Ny vecka och nya tag

Äntligen är det måndag igen! Ni som följt mig sedan början av 2018 vet att jag gillar måndagar. Det är min lugna dag på veckan, där jag utvärderar veckan som varit och laddar om energi inför den nya veckan.

I förra veckan var jag verkligen inte på topp. Det var otroligt kallt hela veckan och jag kände mig konstant trött av att rida hästar och hålla lektioner i temperaturer mellan -20 och -30.

Huggans träning

Jag kände mig också otroligt besviken på min egen ridning. Jag hade ett veckomål med Huggan, att vi skulle nå i mål med att få henne mer alert för innerskänkeln i tölt, och åka iväg till ridhuset och träna galoppfattningar min 1 ggr.

Istället spenderade vi hela veckan med att rida igenom henne i skritt. Lösgöra sidorna, länga ut steget, lösgöra bogar och nacke. Bara få hela hästen mjuk från nacke till svans, så att rörelsen började gå genom hela kroppen.

Jag kände mig så sjukt frustrerad och deppad. Det är svårt att sänka kraven och acceptera läget, när man haft en riktig skjuts uppåt ett tag.

rida islandshäst

melllos träning

Jag och Mello hade också en liten nedtur. Hon har blivit väldigt stabil på böjda och raka spår nu, och känns mer ”vågrät” i kroppen. Det är som att hon verkligen börjat hitta kroppen nu. Jag kan be henne skritta på lite mer, utan att hon blir tung på bogarna. Jag red henne också lite i trav och även där kändes hon grym – använder kroppen rätt, bärig i steget och lättare i framdelen.

Men, nu har hon istället tappat framåtbjudningen, och det kändes som att jag satt på ett pansarkryssare. Hon blir lätt uttråkad med en övning och då tappar hon all framåtbjudning. Därför slutade vi veckan med lite lek på ridbanan. Hon är väldigt lekfull av sig, och därför tänkte jag använda mig lite av hennes lekfullhet och äventyrlust för att hitta lite mer framåtbjudning  🙂

kyljas träning

Kyljas träning gick däremot toppen förra veckan! Vi satte vårt veckomål redan på torsdagen. Då fixade hon att trava både på spåret, på volter och att byta om volter utan att tappa formen eller öka tempot.

Hennes ägare var ute och hälsade på i tisdags och var väldigt nöjd med de framsteg hon gjort. Det kändes verkligen kul!

veckan som kommer…

Kalle hann jag inte alls med i förra veckan pga allt extrajobb som blir när det är så kallt. Dock har hans mun behövt vila sedan tandläkarbesöket, så jag tänker att denna vecka ska vi komma igång med lite ridning.

Igår kom också Helmer tillbaka. Jag red in honom för något år sedan, och nu ska han vara här på träning framöver.

Så, med lärdomarna från förra veckan – så går jag in i denna vecka med lite mer tolerans mot mig själv. Lite lägre krav på allt som ska hinnas med. Lite mer tid till att stanna upp, andas och njuta av att det här, som jag kämpat för i så många år, faktiskt har blivit min vardag <3

Hoppas att ni alla får en fantastisk vecka!
9

Förbättra rörelsemönstret hos din islandshäst

islandshäst Kalle

Idag tänkte jag skriva ner några tankar kring hästens rörelsemönster. Målet med min ridning är att hjälpa hästarna att hitta en bra form i alla gångarter, och att den ska jobba liksidigt. Innan den kan länga ut muskulaturen på sin korta sida och länga ut överlinjen, så kan den heller inte bygga styrka på ett hållbart sätt. Men det är inte alltid som teknikträning är bästa sättet att lära om ett felaktigt rörelsemönster och förbättra sin islandshäst form. Här är några av mina tankar kring hur man kan träna form och rörelsemönster på ett hållbart sätt.

vad är ett ”bra” och ett ”dåligt” rörelsemönster?

För mig är islandshästens form och rörelsemönster samma sak. Begreppet ”form” är ett uttryck för hur hästen använder hela sin kropp i rörelse (och inte bara var halsen och huvudet är placerade).

För mig så är syftet med ridningen att träna hästen att röra sig i en bra form, och bli så liksidig som möjligt. En liksidig häst har lika lång muskulatur på höger och vänster sida, vilket gör att den klarar av att arbeta på volterna utan att falla in eller ut med bogarna. Den kan också använda sina bakben på ett symmetriskt sätt, och producera lika mycket kraft och bärighet med båda bakbenen. Det gör att ridningen sliter mindre på hästen, och träningen kan istället bygga upp styrka.

Så länge hästen jobbar oliksidigt, kommer också bakbenen att jobba på olika sätt. Det här gör att all ”styrketräning” istället kommer att slita på hästen. Så länge som hästen har kortare muskulatur på ena sidan, kommer den heller inte att kunna länga ut överlinjen ordentligt (eftersom den korta sidans rygghalva också kommer att vara, ja, kortare).

Så, ett bra rörelsemönster är för mig när hästen jobbar liksidigt, sträcker ut överlinjen och rör sig i en bra grundform (utan att tygeln håller fast den ”i form”).

första steget till ett bra rörelsemönster

När jag får en islandshäst i träning så behöver den ofta hjälp att förändra sitt rörelsemönster, på något sätt. Först går jag igenom och kollar om det finns några spänningar som begränsar hästens rörlighet. Vissa svaga punkter ( t ex instabila bakknän) ger kompensatoriska spänningar som man kan lossa ganska enkelt manuellt. Detta gör att hästen kan få tillgång till hela sitt rörelseregister.

Det här är en väldigt viktig poäng, för så länge det finns kompensatoriska spänningar så kommer hästen att vara begränsad i sin rörlighet. Då försöker hästens kropp istället hitta ”omvägar” för att kunna göra det vi ber den om.

låta hästen ”lära sig själv”

När vi sitter på hästen så använder vi gärna våra hjälper för att ”placera” den i det rörelsemönster vi vill ha. Vi placerar bakben och bogar med våra skänklar och tyglar. Men om hästens rörlighet är begränsad (som den ju är när hästen jobbar oliksidigt), så blir hästen ytterligare begränsad av våra hjälper.  Då försöker den lösa sitt rörelseproblem på annat sätt, dvs. den arrangerar om kroppen för att slippa göra det som känns jobbigt. Istället för att låsa upp, så skapar det istället fler spänningar i hästens muskelkedjor.

Att förändra ett rörelsemönster handlar mycket om att förbättra islandshästens koordination och kroppsuppfattning (proprioception). Att ge hästen tillgång till sin kropp och låta den få upptäcka att den klarar av att röra sig på ett annat sätt än dens invanda rörelsemönster. Hästen måste ”lära sig själv”, utan att våra tyglar talar om för den i vilken form den ska hålla hals och huvud, eller att våra skänklar talar om exakt var vi vill att den ska ha bogarna och bakbenen.

För att hästen ska kunna lära sig själv, så måste vi sätta den i situationer som utmanar hästens koordination och proprioception. För att då kunna lösa uppgifterna vi ger den, måste hästen hitta nya sätt att koordinera kroppen. Detta hjälper hästen att upptäcka nya rörelsemönster, och sätt att använda kroppen.

fördelen med markarbete

Ofta är det lättast för hästen att upptäcka nya rörelsemönster utan en ryttare på ryggen. Det beror på att ryttaren påverkar islandshästens balans, och gör det också tyngre för hästen att lyfta upp ryggen. Därför har det blivit superviktigt för mig att unghästar tidigt lär sig att bli mjuka i hals, nacke och i sidorna. Då blir bogarna friare, och de lär sig att länga ut överlinjen. För mig är det viktigt att de ska lära sig att använda kroppen på rätt sätt UTAN INSPÄNNING. Då de lärt sig det, kan jag sedan börjar lära in tygelhjälper och att bära ryttare.

I den bästa av världar vill jag att hästen ”själv” ska lära sig använda kroppen på ett bra sätt. Sedan kan vi sitta upp och lära in hjälper för detta rörelsemönster, så att hästen också kan göra det då vi rider. Does this make sense…?

mina tips för att förbättra hästens form och rörelsemönster

  1. Låt hästen använda halsen och huvudet till att hitta balansen. Jag fokuserar inte på form och eftergift i början. Vad hästen väljer att göra med huvud, hals och munnen (ex gå bakom hand, tugga på bettet) speglar för mig hur ryggen och bakbenen jobbar. Därför lägger jag först mitt fokus på att hästen ska använda bakbenen och kroppen i balans. När hästen hittat detta så kommer den själv att bjuda på eftergiften.
  2. Lossa kompensatoriska spänningar. Instabila bakknän skapar spänningar som begränsar rörelse i ländrygg, överlinje och t o m i nacken. Att lossa på dessa gör att hästens kropp slutar motverka sig själv. Hästen får då lättare att hitta ett bra sätt att röra sig.
  3. Hjälpa hästen att koppla på en bra hållning. Hästens hållning styrs av små, icke-viljestyrda muskler. Ibland kan dessa vara ”urkopplade”, och då är det svårt för hästen att hitta en bra bärighet. Genom enkla övningar kan man hjälpa hästen att lära sig koppla på dem, så att detta kan börja ske per automatik. Detta kommer man också åt i ridningen via inverkan från sitsen (påverkar hästens bålstabilitet).
  4. Hjälp hästen att upptäcka nya sätt att röra sig. Använd övningar som utmanar hästens koordination, så att den behöver hitta nya sätt att röra sig för att lösa uppgiften.
  5. Låt ridningen utgå från din sits. Liksidighet börjar, precis som det låter, med hästens sidor och rygg. Dessa påverkar vi bäst genom vår sits, eftersom den har direktkontakt med de områdena. Teknikridning med tyglar och skänklar (utan sitsinverkan) placerar bakben och framben utan att inverka på hästens bål. Sitsen är det mest effektiva verktyget till att få hästen att jobba liksidigt, och hitta en bra bålstabilitet.

Framöver kommer jag att dela med mig av några olika övningar som tränar just hållning, koordination och hästens kroppsuppfattning. De är toppen att använda sig av antingen som uppvärmning eller komplement till ridträningen 🙂

Vad är dina bästa träningstips kring form – har du några speciella övningar som funkar bra för dig och din häst?
Eller har du ytterligare frågor/funderingar kring det här med hur man ska träna hästens form? Ställ dem gärna, så lovar jag svara så gott jag kan 🙂

9

Nya tips för att stärka överlinjen: Sara-kurs 3-4/2

Sara Ljung islandshäst

Äntligen kursdags för Sara Ljung igen! Förra gången vi red kurs för Sara var i november, och jag var fullt inställd på att lägga massa tid på att stärka överlinjen och träna galoppfattningar. Men livet kom emellan med sjuk familj, lång ledighet och mycket att styra upp på ”det andra jobbet”.  Så i slutet av januari kände jag att det inte ”hände” så mycket i ridningen. Som att jag och Huggan hade tappat riktningen lite. Med andra ord; perfekt tillfälle för att gå kurs!

Förra kursen diskuterade jag och Sara kring foder och proteinkomplement för Huggan. Hon får nu en giva på 3,5 dl Protein Special, 1 dl mineraler och 1 msk salt. Hon skulle behöva komma upp ännu lite mer i protein. Då jag inte vill ge henne mer koncentrat, så funderar jag på att komplementera med lusernhack istället. Med den ökade proteingivan tycker jag att jag snabbare sett resultaten av träningen, både i muskelsättningen och att hon börjat strama upp magen allt mer.

Denna gången så diskuterade vi kring bett, då jag försöker hitta några olika bett som Huggan trivs bra med. Jag red utan nosgrimma så att vi skulle kunna se tydligt hur hon reagerade. Av de tre olika jag testade, gillade hon bäst det tredelade bettet med D-ringar. Hon blev stadigare på kontakten, och mjuknade utan att ”försvinna” från kontakten eller bli ”plockig” med bettet. (Har massor mer att skriva om betten, men det får bli ett eget inlägg.)

min sits

Då jag bara ridit i min nya Ergo-sadel några veckor, så handlade mycket under denna helg om att jag skulle hitta min sits. I Ergosadeln placeras bäckenet i en neutral position, vilket gör det lättare att lossa knän och lår från sadeln, och få en bättre rörlighet i höfter och överskänklar. Dock gör det att jag känner obalanser mycket tydligare, och behöver komma i bättre kontakt med min bålmuskulatur för att kunna inverka snabbt. Första passet kändes som sladdrigt kaos, men då jag hittat sitsen bättre så kände jag en helt ny stabilitet och balans. Och jag kunde då jobba mer effektivt med att räta upp ryggen och hitta en helt lodrät sits.

skritt

Huggan har blivit väldigt jämn i sidorna, så nu tränade vi på mindre justeringar för att öka liksidigheten. Som alla hästar, vill hon gärna falla in med innerbogen i ena varvet, och skjuta ut ytterbogen i det andra. Det här hänger ju ihop med att ena sidans muskulatur är kortare och lite stummare än den andra sidan. Fokus låg därför på att i båda varven länga ut den kortare vänstersidan. Sedan kunna be henne söka stödet längre fram (dvs sträcka ut nosen fram till bettet), och jobba där för att stärka överlinjen. Tidigare har hon inte riktigt orkat länga ut hela överlinjen på det här sättet. Hon har istället ”knäppt av” och gått med nosen bakom lod. Men nu kändes det som att hon klarade detta bättre, och orkade skritta ganska stabil där.

trav

Sedan sist har hennes trav utvecklats till att bli mer stabil, dvs att hon kan trava på i jämn takt, jämnt tempo och jämn form. Vi kan behålla den här stabiliteten genom varvbyten (väldigt bra) och upp i lite högre energi (helt ok). I helgen fokuserade vi mest på min sits i traven, eftersom vissa förbättringar där kommer att göra mycket för kvaliteten på traven. När jag släpper låren och tar lika mycket vikt i båda stigbyglarna, blir det lättare att räta upp ryggen. Och då får jag den här känslan av att vara liksom stabil och orubblig i min ridning, och att jag kan rida henne framför skänkeln. Jag verkar också ha blivit bättre på att instinktivt rida lätt på rätt sittben (trots att jag inte övat mycket på just detta), men behöver fortsätta träna på att medvetet kunna känna skillnaden mellan rätt och fel sittben.

tölt

Japp, även här tränade vi på min sits. Jag känner mig otroligt nöjd med att jag under andra passet hittade exakt hur jag ska sitta! Styrka i ryggen (utan att bli stum i axlar och armar), och rörlighet i höfter och överskänklar. Huggan har blivit starkare sen sist, och vi kan rida mer på böjda spår utan att hon blir sladdrig eller faller isär. Men i huvudsak tränade vi på rakt spår, att hon skall länga ut vänster sidan och söka stödet lite längre fram, utan att bli för djup. Ja, samma arbete med att stärka överlinjen som i de andra gångarterna, alltså. Vi tränade också att hon ska bli snabbare för skänkeln och kunna tölta lite mer mellan hjälperna, utan att dyka för djupt i formen.

galopp

Vi började träna galoppfattningar på volten. Hon har lättare att fatta galopp i hö varv, men vi har haft allmänt problem med galoppfattningarna. Detta sitter i MIG, och att jag behöver rida fattningarna med större självklarhet. Jag tror att jag har ridit för mycket femgångargalopp… När jag ska fatta galopp så har jag liksom redan känslan av en flack, fyrtaktig galopp i kroppen. Vilket såklart inte ger en bra kvalitet på galoppfattningen! När jag väl började rida ordentligt, så galopperade hon snällt på volten. Nu skall vi träna fattningarna ordentligt närmaste tiden. Min sits och kvaliteten på gångarten blir nästa sak att jobba med.

våra mål närmaste 2 månaderna

Som ni märker har vi ett generellt mål i alla gångarter just nu. Att få henne stabil i takt , tempo och mjukhet, och kunna sträcka ut nosen till ett stöd lite längre fram. Detta kommer stärka överlinjen och jag kommer då kunna rida henne med mer energi, utan att hon faller isär. Det känns som att vi är på god väg mot det målet i skritt och trav. I tölten pendlar hon fortfarande mellan lite för hög i formen och att dyka lite djupare, men när hon blev kvickare för skänkeln kunde jag placera henne bättre i formen. Jag tror också det kommer att göra mycket för grundstyrkan när vi kan börja använda galoppen i träningen. Så det är ett viktigt mål för oss närmaste månaderna.

Nu tränar vi vidare till nästa kurstillfälle, som blir i början av april!

islandshäst

 
3

Webinar #2: Om sambandet mellan hästens rörlighet och stabilitet

Att träna islandshästar på ett hållbart sätt är något jag verkligen brinner för. Både att lära mig mer om, och förmedla kunskap kring. Fokus ligger på att träna hästens rörlighet och stabilitet – de två grundpelarna för att kunna lösgöra och rida hästen mellan hjälperna på ett riktigt sätt.

Välkommen till del 2 i en serie webinarier kring grundträning av islandshästar.

träna stabilitet – hur och varför?

I del 1 så pratade jag om att träna hästens hållning och stabilitet. Vilka muskler behöver vi komma åt för att kunna träna en flott (och funktionell!) hållning, och hur gör vi det?

I detta webinar så pratar jag om VARFÖR det är viktigt att träna hållning och stabilitet. Något som är speciellt viktigt när vi ska träna islandshästar, pga deras framavlade rörlighet. Jag pratar också om sambandet mellan hästens rörlighet och stabilitet, och vad vi behöver tänka på för att förebygga skador, när vi ska träna upp en häst med stora rörelser (dvs mycket rörlighet).

Vill du veta mer?

Har ni frågor, funderingar eller önskemål om något ni vill veta mer om? Kontakta mig gärna genom att skriva en kommentar eller skicka ett mail 🙂

islandshästblogg

8

Nya träningshästar

Nu har det kommit två nya islandshästar till gården. Båda är ston (jag älskar ston), men i övrigt är det inte mycket likheter mellan dem!

Lykka

Lykka är 6 år gammal och ska vara här på grundträning i 1 månad. Jag har bara hunnit träna henne några gånger ännu, men har fått intrycket av att hon är en smart häst. Hon är kontaktsökande och lär sig saker grymt snabbt – men har samtidigt svårt att behålla fokus längre än 5 sekunder i taget. Jag har börjat ana att det här också är något hon använder sig av för att slippa lyssna på mig… Så första passet var mitt mål att få henne fokuserad på mig, och träna på att hålla fokus längre stunder. Vi jobbade med ett fåtal enkla uppgifter från marken, och jag berömde henne massor då hon gjorde rätt.

Nästa pass kunde fortsätta där vi slutade igår. Hon utförde alla uppgifter vi gjorde förra gången prickfritt, och jag kunde snabbt få henne fokuserad igen de gånger hon ”försvann mentalt”. Vi gick vidare till att börja träna longering med övergångar och varvbyten, vilket hon tog till sig väldigt snabbt.

kylja

Kylja är 16 år gammal och ska vara här på träning i 2 månader. Hon är en väldigt vänlig men också lågmäld själ. Det finns så mycket godhet i de ögonen… Hon kom tisdags, så i onsdags blev första passet. När jag höll på att göra iordning henne så kunde jag notera att hon har instabila bakknän, så vi började med några övningar för att koppla på muskulaturen som stabiliserar bakknäna. Jag lossade också på en del kompensatoriska spänningar som hästar oftast får pga. instabila bakknän. Jag kommer att fortsätta lägga vikt vid det ett tag, så att det finns bra förutsättningar för att ridträningen hjälper henne att stärka musklerna där.

Sedan longerade jag henne på banan och tittade på hur hon rörde sig i båda varven, samt tränade övergångar och varvbyten. Hon känns väldigt kontaktsökande och positiv. Vill göra rätt – men behöver också tydliga direktiv för vad vi ska göra, annars testar hon att inte lyssna. 😉

träna islandshäst

Det ska bli roligt att få lära känna dem båda, och roligt att de är så olika personligheter. Eller jo, jag kom på en till likhet mellan dem, och det är att de båda är väldigt positiva hästar. Det ger bra förutsättningar för att de ska ta till sig träningen snabbt 🙂

8

Webinar #1: Om att träna islandshästar

Att träna islandshästar på ett hållbart sätt är något jag verkligen brinner för. Både att lära mig mer om, och förmedla kunskap kring. Fokus ligger på att träna hästens rörlighet och stabilitet – de två grundpelarna för att kunna lösgöra och rida hästen mellan hjälperna på ett riktigt sätt.

Välkommen till del 1 i en serie webinarier kring grundträning av islandshästar.
(Du hittar nu samtliga webinarier på min vimeo-kanal.)

Här kommer det första webinariet i fullängd! Det dröjde några dagar innan jag insåg att ni bara kunnat se 1 min av klippet på instagram… Så hädanefter kommer alla webinarier att läggas upp på bloggen. Jag kommer också att lägga upp en push på instagram, så att ni inte missar något.

träna islandshästar – rörlighet och stabilitet

I detta första webinariet, ger jag en kort introduktion till begreppen rörlighet och stabilitet. När vi ska träna islandshästar till att jobba i en bra form och kunna ta ut sina rörelse, så är dessa två faktorer de absolut viktigaste att ta hänsyn till i träningen.

Jag pratar också om vilka muskler som styr hästens hållning, och varför vi inte kommer åt att träna dessa genom teknikträning… Ni får också tips på hur vi kan komma åt att träna dessa muskler mest effektivt.

Vill du veta mer?

Har ni frågor, funderingar eller önskemål om något ni vill veta mer om? Kontakta mig gärna genom att skriva en kommentar eller skicka ett mail 🙂

träna islandshästar

10

Träna för att stärka överlinjen: Huggans träning okt – dec

Ibland känns det lite läskigt att dela med sig av filmer här på bloggen, eftersom jag sällan känner mig riktigt nöjd då jag ser mig själv på film. Jag ser mest allt som INTE är på plats, och då är det lätt att känna sig dålig. Men det är viktigt att tänka att allt det där som vi INTE klarar av just nu, är ju under utveckling. Att jämföra filmer är enligt mig det bästa sättet att kunna se träningsframstegen över tid, och kunna utvärdera den träning man lagt in. Vad har jag gjort bra, vad behöver jag göra bättre? Hur kan vi gå vidare härifrån?

Jag tänkte därför börja göra sammanfattningar av Huggans träning under 2-månadersperioder, för att kunna se tilbaka på var vi var i början av perioden, hur vi tränat, samt vilka resultat det gett. Och framför allt, hur vi ska utveckla träningen under nästa period!

Utgångspunkt

När vi påbörjade Huggans träning ”på allvar”, var hon väldigt oliksidig. Hon skrittade med korta steg och kändes liksom ”hackig” i tempot. Hon var kortare i muskulaturen i vänster sida, vilket gjorde att hon gick utåtställd i höger varv. Därför fick hon också svårt att länga ut överlinjen och arbeta i en bra grundform. I andra gångarter än skritt så sprang hon iväg i högt tempo för att hålla balansen, och klarade inte att jobba långsammare. Tyvärr har jag inga filmer från detta, pga jag tyckte det kändes helt bedrövligt dåligt! 😉

träning för att bygga stark överlinje

Rygghalvornas storlek visar tydligt på Huggans oliksidighet i början, och efter en periods träning.

Hur vi tränat

Jag har under dessa månader fokuserat på skritt- och travarbete, att mjuka upp henne i sidorna och träna henne i att länga ut steget. Jag beslutade mig för att lägga bort tölten helt, eftersom hon bara föll isär och sprang iväg, och inte klarade att arbeta på ett bra sätt i tölten. Jag har varvat denna träning med lugna uteritter, där jag mest känt på hennes lägstanivå och låtit henne skritta och jogga i trav (när traven blev såpass ridbar att hon kunde jogga på ett bra sätt).

I all denna träning har mitt största fokus inte legat på hennes framåtbjudning eller hur kvick/alert hon varit för hjälperna, utan på att lära henne använda kroppen rätt (t ex sänka innersidan på böjda spår, och inte sätta mig på ytter sittben). När hon började förstå hur hon skulle hitta balansen med kroppen, kom också mer framåtbjudning och hon blev kvickare för hjälperna.

skritt

trav

Resultat av träningen

  • Hon orkar jobba i en stabil grundform, vilket hon inte gjorde tidigare (då gick hon mer in och ut ur formen).
  • Hon orkar jobba med ryggen uppe och en ganska stadig kontakt på bettet.
  • Hon har blivit mjukare i sidorna och är inte lika tvekande längre, utan bjuder mer framåt.
  • Hon orkar hålla ihop sig i tölten, och fortsätta jobba över ryggen även i mer samling.

Inför nästa träningsperiod

Under nästa träningsperiod behöver vi träna mer på tekniken i gångarterna, men ska också börja lägga in pass som tränar kondition & uthållighet. För att kunna träna detta systematiskt, behöver jag bli bättre på att planera vår träning än jag varit tidigare, och åka iväg för att kunna träna på bra underlag.

Sammanfattningsvis känner jag mig nöjd med träningen denna period. Jag har tagit det lugnt för att motverka skador/överansträngning när hon fått lägga om sitt rörelsemönster, och hon har utvecklats jämnt framåt. Nu fortsätter vi mot nya mål!

Muskelsättning på ovansidan halsen är ett tydligt tecken på att hästen börjat stärka överlinjen.

Mer muskler på ovansidan halsen. Vi är på väg att bygga en stark överlinje!

 

———–
Gillade du det här inlägget? Tryck gärna på hjärtat, så vet jag vad du vill läsa mer om13

Grundträning av islandshästar tar tid

Idag tänkte jag dela med mig av lite tankar kring grundträning av islandshästar. För mig är syftet med träningen alltid att bygga upp en stark och positiv häst, som ska hålla i år efter år. Genom åren har jag dragit många erfarenheter (både positiva och negativa), som får mig att förstå vilken process det faktiskt är att träna fram en stark och hållbar häst. Ingen kan allt från början – men är man intresserad, så lär man sig eftersom!

noggrann grundträning av islandshästar bygger en stark överlinje

Muskelsättning på ovansida hals är ett tecken på att träningen är på rätt väg.

låt grundträning av islandshästar ta tid

Alla hästar har en naturlig snedhet. När man börjar rakrikta en islandshäst i träningen och lära den arbeta liksidigt, så blir svaga punkter mer utsatta. Det är lätt att vissa områden blir överansträngda, eller att små skador kommer fram som hästen tidigare kunnat avlasta och kompensera för genom att röra sig snett/skevt. Därför är det är viktigt att låta träningen ta tid, att låta hästen successivt vänja sig vid sitt nya sätt att arbeta, och att vara observant på små förändringar i hästens rörelser (rörelsestörningar). Dessa kan vara ett tecken på överansträngning.

börja med stabilitet

Syftet med att rakrikta hästen är såklart att en islandshäst som arbetar jämnt med båda bakbenen kan bära upp en ryttare på ett mer ergonomiskt sätt. När en häst blir mer rakriktad, så behöver den inte längre kompensera för obalanser utan kan använda sin kropp på ett bra sätt. Då kan man också börja träna upp hästens bålstabilitet (hållning). Jämför detta med om du skulle bära runt en tung ryggsäck på ena axeln, eller ha vikten fördelad på båda axlarna – hur skulle din hållning påverkas i de två olika situationerna, tror du?

Vår avel har under senaste decennierna påverkat islandshästarnas rörelsemekanik. Rörelserna har blivit större och mer elastiska, vilket också kan medföra konsekvenser. En erfarenhet jag fått lära mig den hårda vägen, är att islandshästar med elastiska rörelser och stort steg behöver extra mycket tid att träna upp sin bålstabilitet. Om hästen inte har en grundläggande bålstabilitet så kommer den inte att orka ”hålla ihop” sina stora rörelser, utan de kommer istället att fresta på lederna.

Rider man dessutom i högre tempon, blir belastningen ännu högre. Hästen kan hålla i ett, några år med denna typ av ridning, men allt eftersom kommer det att visa sig i form av frambenshältor, hovledsinflammationer, inflammation i bakknän etc. Därför är det extra viktigt att träna upp en bra grundstabilitet och styrka hos dessa islandshästar, innan man börjar låta dem ta ut sina rörelser i högre tempo. Här kan du läsa mer om hur en kan träna sin häst för att förebygga hältrelaterade problem.

hur vet jag om min islandshäst är bra grundtränad?

Hur kan man då veta om ens häst har tillräcklig bålstabilitet för att t. ex. orka tölta på ett bra sätt? Jag tycker ett bra kvitto är att hästen klarar av att hålla ett jämnt tempo på ett jämnt spår, i en stabil grundform, utan att kännas tung i handen eller ojämn i tyglarna.  Om hästen klarar detta i skritt och trav, så har den oftast byggt upp en tillräcklig grundstyrka för att en ska kunna börja träna tölten på ett bra sätt. En häst som enbart känns ”sladdrig” i tölten, och liksom aldrig hittar nåt flyt, behöver oftast träna upp mer grundstyrka i skritt och trav först. Lägger man lite tid på det, upptäcker man ofta att dessa problem ”löst sig själv” när man återvänder till töltträningen.

grundträning av islandshästar i trav

Grundträning i trav.

grundlägg en bra bålstabilitet – bygg på med tempo

För att få ett bra resultat av grundträningen, är det viktigt att hitta det tempo där hästen har en chans att orka göra det vi begär, utan behöva stödja sig mot tygeln. Detta är väldigt individuellt, och därför får en prova sig fram för att hitta just det tempo som din häst behöver. Är tempot för högt, blir också krafterna som inverkar på ekipaget större, vilket gör det tyngre och svårare för hästen att kunna koordinera sig för att jobba på ”rätt sätt”. När hästen hittat stabilitet och flyt i ett lägre tempo, är det dags att börja tänja på gränserna, och träna hästen att behålla stabiliteten även när tempot ökar.

Jag tänker att det ofta är fokus på tempo inom islandshästvärlden, och att det nästan är lite skämmigt att rida långsamt? Men jag har alltmer börjat landa i att vi inte behöver vara rädda för att ta ner tempot och utveckla styrkan successivt. Det är ju styrkan som skapar rörelserna och skapar lätthet och elasticitet hos hästen. Att rida fram en ”leg mover” kan gå på ett ridpass, men att rida fram en ”back mover” som håller och bara blir bättre år efter år – det tar tid.

 

———–
Gillade du det här inlägget? Tryck gärna på hjärtat, så vet jag vad du vill läsa mer om10

Ett steg framåt för mig & Huggan

I helgen red jag kurs för Sara Ljung. Under de ridpassen kände jag verkligen vilket resultat mitt och Huggans arbete gett sedan förra kursen (som du kan läsa mer om här). Sara hjälpte oss nu att öka kraven och jag kände att Huggan var så redo för det. Trots de ökade kraven så släppte hon inte av i ryggen på den där svaga punkten strax bakom sadeln, och det kändes som ett bra kvitto på att hon blivit starkare.

Jag har tänkt att lägga upp gångartsfilmer från varje kurstillfälle, för att på så sätt kunna följa utvecklingen över tid. Bilder i all ära, men på film ser en både de starka och svaga punkterna så tydligt, och det är värdefullt i utvecklingssyfte tycker jag. När jag ser mig själv på film, ser jag också tydligare hur min sits och ridning påverkar hästens rörelser, och det gör mig grymt motiverad att träna vidare på mina svagheter!

Min sits

Jag har lätt för att tippa framåt i sadeln, och jobbar därför hela tiden på att komma till en mer lodrät sits och slappna av i lår och knän. En tydlig förändring sedan sist (tyvärr till det sämre), är att jag börjat svanka mer. Så nu behöver jag stretcha ut höftböjarna för att se om det kan räta ut svanken igen. Om jag tänker för mycket på att räta upp mig innan svanken fyllts ut kommer jag bara att svanka mer, så att ta hand om höftböjarna är nu prio!

Skritt

Huggan har blivit väldigt jämn på volterna nu. I höger varv har hon fortfarande svårare att sänka innerhöften, så där fick vi jobba med att jag skulle böja henne tydligare med sits och skänkel, så att hon längde ut yttersidan. Vi började träna på att samla henne lite mer i skritten, som en förberedelse för tölt. Hon vinklade om bäckenet på helt rätt sätt, och fortsatte arbeta med bra ryggverksamhet även i det här arbetet!


Trav

Traven har vi verkligen fått på plats nu, och hon känns mjuk och ridbar här. Jag fick rida henne med lite mer energi och vara noggrann med att sitta lodrät i sadeln, och då kunde Huggan komma upp mer i framdelen. Nu skall vi även börja jobba mer med uthålligheten och att få mjukare bakben (mer schvung) genom små tempoväxlingar. Samt fortsätta få traven ännu mer ridbar genom att rida olika vägar och så snabbt som möjligt hitta igen balansen och rakriktningen.


Tölt

Vi tränade många övergångar på rakt spår, med fokus på förberedelserna. Jag fick först samla henne med sätet, och sedan arbeta med att få henne att svara snabbare på skänkeln. Jag behöver träna på att rida mer energi i henne, för att sedan bara kunna släppa fram henne i tölt.

Vi tränade bara tölten på rakt spår, och fokuserade på att hitta en bra energi och jobba med hennes rakriktning. Då vi fick bogarna på plats och hon spårade, så släppte hon också igenom rörelserna bättre genom kroppen. Formen behöver vara lite öppen just nu, då hon behöver bli starkare innan hon klarar av en lägre form i tölten. Går hon för djupt i formen nu, så tappar hon bärigheten och blir framtung. När hon blivit stabil på rakt spår, kan vi börja bygga mer styrka genom böjda spår på samma sätt som vi gjort i skritt och trav. Då hon blivit starkare kommer jag också att kunna begära mer samling av henne i tölten.

Galopp

Tanken var att vi skulle börja titta på galoppfattningarna, men vi valde att istället fokusera på tölten. Jag fick med mig lite tips hem för hur jag ska tänka kring galoppen, och nu i början fokusera på att träna fattningarna.

I övrigt diskuterade vi kring utfodring och vilka proteinkomplement som kan hjälpa Huggan med muskelsättningen. Det är många parametrar som spelar in när man ska träna och bygga upp en häst. Summa summarum så är min motivation på topp igen efter denna helg! Nu tränar vi vidare, och ser fram emot en ny uppföljning i februari. Fortsättning följer!

Óskans utveckling 2013-2015

Hittade en gammal text jag skrev 2015, om min och Óskans utbildningsresa tillsammans. En häst som lärt mig massor om hur tydlig jag måste vara, hur mjuk och bestämd, och exakt hur hårfin gränsen är. Då hon gick bort i mars 2017 hade vi börjat arbeta mer med samling, och att bibehålla lösgjordheten trots mer kraft och tryck i steget. Det kändes som att vi hade nya dörrar att öppna framför oss, men vi hann aldrig dit. Nu får jag istället ta med mig all kunskap hon gett mig till andra hästar. Tack för allt Óskan <3

 

Óskan kom till mig under sommaren 2013 och vi började hennes träning i augusti. Hon hade från början två gångarter, grisepass och korsgalopp, och var allmänt spänd både fysiskt och mentalt. Blockerad och avstängd. Och reaktiv – från 0 till 100 på sekunden. Har tränat en hel del spända hästar tidigare men hon blev definitivt min största utmaning.

Ósk

Sept 2013

Vi började med att träna att hon skulle vänta på signalerna. Vill gärna att ”mina” hästar ska kunna skritta på fri tygel och vänta på signal att gå fram, och inte tro att fri tygel ÄR signalen för att gå fram. Ibland gick träningen bra, ibland mindre bra, men i september kunde hon iaf skritta avslappnat. Började då träna på framåtdrivande – vändande – sidförande skänkelhjälper, att hon skulle förstå signalsystemet istället för att tro att det bara fanns en enda signal dvs lös tygel 😉

Osk3

Okt 2013

Hon började bli mer och mer ”ridbar” på sin nivå, gick att styra och driva henne framåt med skänklarna utan att hon flög i luften och hon började även hitta en någorlunda avslappnad trav. Eftersom jag då var gravid fick hon en lång vila under 6 månader (ca dec-maj).

Maj 2014 satte vi igång med träningen igen och hon kändes riktigt riktigt fin! Allt vi tragglat med under hösten satt och vi hade nu ett signalsystem vi kunde använda oss av i träningen!

Maj 2014 – hon började även fixa detta med att länga ut överlinjen på rätt sätt i skritten 🙂

Vi började nu träna på tölten, som ibland såg ut som på bild 1 (hej inner bak) och ibland som på bild 2 (hejdå ytter bak). I juni red vi kurs för Camilla första gången. Vi hade fått lite längre bakbenssteg men formen ungefär densamma dvs pendlande. Tränade på under sommaren och i augusti då vi red för Camilla igen såg det med jämna mellanrum ut såhär 😉

Camillakurs4

Längre bakbenssteg, dvs hon hade börjat förstå att drivning kunde betyda annat än springa fortare. Formen fortfarande för hög.

Mars 2015, yey! Blev under hösten/vintern mer och mer ridbar och här började hon förstå att länga sig fram till handen utan att 1)springa iväg för skänkeln eller 2)gå emot handen.

Och här är vi nu. Grunden på plats, och nu skall allt fortsätta finslipas samt bygga styrka. Vi jobbar även på att bli mjukare och mjukare i sidorna. Lösgjordhet, styrka, svaret på hjälperna – allt går i varandra och bygger på varandra. En rolig och spännande tid har vi framför oss, och framför allt är jag väldigt glad och stolt över den väg vi redan gått tillsammans. Den vänskap som byggts upp och fortsätter byggas, allt hon lärt och fortsätter lära mig, all tillit och förlåtelse och förtroende hon visar. All glädje hon ger mig. Och all kärlek jag känner för den här hästen!!!