Kolla tänderna på häst: såhär påverkas ridbarheten

Häromdagen var det dags att kolla tänderna på häst. Kalle och Kylja blev kollade i munnen. Själv fick jag tillfälle att diskutera hur olika bett inverkar i hästens mun, och hur tänder och bett kan påverka lösgjordheten i hästarnas nacke.

Tandhakar och vassa tänder gör ont i munnen, och gör att hästen går och spänner käkarna för att avlasta. Detta gör det svårt för hästen att ställa sig i nacken eller mjukna för bettet.

Nacken är ju ett otroligt känsligt område på hästarna, och ett viktigt ”rörelsecentrum”. Från nacken fortsätter muskelkedjor genom hela hästens kropp, som påverkar både överlinjen och underlinjen. Blir käken och nacken spänd, blir det också svårare för hästen att böja sig i sidorna och länga ut överlinjen. Ofta kan man märka en försämrad ridbarhet när hästen har ont i munnen.

Därför är det viktigt att kolla upp tänderna med jämna mellanrum. Ca 1 ggr/år brukar vara lagom om hästen har ”normala” tänder.

kolla tänderna på häst

kylja

Kylja har känts väldigt stum i munnen när jag rider. Hon har inte velat mjukna när jag tar i bettet, och känts stum i nacke och hals. Det var därför spännande att se om hästtandläkaren kunde hitta något i munnen som behövde åtgärdas. Hon slipade ner lite tandhakar längst bak i överkäken, vilket tydligen är en vanlig orsak till spänningar i nacken. Märkte jag nåt resultat i ridningen? Ja, ganska mycket. Hon fick lättare att ställa och ge efter i nacken, och blev också ”mjukare” i munnen!

kalle

Kalle fick också slipat ner tandhakar, som orsakats av ett litet överbett. Han hade även en rest av en vargtand i överkäken (höger sida) som togs bort. Så skönt att bli av med den!

Men, utöver det hade han också en konstig böld i kinden på vänster sida. Tandläkaren öppnade och tömde ut en del var, men det blev kvar en hård kant som förmodligen är ärrvävnad. Han verkar inte besvärad av den, som tur är. Nu får jag hålla koll framöver för att se om den förändrar sig på något sätt.

12

Målsättning för Huggan

Huggan islandshäst

För att få lite mer ordning på mig själv, har jag börjat sätta tydliga mål för hästarnas träning. För mig och Huggan ligger fokus på att stärka henne i tölt och galopp framöver.

fokus på tölt

Efter senaste kursen för Sara Ljung, så har vi fokuserat mest på tölten. I traven känns hon väldigt ridbar, och den använder jag just nu mest som uppvärmning och nedvärmning. Då kan jag rida lite på autopilot, och lägga tid på att träna min sits.

Det vi tränar på i tölten nu, är att hon ska länga ut överlinjen och bli stabil i formen. För att få till en bra överlinje, jobbar jag mycket med att hon ska länga ut sin kortare sida. När vi får till det, så hittar hon en bättre och renare takt. Jag får en helt grym kontakt med hennes yttersida, och hon börjar svara jättebra på min innerskänkel. Blir liksom snabbare i benen och mer framme på kontakten.

vårt mål: bra ridbarhet i tölt och galopp

Jag kommer att fortsätta fokusera på tölten framöver – både att bygga en stark överlinje, men också övergångarna mellan skritt och tölt. Detta kommer att göra henne starkare, och mitt mål är att få hennes tölt lika ridbar som traven under de närmaste två månaderna.

Vårt andra mål är att förbättra galoppen, så att vi kan börja använda galoppen till att bygga upp mer styrka hos henne. Detta innebär att vi måste iväg och träna i ridhuset 1-2 ggr/vecka, så att vi kan träna galoppen på bra underlag.

Jag återkommer med uppdatering kring våra mål 🙂

 

Vad har du och din häst för mål i ridningen just nu?

11

Förbättra rörelsemönstret hos din islandshäst

islandshäst Kalle

Idag tänkte jag skriva ner några tankar kring hästens rörelsemönster. Målet med min ridning är att hjälpa hästarna att hitta en bra form i alla gångarter, och att den ska jobba liksidigt. Innan den kan länga ut muskulaturen på sin korta sida och länga ut överlinjen, så kan den heller inte bygga styrka på ett hållbart sätt. Men det är inte alltid som teknikträning är bästa sättet att lära om ett felaktigt rörelsemönster och förbättra sin islandshäst form. Här är några av mina tankar kring hur man kan träna form och rörelsemönster på ett hållbart sätt.

vad är ett ”bra” och ett ”dåligt” rörelsemönster?

För mig är islandshästens form och rörelsemönster samma sak. Begreppet ”form” är ett uttryck för hur hästen använder hela sin kropp i rörelse (och inte bara var halsen och huvudet är placerade).

För mig så är syftet med ridningen att träna hästen att röra sig i en bra form, och bli så liksidig som möjligt. En liksidig häst har lika lång muskulatur på höger och vänster sida, vilket gör att den klarar av att arbeta på volterna utan att falla in eller ut med bogarna. Den kan också använda sina bakben på ett symmetriskt sätt, och producera lika mycket kraft och bärighet med båda bakbenen. Det gör att ridningen sliter mindre på hästen, och träningen kan istället bygga upp styrka.

Så länge hästen jobbar oliksidigt, kommer också bakbenen att jobba på olika sätt. Det här gör att all ”styrketräning” istället kommer att slita på hästen. Så länge som hästen har kortare muskulatur på ena sidan, kommer den heller inte att kunna länga ut överlinjen ordentligt (eftersom den korta sidans rygghalva också kommer att vara, ja, kortare).

Så, ett bra rörelsemönster är för mig när hästen jobbar liksidigt, sträcker ut överlinjen och rör sig i en bra grundform (utan att tygeln håller fast den ”i form”).

första steget till ett bra rörelsemönster

När jag får en islandshäst i träning så behöver den ofta hjälp att förändra sitt rörelsemönster, på något sätt. Först går jag igenom och kollar om det finns några spänningar som begränsar hästens rörlighet. Vissa svaga punkter ( t ex instabila bakknän) ger kompensatoriska spänningar som man kan lossa ganska enkelt manuellt. Detta gör att hästen kan få tillgång till hela sitt rörelseregister.

Det här är en väldigt viktig poäng, för så länge det finns kompensatoriska spänningar så kommer hästen att vara begränsad i sin rörlighet. Då försöker hästens kropp istället hitta ”omvägar” för att kunna göra det vi ber den om.

låta hästen ”lära sig själv”

När vi sitter på hästen så använder vi gärna våra hjälper för att ”placera” den i det rörelsemönster vi vill ha. Vi placerar bakben och bogar med våra skänklar och tyglar. Men om hästens rörlighet är begränsad (som den ju är när hästen jobbar oliksidigt), så blir hästen ytterligare begränsad av våra hjälper.  Då försöker den lösa sitt rörelseproblem på annat sätt, dvs. den arrangerar om kroppen för att slippa göra det som känns jobbigt. Istället för att låsa upp, så skapar det istället fler spänningar i hästens muskelkedjor.

Att förändra ett rörelsemönster handlar mycket om att förbättra islandshästens koordination och kroppsuppfattning (proprioception). Att ge hästen tillgång till sin kropp och låta den få upptäcka att den klarar av att röra sig på ett annat sätt än dens invanda rörelsemönster. Hästen måste ”lära sig själv”, utan att våra tyglar talar om för den i vilken form den ska hålla hals och huvud, eller att våra skänklar talar om exakt var vi vill att den ska ha bogarna och bakbenen.

För att hästen ska kunna lära sig själv, så måste vi sätta den i situationer som utmanar hästens koordination och proprioception. För att då kunna lösa uppgifterna vi ger den, måste hästen hitta nya sätt att koordinera kroppen. Detta hjälper hästen att upptäcka nya rörelsemönster, och sätt att använda kroppen.

fördelen med markarbete

Ofta är det lättast för hästen att upptäcka nya rörelsemönster utan en ryttare på ryggen. Det beror på att ryttaren påverkar islandshästens balans, och gör det också tyngre för hästen att lyfta upp ryggen. Därför har det blivit superviktigt för mig att unghästar tidigt lär sig att bli mjuka i hals, nacke och i sidorna. Då blir bogarna friare, och de lär sig att länga ut överlinjen. För mig är det viktigt att de ska lära sig att använda kroppen på rätt sätt UTAN INSPÄNNING. Då de lärt sig det, kan jag sedan börjar lära in tygelhjälper och att bära ryttare.

I den bästa av världar vill jag att hästen ”själv” ska lära sig använda kroppen på ett bra sätt. Sedan kan vi sitta upp och lära in hjälper för detta rörelsemönster, så att hästen också kan göra det då vi rider. Does this make sense…?

mina tips för att förbättra hästens form och rörelsemönster

  1. Låt hästen använda halsen och huvudet till att hitta balansen. Jag fokuserar inte på form och eftergift i början. Vad hästen väljer att göra med huvud, hals och munnen (ex gå bakom hand, tugga på bettet) speglar för mig hur ryggen och bakbenen jobbar. Därför lägger jag först mitt fokus på att hästen ska använda bakbenen och kroppen i balans. När hästen hittat detta så kommer den själv att bjuda på eftergiften.
  2. Lossa kompensatoriska spänningar. Instabila bakknän skapar spänningar som begränsar rörelse i ländrygg, överlinje och t o m i nacken. Att lossa på dessa gör att hästens kropp slutar motverka sig själv. Hästen får då lättare att hitta ett bra sätt att röra sig.
  3. Hjälpa hästen att koppla på en bra hållning. Hästens hållning styrs av små, icke-viljestyrda muskler. Ibland kan dessa vara ”urkopplade”, och då är det svårt för hästen att hitta en bra bärighet. Genom enkla övningar kan man hjälpa hästen att lära sig koppla på dem, så att detta kan börja ske per automatik. Detta kommer man också åt i ridningen via inverkan från sitsen (påverkar hästens bålstabilitet).
  4. Hjälp hästen att upptäcka nya sätt att röra sig. Använd övningar som utmanar hästens koordination, så att den behöver hitta nya sätt att röra sig för att lösa uppgiften.
  5. Låt ridningen utgå från din sits. Liksidighet börjar, precis som det låter, med hästens sidor och rygg. Dessa påverkar vi bäst genom vår sits, eftersom den har direktkontakt med de områdena. Teknikridning med tyglar och skänklar (utan sitsinverkan) placerar bakben och framben utan att inverka på hästens bål. Sitsen är det mest effektiva verktyget till att få hästen att jobba liksidigt, och hitta en bra bålstabilitet.

Framöver kommer jag att dela med mig av några olika övningar som tränar just hållning, koordination och hästens kroppsuppfattning. De är toppen att använda sig av antingen som uppvärmning eller komplement till ridträningen 🙂

Vad är dina bästa träningstips kring form – har du några speciella övningar som funkar bra för dig och din häst?
Eller har du ytterligare frågor/funderingar kring det här med hur man ska träna hästens form? Ställ dem gärna, så lovar jag svara så gott jag kan 🙂

9

Min vecka

Min vecka har gått i undervisningens tecken – åtminstone kvällarna.

I onsdags höll jag mina första lektioner på Islandshästcentrum Norr för tre utomordentligt trevliga grupper – en ungdomsgrupp och två vuxengrupper med några års erfarenhet av islandshästridning. Samtliga grupper fick först öva på att lösgöra hästarna med hjälp av böjda spår. I töltarbetet fokuserade vi på att kontrollera tempot och därmed även påskjutet, för att hitta det tempo där varje häst kunde tölta i god balans, och att kunna reglera tempo/lösgöra mha volter. Det känns kul och spännande med nya ekipage och nya utmaningar!

Jag har varit iväg en sväng till Katrin med Mýsla också, och fått hjälp vidare i träningen. Hon börjar länga ut hela överlinjen trevligt nu, och sträcker fram nosen mer i sökningen framåt-nedåt. Vi har fått effektiva verktyg till att motverka tendenserna till hopdragen form, vilket känns skönt! Som effekt av en mer avslappnad överlinje har hon också börjat vila mer i steget i skritten. Fick i läxa att jobba mer med bogplaceringen, för att förbättra böjningen ytterligare och få henne ännu lättare, samt att slappna av mer i min egen sits, och inte spegla eventuella spänningar i hennes överlinje. Nyttigt och lärorikt!!

Veckan har i övrigt ägnats åt att arbeta med en bättre bogplacering i skritt och tölt på de andra hästar hemma. Fick ett riktigt aha-moment på Dís igår, ser fram emot att få fortsätta nästa träningspass!

Nu blir det helg och fortsatt hemtentaskrivning om Wallenberggruppens bolagsstyrning efter andra världskriget!