Tydliga mål i ridningen ger snabbare resultat

Jag har fått flera frågor kring att sätta upp mål för sin ridning – hur gör man? Tips och inspiration? Idag tänkte jag skriva om mina tankar kring målsättningar i ridningen. Att bestämma mål och göra upp en plan, har för mig blivit ett väldigt bra verktyg i den vardagliga träningen. Det har gjort min ridning mer fokuserad och effektiv, och därför gett mig snabbare resultat i träningen.

hur sätter jag ett bra mål?

Ett bra mål är enligt mig

  • mätbart
  • tidsbegränsat
  • realistiskt

mätbart

Att målet är mätbart, kan betyda att det är uttryckt i siffror. T ex kan jag ha som mål att öka hästens kondition, och att den ska orka galoppintervaller av en viss längd, under en viss tidsperiod. Kanske har jag som mål att tävla upp till en viss poäng med min häst, och då kan den poängen vara ett mätbart mål.

Men för att nå ett sådant mätbart mål, så måste vi också ha ”kvalitetsmål” för våran ridning. Hästen måste ju ha en viss nivå av ridbarhet för att kunna tävla upp till en viss poäng. Hänger ni med mig?

Alla har kanske inte heller ambitionen att tävla och uppnå poäng med sin häst. För mig är det stora syftet med min ridning att träna fram hållbara islandshästar med bra ridbarhet. Då behöver jag också mål som, istället för siffrorna i ett tävlingsresultat, mäter kvaliteten i min träning.

tidsbegränsat

För att få bäst resultat av din målsättning, behöver du ett tidsbegränsat mål. Det sätter lite extra press att vara mer fokuserad när man tränar. Jag utgår ifrån ett långsiktigt mål för detta året. Sedan delar jag upp det i kortare mål om 2-3 månader (mellan varje kurstillfälle för min tränare). Här kan du läsa mer om mina och Huggans mål för denna träningsperiod.

realistiskt

För att nå de mål jag vill innan nästa kurstillfälle, så sätter jag alltid veckomål för varje häst. Veckomålen bygger på vad vi befäste förra veckan, och hur vi ska träna vidare från det. Det är viktigt att veckomålet är realistiskt, eftersom det är ganska kort om tid att nå det. Veckomålen använder jag för att säkerställa att jag hela tiden bygger vidare på en bra grund.

skapa bra förutsättningar att nå målet

Motivation gör dig uthållig

En viktig sak att fundera över – vad är min motivation till att nå det här målet? Styrs jag av yttre motivation, ex prestationer som jag vill visa upp för andra? Eller styrs jag av inre motivation, att jag älskar det jag gör och motiveras av att lära mig mer och bli bättre hela tiden? Att ha en yttre motivation behöver inte alls vara fel – jag är bl a motiverad att visa upp resultat som en del av min marknadsföring.

Men det är viktigt att du huvudsakligen styrs av en inre motivation. Se om du inte kan knyta någon form av inre motivation till ditt mål också. Inre motivation gör att du alltid kommer att sträva lite extra för att nå dina mål, och orka vara uthållig i det långa loppet.

Hur mycket tid kan jag lägga?

Fundera också över hur mycket tid du kan lägga på att nå det här målet? Hur många pass/timmar per vecka. Det hjälper dig också att göra en realistisk tidsplan för när du ska ha uppnått ditt mål.

hur bygger jag upp en målsättning?

bestäm ett slutmål

När jag får en häst i träning, så börjar jag alltid med att sätta ett slutmål för träningen. Med Kylja som är här på träning nu, är målet att plocka fram tölten. Jag vet också att om hästen ska vara här 2 månader på träning, så har jag 8 veckor till mitt förfogande.

utvärdera startpunkten

Jag fortsätter sedan att utvärdera var hästen är idag.

Kylja har varit obalanserad och med väldigt stor rörlighet. För att kunna plocka fram tölten hos henne, behöver hon först bygga styrka i överlinjen. Därför vill jag först lära henne att bli stabil och lösgjord i sidorna i skritt, och sedan i trav. Då kan hon länga ut överlinjen ordentligt och börja bli stark där.

När hon byggt styrka i skritt och trav, kan jag börja öppna lite mot tölten. Jag märker då om hon blivit tillräckligt stark för att orka tölta över ryggen, eller om vi måste backa tillbaka och stärka överlinjen mer.

vilka steg behöver vi uppnå längs vägen?

När jag vet vart vi vill nå, och vilken utgångspunkt vi har,  så kan jag börja lägga en plan för de olika stegen i träningen. Såhär har Kyljas veckomål sett ut hittills:

Vecka 1: Lösgöra kompensatoriska spänningar manuellt så hon kan börja använda bakdel och rygg på rätt sätt. Hjälpa henne att länga ut överlinjen och börja hitta balansen under ryttare.

Vecka 2: Lära henne hjälperna för att arbeta liksidigt på böjda spår.

Vecka 3: Ha fått henne stabil på böjda spår i skritt. Börjat känna på traven, och lära in samma hjälper i trav på böjda spår.

Vecka 4: Ha fått henne stabil på böjda spår i trav. (Här är vi nu)

Jag har alltid en ungefärlig plan för veckorna framöver. Men alla hästar är olika och tar träningen olika fort. Ibland måste vi backa tillbaka och testa nåt annat. Därför sätter jag inte veckomålen så långt i förväg. För mig är det viktigt att utgå ifrån vad vi lyckats uppnå och sätta nästa mål utifrån det (då blir målet realistiskt).

utvärdera ofta

Ta till vana att utvärdera dina resultat ofta. Har du uppnått målen du satt för den här perioden? Om så – fira! Om inte – då behöver du sätta dig ner och fundera på varför. Var målet realistiskt att uppnå under den tidsperioden du satte? Hände det nånting längs vägen, som gjorde att du var tvungen att backa tillbaka lite? Eller behöver du helt enkelt göra nånting annorlunda för att uppnå ditt mål?

Som sagt är vägen aldrig spikrak framåt. Ibland hamnar vi i dalar, och det viktigaste då är att vara ärlig med läget. Om vi är snabba att stanna upp, eller backa tillbaka, när det behövs, kommer vi snabbare att uppnå våra mål.

målsättning över långa tidsperioder

Huggan islandshäst

När jag tränar hästar över längre tidsperioder, så är det ännu viktigare med tydliga mål. Annars är det lätt att jag tappar i fokus och uthållighet under längre perioder av tid. Men även här sätter jag också realistiska veckomål. Ofta blir veckomålen små detaljer i ridbarhet, t ex ”efter denna veckan ska hon svara innerskänkeln bättre i tölt”. Eller ”vi ska träna galoppfattningarna under 1-2 pass denna vecka”. Veckomålen blir små steg på vägen till det större periodmålet.

ha en vision

Med alla längre ”träningsprojekt”, som Huggan, så har jag oftast en vision av vad jag vill uppnå. Att dansa fram i tölt, och sträcka ut i supersnabb pass. Att sedan med små, osynliga signaler kunna fatta en gunghästgalopp, och göra övergång till en mjuk studsbollstrav. (Ja, ni förstår säkert  😉 ) Men jag vet inte alltid hur jag ska nå dit, dvs. jag kan inte se alla steg på vägen ännu.

ta hjälp av en instruktör med bra träningsfilosofi

Därför tar jag hjälp av en instruktör. Jag tycker det är optimalt att kunna rida för instruktör minst varannan månad. Då får jag feedback på det jag gjort, och tips & råd vidare. Dessutom hinner jag inte köra så många mil fel, ifall det är något jag behöver styra upp i min ridning 😉

För mig är det viktigt att hitta någon som har ett bra och långsiktigt tänk kring träning. Det ska vara ett syfte och en plan med det vi tränar på, det ger mig också ökad motivation. Jag brukar inte gå kurser för flera olika instruktörer, utan vill göra upp en träningsplan med en instruktör som känner mig och hästen väl. Sedan kan jag emellanåt rida för andra för att få ”nya ögon” på mig och hästen, eller för att jag hittar en instruktör som är grym på något specifikt jag behöver träna på.

träningsupplägg i det långa loppet

När jag tränar en häst över tid är mitt främsta fokus alltid att öka ridbarheten i alla gångarterna, samt bygga upp styrka och kondition.

I den vardagliga träningen tänker jag väldigt lite ”flott”, och väldigt mycket ”stärkande”. Lång överlinje, självbärighet och engagerade bakben. När hästen blir starkare, som kommer den att bjuda mer på ”flott”, eftersom det då kostar mindre för hästen (rent orkesmässigt). Men det är viktigt att tänka variation även fast man tränar uppbyggande, så att träningen inte blir för statisk (samma muskelgrupper jobbar hela tiden). Jag tänker på att variera i gångarter, tempo, böjda/raka spår, intervaller, intensitet och underlag, för att träningen inte ska vara monoton.

Träningen behöver vara allsidig för att inte slita på hästen, eller tråka ut den. Jag använder tömkörning, markarbete, bommar eller något annat alternativ till uppsutten träning, 1-2 ggr/vecka. Jag ser också till att planera in perioder av återhämtning. Det kan vara perioder som är lugnare i träningsintensitet, där jag rider ut mycket och jobbar lösgörande i skritt och lite trav. Men det är också perioder om 5-7 dagar där hästarna får ett litet break. Återhämtning är viktigt för att träningen ska bygga muskler, och inte bryta ner dem.

hantera motgångarna

motivation ger rätt mindset

Motgångar kommer att komma, och det är då den här uthålligheten som vi får av inre motivation är viktig! I perioder av motgångar är det viktigt att vara ärlig med sig själv (och hästen) om varför det inte funkar som vi vill. Oftast har vi stött på patrull när vi vill öka nivån ett steg, eller så kanske hästen helt enkelt är trött/stel/har träningsvärk, och då måste vi lägga in en period med lugnare, lösgörande arbete. Sätta in lite på kontot. Det är alltid väl investerad tid! För att vi ska komma framåt så är det som sagt viktigt att planera in lugnare perioder av återhämtning, både för ryttare och häst.

dela upp problemet

Ibland är det svårt att veta varför det har kört ihop sig. Då kan det hjälpa att bryta ner problemet i mindre beståndsdelar. Vilken detalj är det som inte funkar, och som vi behöver träna på för att komma vidare?

I måndags hade jag och Kylja svårt med att få henne att länga ut överlinjen och slappna av i trav. Vi tränade på att länga ut hennes korta innersida, och vända in ytterbogen (dvs. skapa en yttersida för att sedan kunna lösgöra henne). Men när hon inte alls svarade på min ytterskänkel, var jag tvungen att sätta mig ner och fundera på varför. Då jag kom fram till att hon blir styv i nacken då jag ställer henne lite utåt, så blev det enkelt att lösa problemet. När hon blev lösgjord i nacken, kunde hon också flytta ytterbogen lättare.

Hoppas att ni fått lite tips och inspiration för att komma igång med era egna målsättningar i ridningen!

Jobbar du med målsättningar redan, eller skulle du vilja börja?
Vad har du och din häst för mål i ridningen just nu? 🙂

8

Händer på min islandshästblogg…

Just nu jobbar jag för fullt med olika projekt… Däribland några saker som kommer att hända på min islandshästblogg, som jag gärna vill berätta om för er!

Gästbloggare med passion för yoga och ridning

Under denna vecka (och nästa) kommer Elin att gästblogga hos mig! Hon är både yogainstruktör och islandshästryttare. Tillsammans med sin sambo driver hon Karlsagårdens Islandshästar, en islandshästgård under uppbyggnad. Till vardags driver hon sitt företag YogabyElin, med fokus på yoga för ryttare.

Elin kommer blogga om sin personliga resa med yoga. Och på vilka sätt yogan kan hjälpa dig att utvecklas som ryttare – både mentalt och fysiskt!

Yoga by Elin

övningsserie startar på bloggen

Tidigare i vintras startade jag en övningsserie på instagram – men märkte att formatet på instagram blev väldigt begränsande. Därför har jag bestämt mig för att flytta övningsserien till bloggen, för att kunna göra den så mycket bättre för er läsare!

Framöver kommer jag alltså att dela med mig av olika övningar, som tränar en bättre hållning och rörelsemönster hos din islandshäst. Första inlägget kommer i nästa vecka…

på önskemål från er läsare

På senaste har jag fått en del frågor från bloggläsare och elever. Därför har jag nu skrivit ihop några inlägg utifrån era önskemål. Närmaste tiden kommer ni att kunna läsa om:

  • Målsättningar i ridningen – hur gör man för att sätta mål och göra en plan för sin ridning?
  • Hur bygger man upp en islandshäst från grunden?
  • Vad är hållbar träning, och hur har jag utvecklat mitt sätt att rida och träna islandshästar?

Har du något du undrar över – kan vara allt från ridning och träning, utrustning, mig och mina hästar, hur man ska lösa ett visst problem…? Skriv gärna en kommentar eller ett meddelande! 🙂

7

Kolla tänderna på häst: såhär påverkas ridbarheten

Häromdagen var det dags att kolla tänderna på häst. Kalle och Kylja blev kollade i munnen. Själv fick jag tillfälle att diskutera hur olika bett inverkar i hästens mun, och hur tänder och bett kan påverka lösgjordheten i hästarnas nacke.

Tandhakar och vassa tänder gör ont i munnen, och gör att hästen går och spänner käkarna för att avlasta. Detta gör det svårt för hästen att ställa sig i nacken eller mjukna för bettet.

Nacken är ju ett otroligt känsligt område på hästarna, och ett viktigt ”rörelsecentrum”. Från nacken fortsätter muskelkedjor genom hela hästens kropp, som påverkar både överlinjen och underlinjen. Blir käken och nacken spänd, blir det också svårare för hästen att böja sig i sidorna och länga ut överlinjen. Ofta kan man märka en försämrad ridbarhet när hästen har ont i munnen.

Därför är det viktigt att kolla upp tänderna med jämna mellanrum. Ca 1 ggr/år brukar vara lagom om hästen har ”normala” tänder.

kolla tänderna på häst

kylja

Kylja har känts väldigt stum i munnen när jag rider. Hon har inte velat mjukna när jag tar i bettet, och känts stum i nacke och hals. Det var därför spännande att se om hästtandläkaren kunde hitta något i munnen som behövde åtgärdas. Hon slipade ner lite tandhakar längst bak i överkäken, vilket tydligen är en vanlig orsak till spänningar i nacken. Märkte jag nåt resultat i ridningen? Ja, ganska mycket. Hon fick lättare att ställa och ge efter i nacken, och blev också ”mjukare” i munnen!

kalle

Kalle fick också slipat ner tandhakar, som orsakats av ett litet överbett. Han hade även en rest av en vargtand i överkäken (höger sida) som togs bort. Så skönt att bli av med den!

Men, utöver det hade han också en konstig böld i kinden på vänster sida. Tandläkaren öppnade och tömde ut en del var, men det blev kvar en hård kant som förmodligen är ärrvävnad. Han verkar inte besvärad av den, som tur är. Nu får jag hålla koll framöver för att se om den förändrar sig på något sätt.

12

Förbättra rörelsemönstret hos din islandshäst

islandshäst Kalle

Idag tänkte jag skriva ner några tankar kring hästens rörelsemönster. Målet med min ridning är att hjälpa hästarna att hitta en bra form i alla gångarter, och att den ska jobba liksidigt. Innan den kan länga ut muskulaturen på sin korta sida och länga ut överlinjen, så kan den heller inte bygga styrka på ett hållbart sätt. Men det är inte alltid som teknikträning är bästa sättet att lära om ett felaktigt rörelsemönster och förbättra sin islandshäst form. Här är några av mina tankar kring hur man kan träna form och rörelsemönster på ett hållbart sätt.

vad är ett ”bra” och ett ”dåligt” rörelsemönster?

För mig är islandshästens form och rörelsemönster samma sak. Begreppet ”form” är ett uttryck för hur hästen använder hela sin kropp i rörelse (och inte bara var halsen och huvudet är placerade).

För mig så är syftet med ridningen att träna hästen att röra sig i en bra form, och bli så liksidig som möjligt. En liksidig häst har lika lång muskulatur på höger och vänster sida, vilket gör att den klarar av att arbeta på volterna utan att falla in eller ut med bogarna. Den kan också använda sina bakben på ett symmetriskt sätt, och producera lika mycket kraft och bärighet med båda bakbenen. Det gör att ridningen sliter mindre på hästen, och träningen kan istället bygga upp styrka.

Så länge hästen jobbar oliksidigt, kommer också bakbenen att jobba på olika sätt. Det här gör att all ”styrketräning” istället kommer att slita på hästen. Så länge som hästen har kortare muskulatur på ena sidan, kommer den heller inte att kunna länga ut överlinjen ordentligt (eftersom den korta sidans rygghalva också kommer att vara, ja, kortare).

Så, ett bra rörelsemönster är för mig när hästen jobbar liksidigt, sträcker ut överlinjen och rör sig i en bra grundform (utan att tygeln håller fast den ”i form”).

första steget till ett bra rörelsemönster

När jag får en islandshäst i träning så behöver den ofta hjälp att förändra sitt rörelsemönster, på något sätt. Först går jag igenom och kollar om det finns några spänningar som begränsar hästens rörlighet. Vissa svaga punkter ( t ex instabila bakknän) ger kompensatoriska spänningar som man kan lossa ganska enkelt manuellt. Detta gör att hästen kan få tillgång till hela sitt rörelseregister.

Det här är en väldigt viktig poäng, för så länge det finns kompensatoriska spänningar så kommer hästen att vara begränsad i sin rörlighet. Då försöker hästens kropp istället hitta ”omvägar” för att kunna göra det vi ber den om.

låta hästen ”lära sig själv”

När vi sitter på hästen så använder vi gärna våra hjälper för att ”placera” den i det rörelsemönster vi vill ha. Vi placerar bakben och bogar med våra skänklar och tyglar. Men om hästens rörlighet är begränsad (som den ju är när hästen jobbar oliksidigt), så blir hästen ytterligare begränsad av våra hjälper.  Då försöker den lösa sitt rörelseproblem på annat sätt, dvs. den arrangerar om kroppen för att slippa göra det som känns jobbigt. Istället för att låsa upp, så skapar det istället fler spänningar i hästens muskelkedjor.

Att förändra ett rörelsemönster handlar mycket om att förbättra islandshästens koordination och kroppsuppfattning (proprioception). Att ge hästen tillgång till sin kropp och låta den få upptäcka att den klarar av att röra sig på ett annat sätt än dens invanda rörelsemönster. Hästen måste ”lära sig själv”, utan att våra tyglar talar om för den i vilken form den ska hålla hals och huvud, eller att våra skänklar talar om exakt var vi vill att den ska ha bogarna och bakbenen.

För att hästen ska kunna lära sig själv, så måste vi sätta den i situationer som utmanar hästens koordination och proprioception. För att då kunna lösa uppgifterna vi ger den, måste hästen hitta nya sätt att koordinera kroppen. Detta hjälper hästen att upptäcka nya rörelsemönster, och sätt att använda kroppen.

fördelen med markarbete

Ofta är det lättast för hästen att upptäcka nya rörelsemönster utan en ryttare på ryggen. Det beror på att ryttaren påverkar islandshästens balans, och gör det också tyngre för hästen att lyfta upp ryggen. Därför har det blivit superviktigt för mig att unghästar tidigt lär sig att bli mjuka i hals, nacke och i sidorna. Då blir bogarna friare, och de lär sig att länga ut överlinjen. För mig är det viktigt att de ska lära sig att använda kroppen på rätt sätt UTAN INSPÄNNING. Då de lärt sig det, kan jag sedan börjar lära in tygelhjälper och att bära ryttare.

I den bästa av världar vill jag att hästen ”själv” ska lära sig använda kroppen på ett bra sätt. Sedan kan vi sitta upp och lära in hjälper för detta rörelsemönster, så att hästen också kan göra det då vi rider. Does this make sense…?

mina tips för att förbättra hästens form och rörelsemönster

  1. Låt hästen använda halsen och huvudet till att hitta balansen. Jag fokuserar inte på form och eftergift i början. Vad hästen väljer att göra med huvud, hals och munnen (ex gå bakom hand, tugga på bettet) speglar för mig hur ryggen och bakbenen jobbar. Därför lägger jag först mitt fokus på att hästen ska använda bakbenen och kroppen i balans. När hästen hittat detta så kommer den själv att bjuda på eftergiften.
  2. Lossa kompensatoriska spänningar. Instabila bakknän skapar spänningar som begränsar rörelse i ländrygg, överlinje och t o m i nacken. Att lossa på dessa gör att hästens kropp slutar motverka sig själv. Hästen får då lättare att hitta ett bra sätt att röra sig.
  3. Hjälpa hästen att koppla på en bra hållning. Hästens hållning styrs av små, icke-viljestyrda muskler. Ibland kan dessa vara ”urkopplade”, och då är det svårt för hästen att hitta en bra bärighet. Genom enkla övningar kan man hjälpa hästen att lära sig koppla på dem, så att detta kan börja ske per automatik. Detta kommer man också åt i ridningen via inverkan från sitsen (påverkar hästens bålstabilitet).
  4. Hjälp hästen att upptäcka nya sätt att röra sig. Använd övningar som utmanar hästens koordination, så att den behöver hitta nya sätt att röra sig för att lösa uppgiften.
  5. Låt ridningen utgå från din sits. Liksidighet börjar, precis som det låter, med hästens sidor och rygg. Dessa påverkar vi bäst genom vår sits, eftersom den har direktkontakt med de områdena. Teknikridning med tyglar och skänklar (utan sitsinverkan) placerar bakben och framben utan att inverka på hästens bål. Sitsen är det mest effektiva verktyget till att få hästen att jobba liksidigt, och hitta en bra bålstabilitet.

Framöver kommer jag att dela med mig av några olika övningar som tränar just hållning, koordination och hästens kroppsuppfattning. De är toppen att använda sig av antingen som uppvärmning eller komplement till ridträningen 🙂

Vad är dina bästa träningstips kring form – har du några speciella övningar som funkar bra för dig och din häst?
Eller har du ytterligare frågor/funderingar kring det här med hur man ska träna hästens form? Ställ dem gärna, så lovar jag svara så gott jag kan 🙂

9

Hur får jag hästen snabbare på hjälperna?

En sak jag funderat mycket på under den här veckan, är det här med hur hästen svarar på våra hjälper. Jag har alltid som mål att hästen ska bli snabb och lätt på hjälperna. Att vi ska ha en fin kommunikation. Men det är inte alltid det funkar, och då tycker jag det är viktigt att fundera över VARFÖR. Jag tror inte lösningen alltid är att förstärka hjälperna (som jag tidigare skrivit om här), utan att kommunikationen är väldigt beroende av vilket ”förarbete” vi gjort.

För att hästen ska kunna svara snabbt på våra signaler, så behöver den nämligen ha bra förutsättningar för att kunna göra det. Om vi longerar en häst och målet med passet är att träna övergångar – men hästen är totalt ofokuserad… Då kommer den rimligtvis inte att svara snabbt på små signaler, eftersom den har fokus nån helt annanstans. Vi behöver då först jobba med att skapa förutsättningar för hästen att göra det vi begär – dvs vi måste få den fokuserad. En häst som har sitt fulla fokus på oss, kommer också snabbt att kunna reagera på små signaler.

(Och hur får man då en ofokuserad häst att bry sig ett skvatt om sin människa? Mina bästa tips är: lär tidigt in signaler som betyder att hästen ska vara fokuserad. Ge hästen enkla uppgifter, och var konsekvent och lugn i kroppsspråket. Vänta och ha tålamod, berget kommer att komma till Mohammed 😉 )

varför svarar hästen inte på förhållningar?

Ett annat exempel är hästar som inte svarar bra på förhållningar. Min erfarenhet är att detta ofta beror på obalans i hästens kropp. Den är helt enkelt för skev, för mycket på framdelen eller tar för långa kliv för att kunna stanna direkt vi ber den. Är hästen i obalans behöver den en ganska lång stoppsträcka för att arrangera om kroppen till att kunna göra halt. Istället för att förstärka tygelhjälpen, behöver man i det här läget börja tänka efter. På vilket sätt kan jag hjälpa den här hästen till bättre balans, så den klarar av att bromsa upp kroppen snabbare?

varför svarar hästen inte på sidförande skänkel?

När hästen inte svarar på sidförande skänkel ”tillräckligt” bra, finns det olika saker att fundera över. Är jag placerad mitt över hästen? Hjälper jag hästen att arbeta liksidigt, så att den klarar av att smidigt glida undan för min innerskänkel? Eller sitter jag omedvetet ”ner” hästens låga sida, och begränsar rörelsen ytterligare? Tillåter jag hästen att länga ut sin kortare sida, eller råkar jag begränsa den med samma sidas tygel?

EN mjuk ridning börjar med att lyssna

När man tränar sig på att ”lyssna” på hästens kropp, börjar man också instinktivt känna hur hästen kommer att svara på hjälperna innan man ger dem. Man lär sig känna hur man behöver lägga tillrätta för hästen, om den inte har rätt förutsättningar för att kunna svara snabbt på en signal. Det gör ridningen både mjukare och enklare.

Det är dock inte alltid lätt att veta exakt VAD det är som känns snett och fel. Ibland märker jag bara att hästen inte svarar på det sätt som jag önskar. Då börjar jag fundera på vad det är jag gör för att begränsa hästens rörelser. Vad kan jag ändra i min sits eller hjälpernas placering för att underlätta för hästen?

Bästa sättet att förbättra kommunikationen (och lära sig så mycket som möjligt om att rida), är att släppa föreställningarna om att ridning är en kamp som ryttaren måste ”vinna”.  Att vi inte på liv & död måste ”ta igenom” en förhållning, utan istället börjar testa oss fram. Enligt mig handlar det mer om HUR hästen svarar, än NÄR… och när ryttaren lär sig att sätta hästen i balans, kommer det där snabba svaret på hjälpen ”av sig själv”.

 

För att skapa en bra kommunikation, behöver vi vara rättvis mot hästen och lägga upp träningen så att hästen har bra förutsättningar för att kunna utföra det vi ber den om. Hästar är både positiva och inlyssnande, och gör gärna sitt bästa för oss ryttare. För att få en fin och lyhörd kommunikation, är det viktigt att vi också tar oss tid att lyssna på hästen.

9

Nya tips för att stärka överlinjen: Sara-kurs 3-4/2

Sara Ljung islandshäst

Äntligen kursdags för Sara Ljung igen! Förra gången vi red kurs för Sara var i november, och jag var fullt inställd på att lägga massa tid på att stärka överlinjen och träna galoppfattningar. Men livet kom emellan med sjuk familj, lång ledighet och mycket att styra upp på ”det andra jobbet”.  Så i slutet av januari kände jag att det inte ”hände” så mycket i ridningen. Som att jag och Huggan hade tappat riktningen lite. Med andra ord; perfekt tillfälle för att gå kurs!

Förra kursen diskuterade jag och Sara kring foder och proteinkomplement för Huggan. Hon får nu en giva på 3,5 dl Protein Special, 1 dl mineraler och 1 msk salt. Hon skulle behöva komma upp ännu lite mer i protein. Då jag inte vill ge henne mer koncentrat, så funderar jag på att komplementera med lusernhack istället. Med den ökade proteingivan tycker jag att jag snabbare sett resultaten av träningen, både i muskelsättningen och att hon börjat strama upp magen allt mer.

Denna gången så diskuterade vi kring bett, då jag försöker hitta några olika bett som Huggan trivs bra med. Jag red utan nosgrimma så att vi skulle kunna se tydligt hur hon reagerade. Av de tre olika jag testade, gillade hon bäst det tredelade bettet med D-ringar. Hon blev stadigare på kontakten, och mjuknade utan att ”försvinna” från kontakten eller bli ”plockig” med bettet. (Har massor mer att skriva om betten, men det får bli ett eget inlägg.)

min sits

Då jag bara ridit i min nya Ergo-sadel några veckor, så handlade mycket under denna helg om att jag skulle hitta min sits. I Ergosadeln placeras bäckenet i en neutral position, vilket gör det lättare att lossa knän och lår från sadeln, och få en bättre rörlighet i höfter och överskänklar. Dock gör det att jag känner obalanser mycket tydligare, och behöver komma i bättre kontakt med min bålmuskulatur för att kunna inverka snabbt. Första passet kändes som sladdrigt kaos, men då jag hittat sitsen bättre så kände jag en helt ny stabilitet och balans. Och jag kunde då jobba mer effektivt med att räta upp ryggen och hitta en helt lodrät sits.

skritt

Huggan har blivit väldigt jämn i sidorna, så nu tränade vi på mindre justeringar för att öka liksidigheten. Som alla hästar, vill hon gärna falla in med innerbogen i ena varvet, och skjuta ut ytterbogen i det andra. Det här hänger ju ihop med att ena sidans muskulatur är kortare och lite stummare än den andra sidan. Fokus låg därför på att i båda varven länga ut den kortare vänstersidan. Sedan kunna be henne söka stödet längre fram (dvs sträcka ut nosen fram till bettet), och jobba där för att stärka överlinjen. Tidigare har hon inte riktigt orkat länga ut hela överlinjen på det här sättet. Hon har istället ”knäppt av” och gått med nosen bakom lod. Men nu kändes det som att hon klarade detta bättre, och orkade skritta ganska stabil där.

trav

Sedan sist har hennes trav utvecklats till att bli mer stabil, dvs att hon kan trava på i jämn takt, jämnt tempo och jämn form. Vi kan behålla den här stabiliteten genom varvbyten (väldigt bra) och upp i lite högre energi (helt ok). I helgen fokuserade vi mest på min sits i traven, eftersom vissa förbättringar där kommer att göra mycket för kvaliteten på traven. När jag släpper låren och tar lika mycket vikt i båda stigbyglarna, blir det lättare att räta upp ryggen. Och då får jag den här känslan av att vara liksom stabil och orubblig i min ridning, och att jag kan rida henne framför skänkeln. Jag verkar också ha blivit bättre på att instinktivt rida lätt på rätt sittben (trots att jag inte övat mycket på just detta), men behöver fortsätta träna på att medvetet kunna känna skillnaden mellan rätt och fel sittben.

tölt

Japp, även här tränade vi på min sits. Jag känner mig otroligt nöjd med att jag under andra passet hittade exakt hur jag ska sitta! Styrka i ryggen (utan att bli stum i axlar och armar), och rörlighet i höfter och överskänklar. Huggan har blivit starkare sen sist, och vi kan rida mer på böjda spår utan att hon blir sladdrig eller faller isär. Men i huvudsak tränade vi på rakt spår, att hon skall länga ut vänster sidan och söka stödet lite längre fram, utan att bli för djup. Ja, samma arbete med att stärka överlinjen som i de andra gångarterna, alltså. Vi tränade också att hon ska bli snabbare för skänkeln och kunna tölta lite mer mellan hjälperna, utan att dyka för djupt i formen.

galopp

Vi började träna galoppfattningar på volten. Hon har lättare att fatta galopp i hö varv, men vi har haft allmänt problem med galoppfattningarna. Detta sitter i MIG, och att jag behöver rida fattningarna med större självklarhet. Jag tror att jag har ridit för mycket femgångargalopp… När jag ska fatta galopp så har jag liksom redan känslan av en flack, fyrtaktig galopp i kroppen. Vilket såklart inte ger en bra kvalitet på galoppfattningen! När jag väl började rida ordentligt, så galopperade hon snällt på volten. Nu skall vi träna fattningarna ordentligt närmaste tiden. Min sits och kvaliteten på gångarten blir nästa sak att jobba med.

våra mål närmaste 2 månaderna

Som ni märker har vi ett generellt mål i alla gångarter just nu. Att få henne stabil i takt , tempo och mjukhet, och kunna sträcka ut nosen till ett stöd lite längre fram. Detta kommer stärka överlinjen och jag kommer då kunna rida henne med mer energi, utan att hon faller isär. Det känns som att vi är på god väg mot det målet i skritt och trav. I tölten pendlar hon fortfarande mellan lite för hög i formen och att dyka lite djupare, men när hon blev kvickare för skänkeln kunde jag placera henne bättre i formen. Jag tror också det kommer att göra mycket för grundstyrkan när vi kan börja använda galoppen i träningen. Så det är ett viktigt mål för oss närmaste månaderna.

Nu tränar vi vidare till nästa kurstillfälle, som blir i början av april!

islandshäst

 
3

Webinar #2: Om sambandet mellan hästens rörlighet och stabilitet

Att träna islandshästar på ett hållbart sätt är något jag verkligen brinner för. Både att lära mig mer om, och förmedla kunskap kring. Fokus ligger på att träna hästens rörlighet och stabilitet – de två grundpelarna för att kunna lösgöra och rida hästen mellan hjälperna på ett riktigt sätt.

Välkommen till del 2 i en serie webinarier kring grundträning av islandshästar.

träna stabilitet – hur och varför?

I del 1 så pratade jag om att träna hästens hållning och stabilitet. Vilka muskler behöver vi komma åt för att kunna träna en flott (och funktionell!) hållning, och hur gör vi det?

I detta webinar så pratar jag om VARFÖR det är viktigt att träna hållning och stabilitet. Något som är speciellt viktigt när vi ska träna islandshästar, pga deras framavlade rörlighet. Jag pratar också om sambandet mellan hästens rörlighet och stabilitet, och vad vi behöver tänka på för att förebygga skador, när vi ska träna upp en häst med stora rörelser (dvs mycket rörlighet).

Vill du veta mer?

Har ni frågor, funderingar eller önskemål om något ni vill veta mer om? Kontakta mig gärna genom att skriva en kommentar eller skicka ett mail 🙂

islandshästblogg

8

Webinar #1: Om att träna islandshästar

Att träna islandshästar på ett hållbart sätt är något jag verkligen brinner för. Både att lära mig mer om, och förmedla kunskap kring. Fokus ligger på att träna hästens rörlighet och stabilitet – de två grundpelarna för att kunna lösgöra och rida hästen mellan hjälperna på ett riktigt sätt.

Välkommen till del 1 i en serie webinarier kring grundträning av islandshästar.
(Du hittar nu samtliga webinarier på min vimeo-kanal.)

Här kommer det första webinariet i fullängd! Det dröjde några dagar innan jag insåg att ni bara kunnat se 1 min av klippet på instagram… Så hädanefter kommer alla webinarier att läggas upp på bloggen. Jag kommer också att lägga upp en push på instagram, så att ni inte missar något.

träna islandshästar – rörlighet och stabilitet

I detta första webinariet, ger jag en kort introduktion till begreppen rörlighet och stabilitet. När vi ska träna islandshästar till att jobba i en bra form och kunna ta ut sina rörelse, så är dessa två faktorer de absolut viktigaste att ta hänsyn till i träningen.

Jag pratar också om vilka muskler som styr hästens hållning, och varför vi inte kommer åt att träna dessa genom teknikträning… Ni får också tips på hur vi kan komma åt att träna dessa muskler mest effektivt.

Vill du veta mer?

Har ni frågor, funderingar eller önskemål om något ni vill veta mer om? Kontakta mig gärna genom att skriva en kommentar eller skicka ett mail 🙂

träna islandshästar

10

Mellos rehabträning: nya vägar till bättre resultat

rehabträning islandshäst

Nu var det ett tag sedan jag skrev något om Mello. Anledningen till det har varit att vi kämpat med att få ordning på hennes ben, och det har varit en väldigt jobbig period som jag helt enkelt inte har orkat skriva om. Nu är vi igång med rehabträning, och det är dags att dela med mig av allt som hänt.

The long story:

Mello har tidigare haft problem med frambenshälta, som behandlats med bra resultat. Under hösten 2016 skadade hon ligamenten kring höger bak under en ridtur, och fick en inflammation i hovleden. Efter en lång vinter med rehabträning kändes hon riktigt fin och på gång i slutet av sommaren. Tyvärr blev inte lyckan speciellt långvarig, för under hösten upptäcktes hälta återigen i höger bak. I september blev hon behandlad i båda bakknäna, men detta lyckades inte släcka hältan. I samband med detta blev hon också förändrad i sättet. Min glada, positiva häst kändes helt enkelt inte glad och positiv längre, och detta skar verkligen i hjärtat på mig.

Innan jul blev hon så behandlad i både höger has och SI-led. Vi åkte hem och satte igång med rehabträning (igen). Tyvärr kändes hon fortfarande väldigt negativ till att bli riden. Hon älgade på med stora steg och enorm rörlighet, och gick inte alls att ”rida ihop” på det sätt jag ridit henne tidigare. Det var som att alla hjälper som ”funkat” förut, helt plötsligt inte funkade längre.

Efter konsultation med bästa veterinär Linda, kom vi överens om att ge det några månader till och se om hon kunde bli bättre med rehabträning. Men jag kände som att jag nått vägs ände. Jag hade verkligen gjort allt jag kunnat, och det hade inte gett de resultat som behövdes. Hur skulle jag gå vidare? Det var dags att gå in i tänkar-boxen, och lära mig så mycket som möjligt om rörelsemönster och rehabträning.

Rehabträning islandshäst

 

nya vägar för rehabträning

Nu i efterhand förstår jag att behandlingen tagit bort smärtor och olika kompensationsmekanismer som hon burit på under lång tid. Därför blev det också tydligare att hon saknar verktyg för att röra sig på ett funktionellt sätt. Hon behöver hitta ett nytt sätt att använda sin kropp för att få tillgång till hela sin rörlighet, och träna upp bättre stabilitet och balans.

Dessa tre parametrar är otroligt viktiga för att kunna bygga upp en hållbar häst. Mello har alltid haft en stor rörlighet, och mitt fokus har varit att försöka få henne mer stabil och ”ihop”. Nu har jag lärt mig att detta inte kan tränas genom teknikträning, om hästens kropp svarar ”fel” på hjälperna. När Mello kändes tung i handen tänkte jag att ”det är pga att hon inte är tillräckligt stark, det kommer att bli bättre med träning”. Och ja – hon behöver bli starkare, men först – behöver hon lära sig exakt hur hon ska använda sin kropp för att INTE bli tung i handen. Vi måste sätta hästen i olika situationer som triggar koordination, proprioception och den muskulatur som behövs för att hästen ska bära upp sig (och ryttaren) med en bra hållning.

I onsdags var vi på Evidensia igen, och Mello gick igenom böjprovet med u.a. på alla fyra benen! ÄNTLIGEN känns det som att vi lyckats hitta och behandla utgångspunkten för Mellos problem. Nu har vi börjat våran spännande resa mot bättre hållning & rörelsemönster. Nya sätt att träna, som ger nya, spännande resultat!

”Either you win or you learn”. Jag hoppas att Mello får hålla nu, och att detta bara är början på någonting riktigt bra.

rehabträning islandshäst

5

Träna för att stärka överlinjen: Huggans träning okt – dec

Ibland känns det lite läskigt att dela med sig av filmer här på bloggen, eftersom jag sällan känner mig riktigt nöjd då jag ser mig själv på film. Jag ser mest allt som INTE är på plats, och då är det lätt att känna sig dålig. Men det är viktigt att tänka att allt det där som vi INTE klarar av just nu, är ju under utveckling. Att jämföra filmer är enligt mig det bästa sättet att kunna se träningsframstegen över tid, och kunna utvärdera den träning man lagt in. Vad har jag gjort bra, vad behöver jag göra bättre? Hur kan vi gå vidare härifrån?

Jag tänkte därför börja göra sammanfattningar av Huggans träning under 2-månadersperioder, för att kunna se tilbaka på var vi var i början av perioden, hur vi tränat, samt vilka resultat det gett. Och framför allt, hur vi ska utveckla träningen under nästa period!

Utgångspunkt

När vi påbörjade Huggans träning ”på allvar”, var hon väldigt oliksidig. Hon skrittade med korta steg och kändes liksom ”hackig” i tempot. Hon var kortare i muskulaturen i vänster sida, vilket gjorde att hon gick utåtställd i höger varv. Därför fick hon också svårt att länga ut överlinjen och arbeta i en bra grundform. I andra gångarter än skritt så sprang hon iväg i högt tempo för att hålla balansen, och klarade inte att jobba långsammare. Tyvärr har jag inga filmer från detta, pga jag tyckte det kändes helt bedrövligt dåligt! 😉

träning för att bygga stark överlinje

Rygghalvornas storlek visar tydligt på Huggans oliksidighet i början, och efter en periods träning.

Hur vi tränat

Jag har under dessa månader fokuserat på skritt- och travarbete, att mjuka upp henne i sidorna och träna henne i att länga ut steget. Jag beslutade mig för att lägga bort tölten helt, eftersom hon bara föll isär och sprang iväg, och inte klarade att arbeta på ett bra sätt i tölten. Jag har varvat denna träning med lugna uteritter, där jag mest känt på hennes lägstanivå och låtit henne skritta och jogga i trav (när traven blev såpass ridbar att hon kunde jogga på ett bra sätt).

I all denna träning har mitt största fokus inte legat på hennes framåtbjudning eller hur kvick/alert hon varit för hjälperna, utan på att lära henne använda kroppen rätt (t ex sänka innersidan på böjda spår, och inte sätta mig på ytter sittben). När hon började förstå hur hon skulle hitta balansen med kroppen, kom också mer framåtbjudning och hon blev kvickare för hjälperna.

skritt

trav

Resultat av träningen

  • Hon orkar jobba i en stabil grundform, vilket hon inte gjorde tidigare (då gick hon mer in och ut ur formen).
  • Hon orkar jobba med ryggen uppe och en ganska stadig kontakt på bettet.
  • Hon har blivit mjukare i sidorna och är inte lika tvekande längre, utan bjuder mer framåt.
  • Hon orkar hålla ihop sig i tölten, och fortsätta jobba över ryggen även i mer samling.

Inför nästa träningsperiod

Under nästa träningsperiod behöver vi träna mer på tekniken i gångarterna, men ska också börja lägga in pass som tränar kondition & uthållighet. För att kunna träna detta systematiskt, behöver jag bli bättre på att planera vår träning än jag varit tidigare, och åka iväg för att kunna träna på bra underlag.

Sammanfattningsvis känner jag mig nöjd med träningen denna period. Jag har tagit det lugnt för att motverka skador/överansträngning när hon fått lägga om sitt rörelsemönster, och hon har utvecklats jämnt framåt. Nu fortsätter vi mot nya mål!

Muskelsättning på ovansidan halsen är ett tydligt tecken på att hästen börjat stärka överlinjen.

Mer muskler på ovansidan halsen. Vi är på väg att bygga en stark överlinje!

 

———–
Gillade du det här inlägget? Tryck gärna på hjärtat, så vet jag vad du vill läsa mer om13