för likt mig själv som person. Jag bytte jobb, till ett mer fyrkantigt och då kan jag hålla min energi inom dessa ramarna. Och sen få vara mig själv, gränslös, ojämn, utåtriktad! Och sen gå tillbaka till att lyssna på tystnaden.

Ibland är man på fel plats, och det behöver inte vara en själv det är fel på. Det kan bara vara så att din potential ska finnas nån annanstans. Där den kan få flöda fritt.

Och det betyder inte att du måste starta eget och dreja krukor. Det kan va att vara på arbetet 7-16, lämna det och ägna sig en en timme åt nånting man älskar när man kommer hem. Eller ta en lugn promenad när sambon fixar maten till barnen. Eller bara få vara med sig familj, nära eller kära (två- eller fyrbenta). Det finns alltid ett ställe för någon, det är jag helt säker på.

Yoga by Elin

Nästa inlägg, för jag har fått äran att skriva tre här på Sofies blogg, handlar om vad vi tar med för känslor upp på hästryggen.

Varma hälsningar, Elin

Yoga by Elin

Vill ni veta ännu lite mer om mig och mitt företag, så hittar ni mig här:

Instagram: @yogabyelin
Facebook: YogabyElin – yoga för ryttare   och   Karlsagårdens islandshästar
Bloggen: elinklingstedt.wordpress.com

5

Händer på min islandshästblogg…

Just nu jobbar jag för fullt med olika projekt… Däribland några saker som kommer att hända på min islandshästblogg, som jag gärna vill berätta om för er!

Gästbloggare med passion för yoga och ridning

Under denna vecka (och nästa) kommer Elin att gästblogga hos mig! Hon är både yogainstruktör och islandshästryttare. Tillsammans med sin sambo driver hon Karlsagårdens Islandshästar, en islandshästgård under uppbyggnad. Till vardags driver hon sitt företag YogabyElin, med fokus på yoga för ryttare.

Elin kommer blogga om sin personliga resa med yoga. Och på vilka sätt yogan kan hjälpa dig att utvecklas som ryttare – både mentalt och fysiskt!

Yoga by Elin

övningsserie startar på bloggen

Tidigare i vintras startade jag en övningsserie på instagram – men märkte att formatet på instagram blev väldigt begränsande. Därför har jag bestämt mig för att flytta övningsserien till bloggen, för att kunna göra den så mycket bättre för er läsare!

Framöver kommer jag alltså att dela med mig av olika övningar, som tränar en bättre hållning och rörelsemönster hos din islandshäst. Första inlägget kommer i nästa vecka…

på önskemål från er läsare

På senaste har jag fått en del frågor från bloggläsare och elever. Därför har jag nu skrivit ihop några inlägg utifrån era önskemål. Närmaste tiden kommer ni att kunna läsa om:

  • Målsättningar i ridningen – hur gör man för att sätta mål och göra en plan för sin ridning?
  • Hur bygger man upp en islandshäst från grunden?
  • Vad är hållbar träning, och hur har jag utvecklat mitt sätt att rida och träna islandshästar?

Har du något du undrar över – kan vara allt från ridning och träning, utrustning, mig och mina hästar, hur man ska lösa ett visst problem…? Skriv gärna en kommentar eller ett meddelande! 🙂

7

Hur kan jag rida snällt och effektivt – samtidigt?

En sak jag ofta upplever som instruktör är betydelsen av att vända på orden. Genom att hitta ett nytt sätt att förklara en övning eller en känsla, kan plötsligt polletten trilla ner ordentligt hos en elev.

Igår läste jag artikeln ”Hur ska hästen reagera?” (av Johan Häggberg i Islandshästen 4/2017). I texten särskiljer Johan på inlärning, förfining och korrigering av hjälper, samt eftergiftens betydelse. Hur ska vi använda eftergifter beroende på om hästen vi sitter på behöver träna på inlärning, förfining eller korrigering? Just hur han satte ord på de olika sätten att använda eftergifter, blev en ögonöppnare för mig! Självklart behöver eftergifter anpassas efter situationen – när vill jag berätta för hästen att jag känner mig nöjd, och när vill jag peppa den att prestera en lite bättre respons? Och hur ska jag använda mina eftergifter för att tala om detta?

Under nästa ridpass blev det uppenbart för mig varför jag dittills inte lyckats få Huggan så alert för hjälperna som jag velat. Hon har varit (och är) en riktig utmaning för mig. Ger jag för stora eftergifter innan jag nått i mål, så tappar jag kommunikationen på vägen och får börja om från noll igen. Såklart har jag hört detta förut, från flera instruktörer.. Men genom Johans sätt att vända på orden, förstod jag hur jag skulle hitta min teknik för att kunna rida henne med mer precision, och få henne precis sådär lätt och alert som jag kämpat med under hösten. Jag blev mer tydlig med min hjälpgivning, utan att för den sakens skull behöva förstärka hjälperna. Att jag blev tydligare gjorde i sin tur Huggan tillfreds och uppmärksam.

Jag har alltid varit en försiktig ryttare som vill rida ”snällt”, helst genom att ta så lite i hästens mun som möjligt. Jag har därför varit dålig på att rida med kontakt, och det har gjort att jag istället blivit otydlig i min kommunikation. Vad är egentligen snäll ridning? För mig är det att kunna rida med lätta och mjuka hjälper. Genom åren har jag fått höra att om hästen inte svarar på den lätta, mjuka hjälpen så måste den förstärkas för att lära hästen att reagera på den första, diskreta hjälpen. Men jag har börjat luta åt att det är viktigare med precisionen i de samverkande hjälperna – det är den som förklarar tydligast för hästen vad jag vill. Så snäll ridning, har jag kommit fram till, är inte att ha så lite kontakt som möjligt med hästens mun. När man rider med en mjuk och följsam kontakt, så har man möjlighet att skärpa sin precision i ridningen. Kunna reagera snabbt och bemöta hästens svar på hjälperna i exakt rätt ögonblick. Kunna anpassa eftergifterna till att antingen belöna stort, eller fortsätta peppa hästen. Och med den precisionen, behöver man sällan förstärka hjälperna mycket.

Min utveckling just nu

Även fast det inte alltid känns, så tror jag ryttarkänslan utvecklas hela tiden med små små steg! Om man är öppen för att märka det (och ibland måste man verkligen kämpa 😉 På senaste tiden så har jag hittat en massa ”nya känslor”, eller snarare tagit min ryttarkänsla ett snäpp upp på dessa olika områden:

  • Har börjat ställa högre krav på hästarnas följsamhet (i hantering, markarbete, ridning)
  • Hittat en ny känsla för hur hästen ska kännas (”som smör”) när den mjuknar i sidorna
  • Också hittat en ny känsla för hur hästens innersida ska kännas när den flyttar undan för skänkeln (”flyta undan”)
  • Har börjat ställa högre krav på hur hästarna aktiverar bakbenen, en högre grad av kraft i bakbenen och ”snabbare bakben” i alla situationer. Svårt att förklara ”snabba bakben” – inte att hästen ska stressa igenom saker & ting (med korta steg), utan mer att hästen ska lyfta hovarna i exakt det tillfälle jag säger till. Snabbare och mer respons helt enkelt!

Detta går såklart i perioder, hur mycket man upplever att man utvecklas – ibland känns det som att mycket lossnar samtidigt, sen kan det gå långa perioder där det känns som att man bara ”trampar vatten” och står still. Då brukar jag prova nya vägar i träningen, hitta nya övningar eller sätt att träna/markarbeta. Jag försöker också efter varje pass plocka ut en positiv sak/bra känsla jag fått och jobba vidare med den.

Bra att rida för instruktör är det ju också, speciellt i såna perioder då jag känner som allt bara står still och det egentligen känns som sämst att behöva visa upp min ridning! Samtidigt tror jag inte på att rida för instruktör alltför ofta, man blir mer passiviserad och ”mottagande” istället för att söka sig fram till egna lösningar och nya vägar. Funkar iaf så för mig. Men till helgen kommer Camilla igen, då ska jag plåga henne med alla min funderingar och tankar och frågor kring hästarna och deras träningsupplägg, ser så mycket fram emot det!!! 😀

Lillan10