Mina tankar kring att träna framåtbjudning

Nu har det varit mycket ett tag, och jag har inte hunnit skriva på bloggen. Jag har just nu fem hästar som jag tränar. De lär mig nya saker varje dag, om vad som (för mig) är viktiga delar i träningen. Idag tänkte jag skriva om mina tankar kring att träna framåtbjudning.

vad är viktigt att fokusera på i ridningen?

Att träna flera hästar samtidigt är för mig väldigt lärorikt. Jag har märkt att de perioder jag har många hästar i träning, är då jag utvecklas mest. Hästarna hjälper mig få en tydlig målbild av hur jag vill att en häst med bra ridbarhet ska kännas, och hur jag ska lägga upp träningen för att guida dem dit.

De saker jag fokuserar på i träningen är

  • kommunikation
  • motivation
  • rakriktning/lösgjordhet
  • framåtbjudning

Alla hästar behöver i stort sett träna på samma saker, men ibland i olika ordning och ibland på olika sätt. Det är otroligt viktigt att se till varje individ, vad den behöver i sin träning och hur jag ska kunna motivera den till samarbete.

framåtbjudning islandshäst

träna framåtbjudningen på springiga hästar

Vissa hästar är ofokuserade eller har lätt att bli spända/pipa iväg/hitta på bus. De kan upplevas som att de är villiga eller har bra framåtbjudning, men om ryttaren inte kan ”rikta” farten dit man vill, så bjuder hästen inte riktigt ärligt framåt.

Enligt min erfarenhet så behöver ofta dessa hästar hjälp att hitta balans och lösgjordhet. Jag börjar att lära in att röra sig liksidigt över ryggen (dvs ena rygghalvan ska inte vara lägre än den andra) och att svänga i balans. När hästen klarar att bära ryttaren i balans på det här sättet, så brukar den komma till ro, hitta fokus och bromsa upp sig själv.

Ofta märker man då om hästen bjuder ärligt fram för skänkeln, eller inte. Min erfarenhet är att hästar som haft en ”falsk” framåtbjudning, aldrig riktigt lärt sig att svara fram för skänkeln. Eftersom det inte är så lockande att sitta och driva på en häst som redan springer 😉

framåtbjudning trav

För äldre hästar som blivit ridna i många år, kan det ta ett tag att förstå att det faktiskt är ok att gå fram. Men här kan det vara klurigt att lära dem bjuda fram ”på rätt sätt”, att de inte ska springa fram i spänning för skänkeln. Yngre hästar hittar oftast detta snabbare, att de får ett bra ”sug” framåt. Det är alltid viktigt att berömma mycket, när hästarna börjar tänka mer framåt (även fast det bara är lite).

what about formen?

I det här stadiet låter jag hästarna gå i en ganska fri form, och fokuserar istället på att ”sätta igång motorn”, dvs att bakbenen ska börja skapa kraft framåt. Samtidigt hjälpa hästarna att röra sig rakt, så kommer så småningom formen ”av sig själv”, när de blir mer lösgjorda. Fokuserar man på formen för tidigt, alltså innan de blivit raka i kroppen, så blir ofta bogarna mer låsta och spända.

Framåtbjudningen behöver hela tiden gå hand i hand med liksidighetsträningen, eftersom det behövs kraft och energi bakifrån för att ha någonting att ”rikta” liksidigt.

12

Tydliga mål i ridningen ger snabbare resultat

Jag har fått flera frågor kring att sätta upp mål för sin ridning – hur gör man? Tips och inspiration? Idag tänkte jag skriva om mina tankar kring målsättningar i ridningen. Att bestämma mål och göra upp en plan, har för mig blivit ett väldigt bra verktyg i den vardagliga träningen. Det har gjort min ridning mer fokuserad och effektiv, och därför gett mig snabbare resultat i träningen.

hur sätter jag ett bra mål?

Ett bra mål är enligt mig

  • mätbart
  • tidsbegränsat
  • realistiskt

mätbart

Att målet är mätbart, kan betyda att det är uttryckt i siffror. T ex kan jag ha som mål att öka hästens kondition, och att den ska orka galoppintervaller av en viss längd, under en viss tidsperiod. Kanske har jag som mål att tävla upp till en viss poäng med min häst, och då kan den poängen vara ett mätbart mål.

Men för att nå ett sådant mätbart mål, så måste vi också ha ”kvalitetsmål” för våran ridning. Hästen måste ju ha en viss nivå av ridbarhet för att kunna tävla upp till en viss poäng. Hänger ni med mig?

Alla har kanske inte heller ambitionen att tävla och uppnå poäng med sin häst. För mig är det stora syftet med min ridning att träna fram hållbara islandshästar med bra ridbarhet. Då behöver jag också mål som, istället för siffrorna i ett tävlingsresultat, mäter kvaliteten i min träning.

tidsbegränsat

För att få bäst resultat av din målsättning, behöver du ett tidsbegränsat mål. Det sätter lite extra press att vara mer fokuserad när man tränar. Jag utgår ifrån ett långsiktigt mål för detta året. Sedan delar jag upp det i kortare mål om 2-3 månader (mellan varje kurstillfälle för min tränare). Här kan du läsa mer om mina och Huggans mål för denna träningsperiod.

realistiskt

För att nå de mål jag vill innan nästa kurstillfälle, så sätter jag alltid veckomål för varje häst. Veckomålen bygger på vad vi befäste förra veckan, och hur vi ska träna vidare från det. Det är viktigt att veckomålet är realistiskt, eftersom det är ganska kort om tid att nå det. Veckomålen använder jag för att säkerställa att jag hela tiden bygger vidare på en bra grund.

skapa bra förutsättningar att nå målet

Motivation gör dig uthållig

En viktig sak att fundera över – vad är min motivation till att nå det här målet? Styrs jag av yttre motivation, ex prestationer som jag vill visa upp för andra? Eller styrs jag av inre motivation, att jag älskar det jag gör och motiveras av att lära mig mer och bli bättre hela tiden? Att ha en yttre motivation behöver inte alls vara fel – jag är bl a motiverad att visa upp resultat som en del av min marknadsföring.

Men det är viktigt att du huvudsakligen styrs av en inre motivation. Se om du inte kan knyta någon form av inre motivation till ditt mål också. Inre motivation gör att du alltid kommer att sträva lite extra för att nå dina mål, och orka vara uthållig i det långa loppet.

Hur mycket tid kan jag lägga?

Fundera också över hur mycket tid du kan lägga på att nå det här målet? Hur många pass/timmar per vecka. Det hjälper dig också att göra en realistisk tidsplan för när du ska ha uppnått ditt mål.

hur bygger jag upp en målsättning?

bestäm ett slutmål

När jag får en häst i träning, så börjar jag alltid med att sätta ett slutmål för träningen. Med Kylja som är här på träning nu, är målet att plocka fram tölten. Jag vet också att om hästen ska vara här 2 månader på träning, så har jag 8 veckor till mitt förfogande.

utvärdera startpunkten

Jag fortsätter sedan att utvärdera var hästen är idag.

Kylja har varit obalanserad och med väldigt stor rörlighet. För att kunna plocka fram tölten hos henne, behöver hon först bygga styrka i överlinjen. Därför vill jag först lära henne att bli stabil och lösgjord i sidorna i skritt, och sedan i trav. Då kan hon länga ut överlinjen ordentligt och börja bli stark där.

När hon byggt styrka i skritt och trav, kan jag börja öppna lite mot tölten. Jag märker då om hon blivit tillräckligt stark för att orka tölta över ryggen, eller om vi måste backa tillbaka och stärka överlinjen mer.

vilka steg behöver vi uppnå längs vägen?

När jag vet vart vi vill nå, och vilken utgångspunkt vi har,  så kan jag börja lägga en plan för de olika stegen i träningen. Såhär har Kyljas veckomål sett ut hittills:

Vecka 1: Lösgöra kompensatoriska spänningar manuellt så hon kan börja använda bakdel och rygg på rätt sätt. Hjälpa henne att länga ut överlinjen och börja hitta balansen under ryttare.

Vecka 2: Lära henne hjälperna för att arbeta liksidigt på böjda spår.

Vecka 3: Ha fått henne stabil på böjda spår i skritt. Börjat känna på traven, och lära in samma hjälper i trav på böjda spår.

Vecka 4: Ha fått henne stabil på böjda spår i trav. (Här är vi nu)

Jag har alltid en ungefärlig plan för veckorna framöver. Men alla hästar är olika och tar träningen olika fort. Ibland måste vi backa tillbaka och testa nåt annat. Därför sätter jag inte veckomålen så långt i förväg. För mig är det viktigt att utgå ifrån vad vi lyckats uppnå och sätta nästa mål utifrån det (då blir målet realistiskt).

utvärdera ofta

Ta till vana att utvärdera dina resultat ofta. Har du uppnått målen du satt för den här perioden? Om så – fira! Om inte – då behöver du sätta dig ner och fundera på varför. Var målet realistiskt att uppnå under den tidsperioden du satte? Hände det nånting längs vägen, som gjorde att du var tvungen att backa tillbaka lite? Eller behöver du helt enkelt göra nånting annorlunda för att uppnå ditt mål?

Som sagt är vägen aldrig spikrak framåt. Ibland hamnar vi i dalar, och det viktigaste då är att vara ärlig med läget. Om vi är snabba att stanna upp, eller backa tillbaka, när det behövs, kommer vi snabbare att uppnå våra mål.

målsättning över långa tidsperioder

Huggan islandshäst

När jag tränar hästar över längre tidsperioder, så är det ännu viktigare med tydliga mål. Annars är det lätt att jag tappar i fokus och uthållighet under längre perioder av tid. Men även här sätter jag också realistiska veckomål. Ofta blir veckomålen små detaljer i ridbarhet, t ex ”efter denna veckan ska hon svara innerskänkeln bättre i tölt”. Eller ”vi ska träna galoppfattningarna under 1-2 pass denna vecka”. Veckomålen blir små steg på vägen till det större periodmålet.

ha en vision

Med alla längre ”träningsprojekt”, som Huggan, så har jag oftast en vision av vad jag vill uppnå. Att dansa fram i tölt, och sträcka ut i supersnabb pass. Att sedan med små, osynliga signaler kunna fatta en gunghästgalopp, och göra övergång till en mjuk studsbollstrav. (Ja, ni förstår säkert  😉 ) Men jag vet inte alltid hur jag ska nå dit, dvs. jag kan inte se alla steg på vägen ännu.

ta hjälp av en instruktör med bra träningsfilosofi

Därför tar jag hjälp av en instruktör. Jag tycker det är optimalt att kunna rida för instruktör minst varannan månad. Då får jag feedback på det jag gjort, och tips & råd vidare. Dessutom hinner jag inte köra så många mil fel, ifall det är något jag behöver styra upp i min ridning 😉

För mig är det viktigt att hitta någon som har ett bra och långsiktigt tänk kring träning. Det ska vara ett syfte och en plan med det vi tränar på, det ger mig också ökad motivation. Jag brukar inte gå kurser för flera olika instruktörer, utan vill göra upp en träningsplan med en instruktör som känner mig och hästen väl. Sedan kan jag emellanåt rida för andra för att få ”nya ögon” på mig och hästen, eller för att jag hittar en instruktör som är grym på något specifikt jag behöver träna på.

träningsupplägg i det långa loppet

När jag tränar en häst över tid är mitt främsta fokus alltid att öka ridbarheten i alla gångarterna, samt bygga upp styrka och kondition.

I den vardagliga träningen tänker jag väldigt lite ”flott”, och väldigt mycket ”stärkande”. Lång överlinje, självbärighet och engagerade bakben. När hästen blir starkare, som kommer den att bjuda mer på ”flott”, eftersom det då kostar mindre för hästen (rent orkesmässigt). Men det är viktigt att tänka variation även fast man tränar uppbyggande, så att träningen inte blir för statisk (samma muskelgrupper jobbar hela tiden). Jag tänker på att variera i gångarter, tempo, böjda/raka spår, intervaller, intensitet och underlag, för att träningen inte ska vara monoton.

Träningen behöver vara allsidig för att inte slita på hästen, eller tråka ut den. Jag använder tömkörning, markarbete, bommar eller något annat alternativ till uppsutten träning, 1-2 ggr/vecka. Jag ser också till att planera in perioder av återhämtning. Det kan vara perioder som är lugnare i träningsintensitet, där jag rider ut mycket och jobbar lösgörande i skritt och lite trav. Men det är också perioder om 5-7 dagar där hästarna får ett litet break. Återhämtning är viktigt för att träningen ska bygga muskler, och inte bryta ner dem.

hantera motgångarna

motivation ger rätt mindset

Motgångar kommer att komma, och det är då den här uthålligheten som vi får av inre motivation är viktig! I perioder av motgångar är det viktigt att vara ärlig med sig själv (och hästen) om varför det inte funkar som vi vill. Oftast har vi stött på patrull när vi vill öka nivån ett steg, eller så kanske hästen helt enkelt är trött/stel/har träningsvärk, och då måste vi lägga in en period med lugnare, lösgörande arbete. Sätta in lite på kontot. Det är alltid väl investerad tid! För att vi ska komma framåt så är det som sagt viktigt att planera in lugnare perioder av återhämtning, både för ryttare och häst.

dela upp problemet

Ibland är det svårt att veta varför det har kört ihop sig. Då kan det hjälpa att bryta ner problemet i mindre beståndsdelar. Vilken detalj är det som inte funkar, och som vi behöver träna på för att komma vidare?

I måndags hade jag och Kylja svårt med att få henne att länga ut överlinjen och slappna av i trav. Vi tränade på att länga ut hennes korta innersida, och vända in ytterbogen (dvs. skapa en yttersida för att sedan kunna lösgöra henne). Men när hon inte alls svarade på min ytterskänkel, var jag tvungen att sätta mig ner och fundera på varför. Då jag kom fram till att hon blir styv i nacken då jag ställer henne lite utåt, så blev det enkelt att lösa problemet. När hon blev lösgjord i nacken, kunde hon också flytta ytterbogen lättare.

Hoppas att ni fått lite tips och inspiration för att komma igång med era egna målsättningar i ridningen!

Jobbar du med målsättningar redan, eller skulle du vilja börja?
Vad har du och din häst för mål i ridningen just nu? 🙂

8

Händer på min islandshästblogg…

Just nu jobbar jag för fullt med olika projekt… Däribland några saker som kommer att hända på min islandshästblogg, som jag gärna vill berätta om för er!

Gästbloggare med passion för yoga och ridning

Under denna vecka (och nästa) kommer Elin att gästblogga hos mig! Hon är både yogainstruktör och islandshästryttare. Tillsammans med sin sambo driver hon Karlsagårdens Islandshästar, en islandshästgård under uppbyggnad. Till vardags driver hon sitt företag YogabyElin, med fokus på yoga för ryttare.

Elin kommer blogga om sin personliga resa med yoga. Och på vilka sätt yogan kan hjälpa dig att utvecklas som ryttare – både mentalt och fysiskt!

Yoga by Elin

övningsserie startar på bloggen

Tidigare i vintras startade jag en övningsserie på instagram – men märkte att formatet på instagram blev väldigt begränsande. Därför har jag bestämt mig för att flytta övningsserien till bloggen, för att kunna göra den så mycket bättre för er läsare!

Framöver kommer jag alltså att dela med mig av olika övningar, som tränar en bättre hållning och rörelsemönster hos din islandshäst. Första inlägget kommer i nästa vecka…

på önskemål från er läsare

På senaste har jag fått en del frågor från bloggläsare och elever. Därför har jag nu skrivit ihop några inlägg utifrån era önskemål. Närmaste tiden kommer ni att kunna läsa om:

  • Målsättningar i ridningen – hur gör man för att sätta mål och göra en plan för sin ridning?
  • Hur bygger man upp en islandshäst från grunden?
  • Vad är hållbar träning, och hur har jag utvecklat mitt sätt att rida och träna islandshästar?

Har du något du undrar över – kan vara allt från ridning och träning, utrustning, mig och mina hästar, hur man ska lösa ett visst problem…? Skriv gärna en kommentar eller ett meddelande! 🙂

7

Veckans träningstema: lösgöra sidorna

Träningen blev bortprioriterad i slutet av förra veckan pga tokblåst på fredagen, och kurs under helgen. Därför har jag lagt in en extra växel med mina träningshästar den här veckan. Lykka har fortsatt med sin grundinridning, och Kylja har jag mest fokuserat på att lösgöra och att hon ska hitta en bättre hållning. Här kommer en liten sammanfattning av vår träning under veckan som gått!

kylja

Kylja har en väldigt stor rörlighet i bål och bäcken, vilket hänger ihop med att hon är svag i bakknäna. Därför har vi nu i början av hennes träningsperiod nästan bara tränat i skritt. Jag vill att hon ska hitta ett bra rörelsemönster (och stabilitet!) i skritten, innan vi ökar svårighetsgraden och gör samma sak i trav.

Vårt allra första fokus var att hon skulle stabilisera bålen och länga ut sin kortare sida, så att hon börjar komma mer i balans i kroppen. På 2-3 pass så hade hon börjar hitta en bättre hållning och börjat jobba i en bra grundform, både på böjda och raka spår.

När detta funkade så kunde vi börja träna mer på övergångarna till halt, och hur hon svarar på förhållningar. Hon styvar sig mot tygeln i övergången, och då blir såklart stoppsträckan väldigt lååång. En viktig nyckel till att få hästen snabb på förhållande hjälper, är att hästens kropp är i balans för att kunna bromsa upp sig snabbt.

Sista passen har vi jobbat vidare med att lösgöra henne i sidorna, både i markarbete och från ryggen. VI har renodlat vändande och sidförande hjälper, för att sedan kunna sätta ihop dem till ”böjande hjälper”. Jag har också börjat introducera lite trav från ryggen. Jag känner dock att hon behöver bli säkrare på mina signaler i skritt, innan jag kan komma åt att lösgöra henne och få henne mer ridbar i trav. Det blir vår uppgift under nästa vecka! 🙂

lykka

Lykkas träning har gått lite långsamt framåt pga underlaget, eftersom hon inte varit skodd. Men vi har jobbat vidare med longeringen. Vi har haft lite diskussioner kring böjning och tempo, vilket jag enbart ser som positivt. Ju snabbare man får upp ”korten på bordet” och kan diskutera de saker hästen ifrågasätter, ju snabbare får man också en rak & bra kommunikation. Då blir hästen mer positiv och kontaktsökande, och träningen går snabbare.

Lykka har behövt träna en hel del på att lösgöra sidorna och framför allt nacken. Hon är av naturen en nyfiken häst, som gärna går med huvudet högt för att hålla koll på omgivningen. När jag ber henne att böja sig och bli mjuk i nacken, har hon hellre velat sätta upp tempot.

Vi har därför jobbat mycket på att böja hals och bli mjuk i nacken, och kunna flytta undan från mig. I detta arbete har hon börjat hitta ett bra sätt att röra sig på, med lång överlinje och friare bogar. Avslappnad och fokuserad. Det är viktigt att ha detta på plats innan vi börjar träna på tygeltagen, för att träna in rätt reaktioner från början. Lykka har också vant sig vid träns och sadel.

 

Jag ser fram emot en ny vecka tillsammans med dessa damer! Jag hoppas att kunna få till lite foton och filmer av dem nästa vecka, så att ni kan få se mer av deras träning 🙂 Stay tuned!

6

Nya tips för att stärka överlinjen: Sara-kurs 3-4/2

Sara Ljung islandshäst

Äntligen kursdags för Sara Ljung igen! Förra gången vi red kurs för Sara var i november, och jag var fullt inställd på att lägga massa tid på att stärka överlinjen och träna galoppfattningar. Men livet kom emellan med sjuk familj, lång ledighet och mycket att styra upp på ”det andra jobbet”.  Så i slutet av januari kände jag att det inte ”hände” så mycket i ridningen. Som att jag och Huggan hade tappat riktningen lite. Med andra ord; perfekt tillfälle för att gå kurs!

Förra kursen diskuterade jag och Sara kring foder och proteinkomplement för Huggan. Hon får nu en giva på 3,5 dl Protein Special, 1 dl mineraler och 1 msk salt. Hon skulle behöva komma upp ännu lite mer i protein. Då jag inte vill ge henne mer koncentrat, så funderar jag på att komplementera med lusernhack istället. Med den ökade proteingivan tycker jag att jag snabbare sett resultaten av träningen, både i muskelsättningen och att hon börjat strama upp magen allt mer.

Denna gången så diskuterade vi kring bett, då jag försöker hitta några olika bett som Huggan trivs bra med. Jag red utan nosgrimma så att vi skulle kunna se tydligt hur hon reagerade. Av de tre olika jag testade, gillade hon bäst det tredelade bettet med D-ringar. Hon blev stadigare på kontakten, och mjuknade utan att ”försvinna” från kontakten eller bli ”plockig” med bettet. (Har massor mer att skriva om betten, men det får bli ett eget inlägg.)

min sits

Då jag bara ridit i min nya Ergo-sadel några veckor, så handlade mycket under denna helg om att jag skulle hitta min sits. I Ergosadeln placeras bäckenet i en neutral position, vilket gör det lättare att lossa knän och lår från sadeln, och få en bättre rörlighet i höfter och överskänklar. Dock gör det att jag känner obalanser mycket tydligare, och behöver komma i bättre kontakt med min bålmuskulatur för att kunna inverka snabbt. Första passet kändes som sladdrigt kaos, men då jag hittat sitsen bättre så kände jag en helt ny stabilitet och balans. Och jag kunde då jobba mer effektivt med att räta upp ryggen och hitta en helt lodrät sits.

skritt

Huggan har blivit väldigt jämn i sidorna, så nu tränade vi på mindre justeringar för att öka liksidigheten. Som alla hästar, vill hon gärna falla in med innerbogen i ena varvet, och skjuta ut ytterbogen i det andra. Det här hänger ju ihop med att ena sidans muskulatur är kortare och lite stummare än den andra sidan. Fokus låg därför på att i båda varven länga ut den kortare vänstersidan. Sedan kunna be henne söka stödet längre fram (dvs sträcka ut nosen fram till bettet), och jobba där för att stärka överlinjen. Tidigare har hon inte riktigt orkat länga ut hela överlinjen på det här sättet. Hon har istället ”knäppt av” och gått med nosen bakom lod. Men nu kändes det som att hon klarade detta bättre, och orkade skritta ganska stabil där.

trav

Sedan sist har hennes trav utvecklats till att bli mer stabil, dvs att hon kan trava på i jämn takt, jämnt tempo och jämn form. Vi kan behålla den här stabiliteten genom varvbyten (väldigt bra) och upp i lite högre energi (helt ok). I helgen fokuserade vi mest på min sits i traven, eftersom vissa förbättringar där kommer att göra mycket för kvaliteten på traven. När jag släpper låren och tar lika mycket vikt i båda stigbyglarna, blir det lättare att räta upp ryggen. Och då får jag den här känslan av att vara liksom stabil och orubblig i min ridning, och att jag kan rida henne framför skänkeln. Jag verkar också ha blivit bättre på att instinktivt rida lätt på rätt sittben (trots att jag inte övat mycket på just detta), men behöver fortsätta träna på att medvetet kunna känna skillnaden mellan rätt och fel sittben.

tölt

Japp, även här tränade vi på min sits. Jag känner mig otroligt nöjd med att jag under andra passet hittade exakt hur jag ska sitta! Styrka i ryggen (utan att bli stum i axlar och armar), och rörlighet i höfter och överskänklar. Huggan har blivit starkare sen sist, och vi kan rida mer på böjda spår utan att hon blir sladdrig eller faller isär. Men i huvudsak tränade vi på rakt spår, att hon skall länga ut vänster sidan och söka stödet lite längre fram, utan att bli för djup. Ja, samma arbete med att stärka överlinjen som i de andra gångarterna, alltså. Vi tränade också att hon ska bli snabbare för skänkeln och kunna tölta lite mer mellan hjälperna, utan att dyka för djupt i formen.

galopp

Vi började träna galoppfattningar på volten. Hon har lättare att fatta galopp i hö varv, men vi har haft allmänt problem med galoppfattningarna. Detta sitter i MIG, och att jag behöver rida fattningarna med större självklarhet. Jag tror att jag har ridit för mycket femgångargalopp… När jag ska fatta galopp så har jag liksom redan känslan av en flack, fyrtaktig galopp i kroppen. Vilket såklart inte ger en bra kvalitet på galoppfattningen! När jag väl började rida ordentligt, så galopperade hon snällt på volten. Nu skall vi träna fattningarna ordentligt närmaste tiden. Min sits och kvaliteten på gångarten blir nästa sak att jobba med.

våra mål närmaste 2 månaderna

Som ni märker har vi ett generellt mål i alla gångarter just nu. Att få henne stabil i takt , tempo och mjukhet, och kunna sträcka ut nosen till ett stöd lite längre fram. Detta kommer stärka överlinjen och jag kommer då kunna rida henne med mer energi, utan att hon faller isär. Det känns som att vi är på god väg mot det målet i skritt och trav. I tölten pendlar hon fortfarande mellan lite för hög i formen och att dyka lite djupare, men när hon blev kvickare för skänkeln kunde jag placera henne bättre i formen. Jag tror också det kommer att göra mycket för grundstyrkan när vi kan börja använda galoppen i träningen. Så det är ett viktigt mål för oss närmaste månaderna.

Nu tränar vi vidare till nästa kurstillfälle, som blir i början av april!

islandshäst

 
3

Webinar #2: Om sambandet mellan hästens rörlighet och stabilitet

Att träna islandshästar på ett hållbart sätt är något jag verkligen brinner för. Både att lära mig mer om, och förmedla kunskap kring. Fokus ligger på att träna hästens rörlighet och stabilitet – de två grundpelarna för att kunna lösgöra och rida hästen mellan hjälperna på ett riktigt sätt.

Välkommen till del 2 i en serie webinarier kring grundträning av islandshästar.

träna stabilitet – hur och varför?

I del 1 så pratade jag om att träna hästens hållning och stabilitet. Vilka muskler behöver vi komma åt för att kunna träna en flott (och funktionell!) hållning, och hur gör vi det?

I detta webinar så pratar jag om VARFÖR det är viktigt att träna hållning och stabilitet. Något som är speciellt viktigt när vi ska träna islandshästar, pga deras framavlade rörlighet. Jag pratar också om sambandet mellan hästens rörlighet och stabilitet, och vad vi behöver tänka på för att förebygga skador, när vi ska träna upp en häst med stora rörelser (dvs mycket rörlighet).

Vill du veta mer?

Har ni frågor, funderingar eller önskemål om något ni vill veta mer om? Kontakta mig gärna genom att skriva en kommentar eller skicka ett mail 🙂

islandshästblogg

8

Nya träningshästar

Nu har det kommit två nya islandshästar till gården. Båda är ston (jag älskar ston), men i övrigt är det inte mycket likheter mellan dem!

Lykka

Lykka är 6 år gammal och ska vara här på grundträning i 1 månad. Jag har bara hunnit träna henne några gånger ännu, men har fått intrycket av att hon är en smart häst. Hon är kontaktsökande och lär sig saker grymt snabbt – men har samtidigt svårt att behålla fokus längre än 5 sekunder i taget. Jag har börjat ana att det här också är något hon använder sig av för att slippa lyssna på mig… Så första passet var mitt mål att få henne fokuserad på mig, och träna på att hålla fokus längre stunder. Vi jobbade med ett fåtal enkla uppgifter från marken, och jag berömde henne massor då hon gjorde rätt.

Nästa pass kunde fortsätta där vi slutade igår. Hon utförde alla uppgifter vi gjorde förra gången prickfritt, och jag kunde snabbt få henne fokuserad igen de gånger hon ”försvann mentalt”. Vi gick vidare till att börja träna longering med övergångar och varvbyten, vilket hon tog till sig väldigt snabbt.

kylja

Kylja är 16 år gammal och ska vara här på träning i 2 månader. Hon är en väldigt vänlig men också lågmäld själ. Det finns så mycket godhet i de ögonen… Hon kom tisdags, så i onsdags blev första passet. När jag höll på att göra iordning henne så kunde jag notera att hon har instabila bakknän, så vi började med några övningar för att koppla på muskulaturen som stabiliserar bakknäna. Jag lossade också på en del kompensatoriska spänningar som hästar oftast får pga. instabila bakknän. Jag kommer att fortsätta lägga vikt vid det ett tag, så att det finns bra förutsättningar för att ridträningen hjälper henne att stärka musklerna där.

Sedan longerade jag henne på banan och tittade på hur hon rörde sig i båda varven, samt tränade övergångar och varvbyten. Hon känns väldigt kontaktsökande och positiv. Vill göra rätt – men behöver också tydliga direktiv för vad vi ska göra, annars testar hon att inte lyssna. 😉

träna islandshäst

Det ska bli roligt att få lära känna dem båda, och roligt att de är så olika personligheter. Eller jo, jag kom på en till likhet mellan dem, och det är att de båda är väldigt positiva hästar. Det ger bra förutsättningar för att de ska ta till sig träningen snabbt 🙂

8

Webinar #1: Om att träna islandshästar

Att träna islandshästar på ett hållbart sätt är något jag verkligen brinner för. Både att lära mig mer om, och förmedla kunskap kring. Fokus ligger på att träna hästens rörlighet och stabilitet – de två grundpelarna för att kunna lösgöra och rida hästen mellan hjälperna på ett riktigt sätt.

Välkommen till del 1 i en serie webinarier kring grundträning av islandshästar.
(Du hittar nu samtliga webinarier på min vimeo-kanal.)

Här kommer det första webinariet i fullängd! Det dröjde några dagar innan jag insåg att ni bara kunnat se 1 min av klippet på instagram… Så hädanefter kommer alla webinarier att läggas upp på bloggen. Jag kommer också att lägga upp en push på instagram, så att ni inte missar något.

träna islandshästar – rörlighet och stabilitet

I detta första webinariet, ger jag en kort introduktion till begreppen rörlighet och stabilitet. När vi ska träna islandshästar till att jobba i en bra form och kunna ta ut sina rörelse, så är dessa två faktorer de absolut viktigaste att ta hänsyn till i träningen.

Jag pratar också om vilka muskler som styr hästens hållning, och varför vi inte kommer åt att träna dessa genom teknikträning… Ni får också tips på hur vi kan komma åt att träna dessa muskler mest effektivt.

Vill du veta mer?

Har ni frågor, funderingar eller önskemål om något ni vill veta mer om? Kontakta mig gärna genom att skriva en kommentar eller skicka ett mail 🙂

träna islandshästar

10

Såhär kan du förbättra hästens hållning

dålig hållning islandshäst

Jag har tidigare skrivit om varför det är så viktigt att träna hästens hållning och stabilitet. Och alla drömmer vi väl om att ha en häst med flott hållning, som rör sig självbärigt… Men hur ska man träna detta rent praktiskt? Och framför allt – vad ska man göra när det inte funkar?

när det inte funkade för mig

”Varför ska det vara så jäkla svårt att rida ihop henne? Varför blir hon inte lättare i handen, och varför kommer hon inte upp mer med ryggen och bogarna? Varför känns det som att vi bara bråkar jämt, och att träningen inte för framåt…”

Japp, så tänkte jag under lång tid. Gick massor av kurser, försökte och försökte, och ändå kändes det som att vi bara stod stilla.

Det hade gått otroligt mycket snabbare och lättare (för oss båda…), om jag hade vetat lite mer om hur hästens neuromuskulära system funkar.  Att rida hästen mellan hjälperna innebär att vi begär att hästen ska röra sig med bra hållning och länga ut överlinjen. För att kunna en häst ska kunna röra sig med bra hållning, så behöver hästen först kunna koppla på sin stabiliserande muskulatur.

Vad är stabiliserande muskulatur?

I kroppen finns två typer av muskler – de stora musklerna som ansvarar för att skapa rörelse, exempelvis ryggfiléerna. Dessa muskler vill vi skall vara avslappnade och lösgjorda för att hästen ska kunna länga ut överlinjen och jobba på ett bra sätt. Men för att dessa muskler ska kunna slappna av, så måste andra muskler ta hand om att skapa stabilitet.

De små musklerna som sitter kring leder, har till uppgift att skapa stabilitet när hästen rör sig. Denna muskulatur är inte viljestyrd – och detta innebär att den är väldigt svår att träna upp genom teknikridning. För att komma åt den här muskulaturen så måste vi sätta hästen i situationer där hästens kropp väljer att koppla in stabiliserande muskulatur för att klara av att hålla balansen.

islandshäst

Varför har vissa hästar svårt med balans och hållning?

Om en häst har s.k. ”dålig” balans och hållning, handlar alltså detta om att hästens kropp inte är van att koppla på hållningsmusklerna. Försöker vi att träna detta genom att rida ihop hästen mellan hjälperna, så kommer hästen att istället försöka lösa uppgiften genom att spänna sina stora, viljestyrda muskler. Resultatet blir oftast en spänd överlinje, en häst som känns tung i handen och inte är självbärig. Den kan arbeta ”ihop” under de stunder som ryttarens hjälper håller ihop den, men när hästen sedan rör sig utan ryttarens inramning kommer den återigen att tappa hållningen.

Att träna hästens hållning genom teknikridning, kommer i detta fall alltså inte att stärka hästen och göra den mer självbärig. Det kommer snarare att skapa mer spänningar, och medföra risk för framtida skador.

Hur kan jag träna hästens hållning på ett bra sätt?

Ett effektivt sätt att få hållningsmusklerna att börja koppla på sig, är på ett instabilt underlag (för både människor och hästar)! Jag använder IKEAs gymnastikmatta till mina hästar – den är lagom fast för att hålla hästens kroppsvikt, och göra underlaget rörligt under hovarna. Det går att jämföra med när vi sitter på en pilatesboll – när kroppen är i rörelse behöver den hela tiden göra små justeringar för att hålla balansen. Dessa justeringar görs av den stabiliserande muskulaturen.

Första gångerna på mattan kan man märka tydligt att den här muskulaturen är instabil genom att den ”darrar”. Men efter några gånger kommer hästen fort att bli stabil när den ställer sig på mattan. Kroppen har skapat ett muskelminne, som gör att hästen snabbt kopplar på hållningsmusklerna.

träna hästens hållning

Kan hästen verkligen bli stark av att stå på en matta?

Nej, styrkan måste vi såklart träna upp i rörelse. Det hästen lär sig på mattan är att reflexmässigt koppla på sin hållningsmuskulatur. Ju oftare vi tränar detta, ju snabbare blir hästen på att koppla på dessa muskler. Muskelminnet gör också att den får lättare att koppla på dessa muskler automatiskt i hagen och under ryttare – vilket såklart gör det lättare att stärka hästen genom ridträning.

När hästen lärt sig att snabbt hitta stabilitet på mattan, kan man öka svårighetsnivån genom använda sig av olika stretchövningar. Dessa ”stör” hästens balans och gör att den måste möblera om kroppen, och därmed stabilisera olika kroppsdelar. På så sätt kan vi styra vilken muskulatur vi vill träna lite extra. T ex kan vi träna upp stabiliserande muskulatur i höften på hästens svagare bakben, bogar och framdel, eller överlinje/underlinje.

Det här har varit ett toppenbra verktyg i Mellos rehabträning, och jag började snabbt använda den till alla hästar. Att använda mattan ger mig en ärlig bild av hur ”starka” och balanserade de är i respektive bakben, i framdelen och i sin hållning generellt. Det ska bli spännande att testa den på olika hästar, och se vilken effekt den ger över längre tid.

Har ni testat att träna era hästar med matta? Och vad är era bästa tips för att träna upp hästens hållning? 🙂

9

Jag behöver hjälp att kämpa vidare ibland

Det är svårt att hänga med på en utveckling över tid, när man själv är en del av den. Ofta känner jag att det ”går så långsamt” eller ”inte händer något”. När man är där och man känner att ens insats kanske inte gör så stor skillnad, är det lätt att tappa sugen lite och kanske börja fuska med träningen.

För att hålla mig själv motiverad så försöker jag att fotografera hästarna med jämna mellanrum. På en månad kan det verkligen börja hända saker med muskelsättningen, om man lägger upp träningen rätt. På samma sätt kan man märka om träningen går åt fel håll, ifall hästen faller ur muskelmässigt på vissa ställen. Dessa foton blir då ett bra kvitto på träningen, och om man bör fortsätta på samma spår eller prova något annat. (Mitt tips är att inte ge upp för snabbt och ”testa nya grejer” utan alltid ge ett träningssätt lite tid, och utvärdera vilket resultat det ger på hästens muskelsättning.)

Andra bra taktiker är att jämföra med minnet av hur hästen rörde sig i gångarterna för 2-3 månader sedan. Om man rider kurs med jämna mellanrum, kan det vara en bra idé att bli filmad vid varje kurstillfälle. På så sätt kan man tydligt jämföra träningsframstegen. Igår  påbörjade jag och Huggan grundträningen i tölt, efter att ha lagt otroligt mycket tid senaste månaderna i skritt och trav. Jag blev så överraskad och glad över hur stark hon kändes. Hon kunde utan problem tölta 2-3 varv på stora volten, och orkade fortsätta hålla gångarten då jag började hjälpa henne att röra sig bättre genom  kroppen, med hjälp av sits och att lösgöra henne mer i sidorna. Det hade hon aldrig orkat i somras. Men jag märker att hennes obalanser blir mycket tydligare i tölt. Jag måste hjälpa henne mycket mer med sitsen i höger varv för att hon inte ska förböja sig och sticka iväg helt med ytterbogen. Jag längtar tills vi byggt upp samma styrka i tölt som den hon har i traven nu. Jag har is i magen, och vet att den kommer…

Jag tog denna bilden på hennes hals igår. Halsen som i våras såg insjunken ut i överlinjen, har nu tydligt börjat fyllas ut med muskler. Det ger mig tro på att vi är på rätt väg, och motivation att fortsätta rida oss igenom de mest tråkiga och grå perioder.