Månadssammanfattning februari

Februari har varit en månad med mycket jobb, mycket nytt, många idéer, och så lite allmän trötthet på slutet. Såhär har det sett ut under månaden som gått.

startade månaden med Inspirationspåfyllning

Månaden började på topp med en helgkurs för Sara Ljung. Jag och Huggan fick feedback på det arbete vi gjort, och tips för att ta oss vidare. Nu blir det full fart framåt, med fokus på tölt och galopp under närmaste två månaderna!

dags för fler träningshästar

Under februari har jag haft två träningshästar, Kylja och Lykka. Lykka har blivit grundad från marken, och kommer tillbaka i vår för fortsatt träning. Kylja har gjort stora framsteg på kort tid, och klarar nu bl. a. att trava i stabil grundform på volterna. I slutet av månaden kom Helmer, som varit här på inridning tidigare. Nu skall han bli här ett tag på träning. Helmer kommer så småningom att bli till salu, för den som letar en utvecklingsbar häst med lätt för gångarterna!

Massor av undervisning

Jag har haft 7 undervisningskvällar/dagar under februari, och träffat både gamla och nya elever. Den absolut bästa delen av mitt jobb!

Jobbar med målsättningar

Under denna månaden började jag också jobba mer med tydliga målsättningar – för hästarnas träning och konkreta omsättningsmål för mitt företag. Det har gjort mig mer fokuserad och kommit snabbare ”i mål” med saker. Dock har jag också fått känna på baksidan med målsättningar (för en energisk person som mig själv). Det är viktigt att ha en strategi för att hantera de krav som man ställer på sig själv med målsättningarna. Och att kraven ska vara realistiska..

skriva, skriva, skriva…

Som vanligt har jag skrivit och skapat en hel del ”innehåll” (content) denna månad. Förutom de vanliga blogginläggen, så har jag också förberett en lite större föreläsning på temat ”Hästens oliksidighet och sitsens inverkan”. Jag kommer att hålla den vid några olika tillfällen under våren, och prata om kopplingen mellan hästens oliksidighet och ryttarens sits, och hur vi kan träna våra hästar att bli mer liksidiga. Det kommer också finnas möjlighet att boka in en sitsoptimering under dessa föreläsningar. Är du intresserad av att delta, så kontakta mig 🙂

Och, så håller jag på med en annan typ av text.. Nytt och spännande! Och såklart på temat hållbar träning 🙂 Fortsättning följer på detta!

tappat lite styrfart

Avslutade månaden med en liten sväng ner i källaren. Senaste två månaderna har varit en intensiv period, både arbetsmässigt och kreativt. Förra veckan tappade jag styrfarten, och behövde backa lite. Ta mig tid att vila och smälta intryck.Det är lätt att göra upp planer och sätta igång många projekt samtidigt när man känner sig inspirerad. Men det är också viktigt att vara realistisk – kommer jag att orka med allt detta när den första inspirationen avtar? På längre sikt? När jag börjar känna mig trött? För att växa av mina utmaningar, behöver jag ställa realistiska krav på mig själv som jag vet att jag klarar.

Som det ser ut nu kommer mars att bli en månad med mycket av samma – rida, skriva, undervisa! Jag har lovat mig själv att inte starta upp nya projekt, utan bara jobba på med det jag redan gör, och göra det ännu bättre. Så nu – framåt mot mars, med lite lugnare språng! 😉

9

En väldigt speciell islandshäst

En islandshäst som betytt mycket för mig (både som ryttare och som människa) är Ósk. Hon kom till mig i juni 2013. Då var hon blockerad och allmänt förbannad på människor som hade tänkt rida på henne. Under 3,5 år tränade vi och utvecklades tillsammans.

Hon utvecklades till en avslappnad häst, som var väldigt ”mjuk” i själen. Ibland fick hon besök av sina gamla demoner – vissa dagar var hon tokspänd och det kunde ta en vecka att få henne att landa i vårt system igen – men de dagarna kom mer sällan med åren. (Här och här kan du läsa mer om vår resa, och hur Óskan utvecklades som ridhäst under de år jag ägde och tränade henne.)

Tyvärr var jag tvungen att låta avliva henne i mars 2017, efter flera allvarliga kolikanfall.

Hon var en speciell islandshäst, som lärde mig mycket om ridning på hästens villkor. Hon har verkligen format mig som ryttare. Jag tänker på henne ofta, och hade önskat att jag fått ha kvar henne, med all den kunskap jag har nu. Hon hade nog flera psykiska och fysiska låsningar som jag kunnat låsa upp bättre med den kunskap jag har idag.

”Some horses will test you, some will teach you, and some will bring out the best in you.”
För mig gjorde Óskan allt detta.

7

Hur min islandshästblogg utvecklats

islandshästblogg

Sedan november 2017 satsar jag lite extra på att utveckla min islandshästblogg. Både designmässigt, men också inläggen jag skapar. Syftet med detta är att kunna använda bloggen som en plattform för mitt företagande. Samtidigt som jag får göra det jag tycker är allra roligast efter att rida islandshästar – läsa och skriva om dem! Eftersom bloggen börjar bli viktigare och viktigare, kände jag att det var dags för en liten utvärdering av mitt arbete med bloggen so far.

tillväxt på bloggen

I december så bytte jag från wordpress.com till wordpress.org. En väldigt tidskrävande process, men som kändes värt arbetet eftersom .org gav mig möjlighet att utveckla designen på min islandshästblogg, och också få tillgång till sökmotoroptimering och bättre statistikverktyg.

Det har gjort att det blivit ett glapp i statistiken i övergången kring flytten, men beräknat på de siffror jag har tillgång till, så har tillväxten sett ut såhär.

  • Antalet sidvisningar per månad har ökat med 20% under 2017…
  • … och har ökat med hela 58 % sedan november!
  • Antalet besökare har ökat med 60 % sedan 2017

Dessutom har jag klättrat på Google, och rankade häromdagen som nr 4 på sökorden ”blogg islandshästar”. Google-rankning är ju inget beständigt, utan kan variera från dag till dag. Mitt mål för 2018 är såklart att ranka stadigt högst 🙂

hur skulle du vilja att bloggen utvecklades?

Det känns så himla roligt att ni vill läsa och hänga med mig här på bloggen! Jag vill såklart lära känna er bättre, och därför är det jätteroligt när ni lämnar kommentarer. Jag svarar på alla 🙂

För mig är det också viktigt att bloggen ska ge er något av värde, och jag funderar mycket kring varje inlägg och vad ni skulle vilja läsa mer/mindre om.. Såhär kan du hjälpa mig att skapa en bättre islandshästblogg för dig:

  • Klicka gärna på det lilla hjärtat för de inlägg du gillar! På så sätt får jag veta vad ni gillar att läsa om, och skulle vilja ha mer av.
  • Skriv en kommentar om det är något inlägg som du blev inspirerad av, som väckte frågor hos dig, eller gjorde dig nyfiken på att veta mer!

Hoppas att du vill fortsätta hänga med på hur bloggen kommer utvecklas framöver!
Tack för att ni läser <3

islandshästblogg

Vad skulle du vilja läsa mer om närmaste tiden?
Ska jag skriva mer om hur man kan bli en hästentreprenör och lyckas med sitt företagande? Vill du läsa mer om vad min plan är och hur jag tränar mina hästar? Eller vill du ha mer träningstips och kunskap om att träna upp en lösgjord, liksidig häst med stark överlinje?

6

2018 – utmaningarnas år

Sofie Grenholm Islandshästar

Inför varje nytt år brukar jag välja ett ledord. Min tanke är att ledordet ska sporra och peppa mig genom året, både som ryttare, människa och islandshästföretagare. Det hjälper mig att fokusera framåt och ta mig igenom tyngre perioder, och det hjälper mig att surfa på vågen och njuta när det går bra.

Förra året var ledordet utveckling

Jag gick kurser i VBR (Vertikal Balanserad Ridning), vilket verkligen öppnade mina ögon för sitsens betydelse i ridningen. På Wången träffade jag Sara Ljung, vilket ledde till att jag började rida för henne. Jag började hitta nya vägar i träningen, och kände att det var ok att vara jag. En toppen utgångspunkt för att börja växa som ryttare!

Jag tog också beslutet att sälja flera av mina hästar, för att kunna lägga allt mitt fokus på träningen av några få. Tanken med detta var också att skapa möjligheter för mig själv som islandshästföretagare, att ta min verksamhet dit jag ville. I slutet av året fick jag nya idéer för hur jag vill utveckla min hästträning och ridundervisning. Med hjälp av coacher från andra branscher fick jag hjälp att formulera dessa idéer i något konkret, och börja ladda i startgropen.

årets ledord är utmaningar

Under 2018 vill jag utmana mig själv som ryttare, människa och islandshästföretagare, och göra saker som jag egentligen inte vågar. Att ta plats är en av de läskigaste grejerna jag vet. Rädsla för vad andra ska tycka, rädsla för att det ska bli fel – rädsla för att misslyckas. Så, att filma mig själv när jag pratar om hästträning var min första utmaning i år.

Jag tänker att enda sättet att växa sig större än sina rädslor är att utmana dem. Spränga gränserna lite.

Det tänkte jag göra under 2018.

7

Hästar jag minns #1

Alla dessa hästar jag mött. Dessa hästar som testat mig, lärt mig, format mig som ryttare och hästmänniska. Jag minns dem alla, men några har en speciell plats i hjärtat.

Jag började min resa som islandshästryttare 2007, när jag fick möjligheten att jobba hos Malin Bengtsson/Töltkraft. Malin engagerade sig i mig och min ridning, och mitt tänk kring ridning och träning började formas där. Jag är henne evigt tacksam!

Den häst jag red mest under min tid på IHC Norr/Töltkraft, var ett musblackt sto som hette Dúfa från Solbacken.

Dúfa hade både motor, temperament och en massa tölt – en kombination som gjorde att det inte alltid var så enkelt att hitta traven.. Detta väckte min nyfikenhet för gångartsträning, och med hjälp av Malin och en ridkurs för Toni, lärde jag mig allt mer om hur jag skulle rensa takten i Dúfas tölt och hjälpa henne att hitta traven. Jag började förstå att överlinje och grundform var viktiga saker.

Dúfa lärde mig såklart inte bara mer om gångartsridning, utan också om kommunikation och den mentala aspekten av ridning. Jag minns ett ridpass på banan, där jag hade bestämt mig för att vi verkligen skulle få till en skänkelvikning ut mot fyrkantsspåret. Efter ett tag tröttnade Dúfa på övningen, och jag blev tvungen att acceptera att vi inte skulle få till det perfekt den dagen. Eller nästa.. eller nästa.

Träningen är en resa, som ständigt måste anpassas efter hästens förutsättningar att göra det vi ber den om. Steg för steg blir vi bättre tillsammans, och det är viktigt att låta utvecklingen ta den tid som behövs. Det är också viktigt att vi kan balansera upp hästens energi med vår egen, för att skapa en bra miljö för inlärning. Jag har ofta funkat bäst med lite stressade, spända hästar, just för att min naturliga energi är lugn och jordad.

Jag hoppas att det inte bara var Dúfa som gav till mig, utan att jag också kunde ge något tillbaka till henne.

 

———–
Gillade du det här inlägget? Tryck gärna på hjärtat, så vet jag vad du vill läsa mer om4

Jag tar mod till mig & berättar det här nu

Det här inlägget har suttit långt inne för mig att skriva. Men jag har ändå velat prata om det, just för att det spelat så stor roll i mitt liv, och för min självkänsla. Kanske är det fler som känner som jag?

Jag har nog aldrig tidigare känt mig som en bra ryttare. Vad ordet ”bra” egentligen innebär finns det såklart flera tolkningar av, och en stor del av problemet har legat hos mig själv. Att jag har låtit andra bestämma vad som är tillräckligt bra. Olika instruktörer jag ridit för genom åren. Mina förebilder.

Jag har alltid varit en försiktig ryttare som har haft svårt att ”sätta press” på hästar. Dels för att det inte riktigt ligger i min natur, och dels för att det inte känns rätt i hjärtat. På kurser så har jag alltid fått kritik för just detta – att jag behöver bli mer bestämd i min ridning, ställa högre krav. Kanske hade jag haft en snabbare utveckling som ryttare om jag kunnat rida så. Kanske har det hämmat mig i min utveckling, att jag är en försiktig person. Men jag tror att det som hämmat mig mest är känslan av att det inte är ok att vara som jag är.

Detta har självklart färgat av sig på mig genom åren. Jag har känt mig liten, dålig och stressad – stressad att snabbt ”få till det”, stressad när det blir fel. Så till den grad att ridningen och umgänget med hästar slutade kännas roligt. Att vara i stallet gav mig ångest. Att tänka på att rida gav mig puls och hjärtklappning, för att jag visste redan på förhand att min prestation inte skulle bli tillräckligt bra. Vissa perioder klarade jag bara av att rida kanske 3-4 ggr på en månad! Och mellan de gångerna gick det veckor av ångest, som var rätt så nattsvart. Tänk vilka murar jag hade skapat åt mig själv, kring det som är det bästa jag vet i hela världen.

Det har tagit lång tid, det har varit en krokig och tuff och bitvis mörk resa. Men jag har kommit hit till att jag har bestämt mig nu – för att min ridning ska vara rolig för mig. För att jag bestämmer vilka resultat jag vill nå, och på vilket sätt jag vill nå dem. Jag har bestämt mig för vilken typ av ryttare jag vill att jag ska vara. Jag tar gärna åt mig av konstruktiv kritik kring hur min ridning ska utvecklas – men jag har samtidigt en tydlig bild av vem jag i grunden är som ryttare, och på vilket sätt jag vill rida.

Och det är helt ok att vara som en är – det finns till och med fördelar! Ta dig tid att lyssna och känna efter. Ge plats för en tvåvägskommunikation. Du kommer att växa inifrån och ut, tillsammans med din häst och er relation.

Och det är trots allt den relationen, som allting handlar om.

Framtid och jag

Att våga ifrågasätta något jag trodde att jag kunde…

 

På senaste tiden har jag upptäckt att när jag fokuserar på att träna hästens liksidighet, får jag en del andra välkomna bieffekter. När hästen kommer upp med båda rygghalvorna lika mycket, så börjar den också använda båda bakbenen lika mycket. Att hästen blir ”jämn” i kroppen på det här sättet, gör att manke/bogparti kan komma upp och hästen blir lättare i handen. Hästen kan svara på förhållningar och halvhalter snabbt och lätt. Ridningen blir enklare och hästen blir mer ”kvadratisk” (viktfördelningen mellan fram och bakdel ändras om).

Bilderna på Mello är tagna med ca 14 dagars mellanrum. Jag har inte ställt upp henne på något sätt, utan hon väljer själv hur hon vill ställa sig. Under dessa 14 dagar har jag fokuserat på hennes liksidighet, och att hon skall komma upp jämnt med båda rygghalvorna. Jag har inte bett henne göra något särskilt med bakben eller jobbat med halvhalter, utan primärt tränat detta genom min sits. Det andra har vi liksom fått ”på köpet”. När hästen har lärt sig hitta balans såhär under ryttaren, så kan jag rida halvhalter, sidföringar, tempoväxlingar, övergångar som bygger upp och stärker, istället för att de förstärker hästens snedhet och sliter på den.

Det är utmanande och svårt att ifrågasätta saker man tidigare lärt sig. Men när man nått till vägs ände med de metoderna, finns det på något sätt inte något annat val. Jag är glad att jag vågade påbörja denna resa. Det är läskigt att prova nya saker, men belöningen kommer i form av nya svar och nya resultat <3  Fortsättning följer!

Vilodag

Har en välförtjänt vilodag idag. Ibland säger kroppen åt en när det är dags att varva ner en stund. Det är viktigt att våga lyssna på kroppens signaler och stanna upp ibland. För att kunna prestera i det långa loppet behöver vi pauser. När vi stannar upp har vi tid att reflektera över vad vi gör, på vilket sätt vi arbetar. Finns det något jag kan förändra i nuet för att göra det ännu bättre? Men vi får också tid att se tillbaka, på den långa väg vi redan gått som tagit oss dit vi är nu.

När jag ser tillbaka känner jag stolthet. Går runt på min gård och betraktar stallet, ridbanan, vinterhagarna, ligghall, träningshagarna och framför allt hästarna. Känner stolthet över att det ”lilla” jag har, har jag skapat själv! Tio år av arbete åt mig själv och andra, tid, eget kapital och en stor vilja. Många perioder av motgångar då jag tänkt att det inte är meningen att jag ska göra det här, fått höra att jag inte är duktig på det jag gör, fått höra att det jag skapat själv inte duger eller är tillräckligt bra. Men också perioder av framgångar, av att få chanser och förtroenden av de jag ser upp till, få hjälp att höja blicken och komma vidare, få pepp att jag är på rätt väg och bra på det jag gör.

Jag började utan något annat än en stor vilja att lära mig allt, allt om att rida, träna och kommunicera med hästar. Med en stor vilja kommer man långt på väg har jag lärt mig. När jag ser tillbaka ser jag att med viljan kommer allt annat man behöver för att utvecklas. Jag har kommit långt på min väg, och samtidigt är jag just i början.

Vad vill jag då säga med den här texten… Ja, kanske bara berätta för dig som har viljan, att den tar dig långt! Du kan skapa din egen framtid, vägen är inte solklar innan man har börjat, utan kommer till medans man går den! Ibland är den en motorväg, ibland en snårig stig och då gäller det att ha sin vilja och innersta önskan att hänga fast vid och våga låta den leda dig rätt. Det krävs mod, och det har du, fast du kanske inte vet om det!

Med tiden har jag börjat kika mindre på vad andra gör och mer på vad jag själv gör. Hur jag ska skapa bra förutsättningar för mig själv att lyckas med det jag vill. Hur jag ska jobba för att öka mitt eget självförtroende och våga ännu mer. Lyssna inåt på vad jag vill och hur jag vill göra det, och inte alla röster från utsidan om vad man ska och bör göra. DU har alla resurser DU behöver för att skapa din egen väg! Du behöver inte jobba för att bli något – du är redan Någon! Fortsätt bara träna så blir du Grym på det du gör.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Norge 2009

Hästar hästar…

Helt galet vad det blåser idag!! Red igenom Mýsla och höll sedan lektion för Marielle och henne, stundtals lite svårt att kommunicera men det gick! De fick arbeta med kontakt och skrittkvalitet – vila i steget eller överilad = lösgöra hästen för skänkeln. Övergångar in i tölt och hålla Mýslas överlinje lösgjord å lång mha innerskänkeln. Hon e så fin min häst! Sedan löshoppade vi två taggade damer för första gången – Mello och Dís! Funderade först lite på hur vi skulle få dom att inte springa innanför hindret vi ställt upp på fyrkantsspåret men – visade sig att detta var minsta problemet, då de istället tävlade om vem som skulle hinna först till hindret, och låg genom kurvorna i galopp! Tror jag å Marielle tyckte det var minst lika kul som hästarna… Hann träna Eddie lite från marken också innan lunchen. Jobbar med att få honom alert för signalerna följa – svänga – stanna i skritt och högre tempon, samt jobbar med hans förhållningssätt till tygeln. Har lätt för att spänna sig och gå emot tygeln, men blir allt mjukare och lägre i formen, samt lär sig att följa tygeln istället för att gå emot!

Så kul att ha kommit igång med träningen av pållarna igen! De flesta verkar ha mått bara bra av några månaders vila och känns jättepositiva och uppmärksamma! Typiskt nog har både Eddie och Óskan trampat av sig en framsko men imorrn kommer Lennart och styr upp det så vi kan fortsätta med ridningen!

Fick en ingivelse då jag skrev i min träningsdagbok att leta upp mina gamla! Så himla rolig läsning!! De hästar man tränade, funderingar man hade, människor man träffade och kurser man gick… Det här tänkte jag uppenbarligen för ganska exakt 3 år sedan:
”Fick en blixt av insikt då jag red tempoväxlingar i tölt med Vaka på vägen, hur jag skulle sitta emot bevegelsen – ”med pondus”! – och därigenom inte bli för sen i nedtagningen (dvs så hon hann bli passaktig och lång). Mýsla är hektisk igen men skitfin i tölt. Ska jag sälja henne innan hon blir för gammal? Övar galoppfattningar med Framtíd, börjat leka med tölten på Djörfung, rider ut + på ovalbana med de minsta. Det enda jag gör om dagarna är rider (11 träningshästar + Hátíd på bete), så himla gött! Vars tar tiden vägen?”

Mýsla blev med facit i hand inte såld, tur det nu när hon och Marielle har hittat varandra! Minns alla dessa hästar med värme och kärlek, tacksamhet för allt de lärt mig och hur fantastiskt härligt de gjorde mitt liv! De gav mig många erfarenheter som hjälper mig i träningen idag. Einar Öder lärde mig att göra en halvhalt med sätet – ”med pondus!” – men ju längre jag rider kommer jag hela tiden till nya nivåer av insikt. Älskar detta härliga liv med hästarna och alla trevliga bekantskaper de för med sig!

Så nu medans jag känner mig såhär peppad och positiv är det väl läge att ta itu med bokföringen en stund innan lillen vaknar! Hoppas ni alla har en fin dag!

Picture

Jag och Framtíd 2010