Förbättra rörelsemönstret hos din islandshäst

islandshäst Kalle

Idag tänkte jag skriva ner några tankar kring hästens rörelsemönster. Målet med min ridning är att hjälpa hästarna att hitta en bra form i alla gångarter, och att den ska jobba liksidigt. Innan den kan länga ut muskulaturen på sin korta sida och länga ut överlinjen, så kan den heller inte bygga styrka på ett hållbart sätt. Men det är inte alltid som teknikträning är bästa sättet att lära om ett felaktigt rörelsemönster och förbättra sin islandshäst form. Här är några av mina tankar kring hur man kan träna form och rörelsemönster på ett hållbart sätt.

vad är ett ”bra” och ett ”dåligt” rörelsemönster?

För mig är islandshästens form och rörelsemönster samma sak. Begreppet ”form” är ett uttryck för hur hästen använder hela sin kropp i rörelse (och inte bara var halsen och huvudet är placerade).

För mig så är syftet med ridningen att träna hästen att röra sig i en bra form, och bli så liksidig som möjligt. En liksidig häst har lika lång muskulatur på höger och vänster sida, vilket gör att den klarar av att arbeta på volterna utan att falla in eller ut med bogarna. Den kan också använda sina bakben på ett symmetriskt sätt, och producera lika mycket kraft och bärighet med båda bakbenen. Det gör att ridningen sliter mindre på hästen, och träningen kan istället bygga upp styrka.

Så länge hästen jobbar oliksidigt, kommer också bakbenen att jobba på olika sätt. Det här gör att all ”styrketräning” istället kommer att slita på hästen. Så länge som hästen har kortare muskulatur på ena sidan, kommer den heller inte att kunna länga ut överlinjen ordentligt (eftersom den korta sidans rygghalva också kommer att vara, ja, kortare).

Så, ett bra rörelsemönster är för mig när hästen jobbar liksidigt, sträcker ut överlinjen och rör sig i en bra grundform (utan att tygeln håller fast den ”i form”).

första steget till ett bra rörelsemönster

När jag får en islandshäst i träning så behöver den ofta hjälp att förändra sitt rörelsemönster, på något sätt. Först går jag igenom och kollar om det finns några spänningar som begränsar hästens rörlighet. Vissa svaga punkter ( t ex instabila bakknän) ger kompensatoriska spänningar som man kan lossa ganska enkelt manuellt. Detta gör att hästen kan få tillgång till hela sitt rörelseregister.

Det här är en väldigt viktig poäng, för så länge det finns kompensatoriska spänningar så kommer hästen att vara begränsad i sin rörlighet. Då försöker hästens kropp istället hitta ”omvägar” för att kunna göra det vi ber den om.

låta hästen ”lära sig själv”

När vi sitter på hästen så använder vi gärna våra hjälper för att ”placera” den i det rörelsemönster vi vill ha. Vi placerar bakben och bogar med våra skänklar och tyglar. Men om hästens rörlighet är begränsad (som den ju är när hästen jobbar oliksidigt), så blir hästen ytterligare begränsad av våra hjälper.  Då försöker den lösa sitt rörelseproblem på annat sätt, dvs. den arrangerar om kroppen för att slippa göra det som känns jobbigt. Istället för att låsa upp, så skapar det istället fler spänningar i hästens muskelkedjor.

Att förändra ett rörelsemönster handlar mycket om att förbättra islandshästens koordination och kroppsuppfattning (proprioception). Att ge hästen tillgång till sin kropp och låta den få upptäcka att den klarar av att röra sig på ett annat sätt än dens invanda rörelsemönster. Hästen måste ”lära sig själv”, utan att våra tyglar talar om för den i vilken form den ska hålla hals och huvud, eller att våra skänklar talar om exakt var vi vill att den ska ha bogarna och bakbenen.

För att hästen ska kunna lära sig själv, så måste vi sätta den i situationer som utmanar hästens koordination och proprioception. För att då kunna lösa uppgifterna vi ger den, måste hästen hitta nya sätt att koordinera kroppen. Detta hjälper hästen att upptäcka nya rörelsemönster, och sätt att använda kroppen.

fördelen med markarbete

Ofta är det lättast för hästen att upptäcka nya rörelsemönster utan en ryttare på ryggen. Det beror på att ryttaren påverkar islandshästens balans, och gör det också tyngre för hästen att lyfta upp ryggen. Därför har det blivit superviktigt för mig att unghästar tidigt lär sig att bli mjuka i hals, nacke och i sidorna. Då blir bogarna friare, och de lär sig att länga ut överlinjen. För mig är det viktigt att de ska lära sig att använda kroppen på rätt sätt UTAN INSPÄNNING. Då de lärt sig det, kan jag sedan börjar lära in tygelhjälper och att bära ryttare.

I den bästa av världar vill jag att hästen ”själv” ska lära sig använda kroppen på ett bra sätt. Sedan kan vi sitta upp och lära in hjälper för detta rörelsemönster, så att hästen också kan göra det då vi rider. Does this make sense…?

mina tips för att förbättra hästens form och rörelsemönster

  1. Låt hästen använda halsen och huvudet till att hitta balansen. Jag fokuserar inte på form och eftergift i början. Vad hästen väljer att göra med huvud, hals och munnen (ex gå bakom hand, tugga på bettet) speglar för mig hur ryggen och bakbenen jobbar. Därför lägger jag först mitt fokus på att hästen ska använda bakbenen och kroppen i balans. När hästen hittat detta så kommer den själv att bjuda på eftergiften.
  2. Lossa kompensatoriska spänningar. Instabila bakknän skapar spänningar som begränsar rörelse i ländrygg, överlinje och t o m i nacken. Att lossa på dessa gör att hästens kropp slutar motverka sig själv. Hästen får då lättare att hitta ett bra sätt att röra sig.
  3. Hjälpa hästen att koppla på en bra hållning. Hästens hållning styrs av små, icke-viljestyrda muskler. Ibland kan dessa vara ”urkopplade”, och då är det svårt för hästen att hitta en bra bärighet. Genom enkla övningar kan man hjälpa hästen att lära sig koppla på dem, så att detta kan börja ske per automatik. Detta kommer man också åt i ridningen via inverkan från sitsen (påverkar hästens bålstabilitet).
  4. Hjälp hästen att upptäcka nya sätt att röra sig. Använd övningar som utmanar hästens koordination, så att den behöver hitta nya sätt att röra sig för att lösa uppgiften.
  5. Låt ridningen utgå från din sits. Liksidighet börjar, precis som det låter, med hästens sidor och rygg. Dessa påverkar vi bäst genom vår sits, eftersom den har direktkontakt med de områdena. Teknikridning med tyglar och skänklar (utan sitsinverkan) placerar bakben och framben utan att inverka på hästens bål. Sitsen är det mest effektiva verktyget till att få hästen att jobba liksidigt, och hitta en bra bålstabilitet.

Framöver kommer jag att dela med mig av några olika övningar som tränar just hållning, koordination och hästens kroppsuppfattning. De är toppen att använda sig av antingen som uppvärmning eller komplement till ridträningen 🙂

Vad är dina bästa träningstips kring form – har du några speciella övningar som funkar bra för dig och din häst?
Eller har du ytterligare frågor/funderingar kring det här med hur man ska träna hästens form? Ställ dem gärna, så lovar jag svara så gott jag kan 🙂

9

Hur får jag hästen snabbare på hjälperna?

En sak jag funderat mycket på under den här veckan, är det här med hur hästen svarar på våra hjälper. Jag har alltid som mål att hästen ska bli snabb och lätt på hjälperna. Att vi ska ha en fin kommunikation. Men det är inte alltid det funkar, och då tycker jag det är viktigt att fundera över VARFÖR. Jag tror inte lösningen alltid är att förstärka hjälperna (som jag tidigare skrivit om här), utan att kommunikationen är väldigt beroende av vilket ”förarbete” vi gjort.

För att hästen ska kunna svara snabbt på våra signaler, så behöver den nämligen ha bra förutsättningar för att kunna göra det. Om vi longerar en häst och målet med passet är att träna övergångar – men hästen är totalt ofokuserad… Då kommer den rimligtvis inte att svara snabbt på små signaler, eftersom den har fokus nån helt annanstans. Vi behöver då först jobba med att skapa förutsättningar för hästen att göra det vi begär – dvs vi måste få den fokuserad. En häst som har sitt fulla fokus på oss, kommer också snabbt att kunna reagera på små signaler.

(Och hur får man då en ofokuserad häst att bry sig ett skvatt om sin människa? Mina bästa tips är: lär tidigt in signaler som betyder att hästen ska vara fokuserad. Ge hästen enkla uppgifter, och var konsekvent och lugn i kroppsspråket. Vänta och ha tålamod, berget kommer att komma till Mohammed 😉 )

varför svarar hästen inte på förhållningar?

Ett annat exempel är hästar som inte svarar bra på förhållningar. Min erfarenhet är att detta ofta beror på obalans i hästens kropp. Den är helt enkelt för skev, för mycket på framdelen eller tar för långa kliv för att kunna stanna direkt vi ber den. Är hästen i obalans behöver den en ganska lång stoppsträcka för att arrangera om kroppen till att kunna göra halt. Istället för att förstärka tygelhjälpen, behöver man i det här läget börja tänka efter. På vilket sätt kan jag hjälpa den här hästen till bättre balans, så den klarar av att bromsa upp kroppen snabbare?

varför svarar hästen inte på sidförande skänkel?

När hästen inte svarar på sidförande skänkel ”tillräckligt” bra, finns det olika saker att fundera över. Är jag placerad mitt över hästen? Hjälper jag hästen att arbeta liksidigt, så att den klarar av att smidigt glida undan för min innerskänkel? Eller sitter jag omedvetet ”ner” hästens låga sida, och begränsar rörelsen ytterligare? Tillåter jag hästen att länga ut sin kortare sida, eller råkar jag begränsa den med samma sidas tygel?

EN mjuk ridning börjar med att lyssna

När man tränar sig på att ”lyssna” på hästens kropp, börjar man också instinktivt känna hur hästen kommer att svara på hjälperna innan man ger dem. Man lär sig känna hur man behöver lägga tillrätta för hästen, om den inte har rätt förutsättningar för att kunna svara snabbt på en signal. Det gör ridningen både mjukare och enklare.

Det är dock inte alltid lätt att veta exakt VAD det är som känns snett och fel. Ibland märker jag bara att hästen inte svarar på det sätt som jag önskar. Då börjar jag fundera på vad det är jag gör för att begränsa hästens rörelser. Vad kan jag ändra i min sits eller hjälpernas placering för att underlätta för hästen?

Bästa sättet att förbättra kommunikationen (och lära sig så mycket som möjligt om att rida), är att släppa föreställningarna om att ridning är en kamp som ryttaren måste ”vinna”.  Att vi inte på liv & död måste ”ta igenom” en förhållning, utan istället börjar testa oss fram. Enligt mig handlar det mer om HUR hästen svarar, än NÄR… och när ryttaren lär sig att sätta hästen i balans, kommer det där snabba svaret på hjälpen ”av sig själv”.

 

För att skapa en bra kommunikation, behöver vi vara rättvis mot hästen och lägga upp träningen så att hästen har bra förutsättningar för att kunna utföra det vi ber den om. Hästar är både positiva och inlyssnande, och gör gärna sitt bästa för oss ryttare. För att få en fin och lyhörd kommunikation, är det viktigt att vi också tar oss tid att lyssna på hästen.

9

Webinar #2: Om sambandet mellan hästens rörlighet och stabilitet

Att träna islandshästar på ett hållbart sätt är något jag verkligen brinner för. Både att lära mig mer om, och förmedla kunskap kring. Fokus ligger på att träna hästens rörlighet och stabilitet – de två grundpelarna för att kunna lösgöra och rida hästen mellan hjälperna på ett riktigt sätt.

Välkommen till del 2 i en serie webinarier kring grundträning av islandshästar.

träna stabilitet – hur och varför?

I del 1 så pratade jag om att träna hästens hållning och stabilitet. Vilka muskler behöver vi komma åt för att kunna träna en flott (och funktionell!) hållning, och hur gör vi det?

I detta webinar så pratar jag om VARFÖR det är viktigt att träna hållning och stabilitet. Något som är speciellt viktigt när vi ska träna islandshästar, pga deras framavlade rörlighet. Jag pratar också om sambandet mellan hästens rörlighet och stabilitet, och vad vi behöver tänka på för att förebygga skador, när vi ska träna upp en häst med stora rörelser (dvs mycket rörlighet).

Vill du veta mer?

Har ni frågor, funderingar eller önskemål om något ni vill veta mer om? Kontakta mig gärna genom att skriva en kommentar eller skicka ett mail 🙂

islandshästblogg

8

Nya träningshästar

Nu har det kommit två nya islandshästar till gården. Båda är ston (jag älskar ston), men i övrigt är det inte mycket likheter mellan dem!

Lykka

Lykka är 6 år gammal och ska vara här på grundträning i 1 månad. Jag har bara hunnit träna henne några gånger ännu, men har fått intrycket av att hon är en smart häst. Hon är kontaktsökande och lär sig saker grymt snabbt – men har samtidigt svårt att behålla fokus längre än 5 sekunder i taget. Jag har börjat ana att det här också är något hon använder sig av för att slippa lyssna på mig… Så första passet var mitt mål att få henne fokuserad på mig, och träna på att hålla fokus längre stunder. Vi jobbade med ett fåtal enkla uppgifter från marken, och jag berömde henne massor då hon gjorde rätt.

Nästa pass kunde fortsätta där vi slutade igår. Hon utförde alla uppgifter vi gjorde förra gången prickfritt, och jag kunde snabbt få henne fokuserad igen de gånger hon ”försvann mentalt”. Vi gick vidare till att börja träna longering med övergångar och varvbyten, vilket hon tog till sig väldigt snabbt.

kylja

Kylja är 16 år gammal och ska vara här på träning i 2 månader. Hon är en väldigt vänlig men också lågmäld själ. Det finns så mycket godhet i de ögonen… Hon kom tisdags, så i onsdags blev första passet. När jag höll på att göra iordning henne så kunde jag notera att hon har instabila bakknän, så vi började med några övningar för att koppla på muskulaturen som stabiliserar bakknäna. Jag lossade också på en del kompensatoriska spänningar som hästar oftast får pga. instabila bakknän. Jag kommer att fortsätta lägga vikt vid det ett tag, så att det finns bra förutsättningar för att ridträningen hjälper henne att stärka musklerna där.

Sedan longerade jag henne på banan och tittade på hur hon rörde sig i båda varven, samt tränade övergångar och varvbyten. Hon känns väldigt kontaktsökande och positiv. Vill göra rätt – men behöver också tydliga direktiv för vad vi ska göra, annars testar hon att inte lyssna. 😉

träna islandshäst

Det ska bli roligt att få lära känna dem båda, och roligt att de är så olika personligheter. Eller jo, jag kom på en till likhet mellan dem, och det är att de båda är väldigt positiva hästar. Det ger bra förutsättningar för att de ska ta till sig träningen snabbt 🙂

8

Webinar #1: Om att träna islandshästar

Att träna islandshästar på ett hållbart sätt är något jag verkligen brinner för. Både att lära mig mer om, och förmedla kunskap kring. Fokus ligger på att träna hästens rörlighet och stabilitet – de två grundpelarna för att kunna lösgöra och rida hästen mellan hjälperna på ett riktigt sätt.

Välkommen till del 1 i en serie webinarier kring grundträning av islandshästar.
(Du hittar nu samtliga webinarier på min vimeo-kanal.)

Här kommer det första webinariet i fullängd! Det dröjde några dagar innan jag insåg att ni bara kunnat se 1 min av klippet på instagram… Så hädanefter kommer alla webinarier att läggas upp på bloggen. Jag kommer också att lägga upp en push på instagram, så att ni inte missar något.

träna islandshästar – rörlighet och stabilitet

I detta första webinariet, ger jag en kort introduktion till begreppen rörlighet och stabilitet. När vi ska träna islandshästar till att jobba i en bra form och kunna ta ut sina rörelse, så är dessa två faktorer de absolut viktigaste att ta hänsyn till i träningen.

Jag pratar också om vilka muskler som styr hästens hållning, och varför vi inte kommer åt att träna dessa genom teknikträning… Ni får också tips på hur vi kan komma åt att träna dessa muskler mest effektivt.

Vill du veta mer?

Har ni frågor, funderingar eller önskemål om något ni vill veta mer om? Kontakta mig gärna genom att skriva en kommentar eller skicka ett mail 🙂

träna islandshästar

10

Såhär kan du förbättra hästens hållning

dålig hållning islandshäst

Jag har tidigare skrivit om varför det är så viktigt att träna hästens hållning och stabilitet. Och alla drömmer vi väl om att ha en häst med flott hållning, som rör sig självbärigt… Men hur ska man träna detta rent praktiskt? Och framför allt – vad ska man göra när det inte funkar?

när det inte funkade för mig

”Varför ska det vara så jäkla svårt att rida ihop henne? Varför blir hon inte lättare i handen, och varför kommer hon inte upp mer med ryggen och bogarna? Varför känns det som att vi bara bråkar jämt, och att träningen inte för framåt…”

Japp, så tänkte jag under lång tid. Gick massor av kurser, försökte och försökte, och ändå kändes det som att vi bara stod stilla.

Det hade gått otroligt mycket snabbare och lättare (för oss båda…), om jag hade vetat lite mer om hur hästens neuromuskulära system funkar.  Att rida hästen mellan hjälperna innebär att vi begär att hästen ska röra sig med bra hållning och länga ut överlinjen. För att kunna en häst ska kunna röra sig med bra hållning, så behöver hästen först kunna koppla på sin stabiliserande muskulatur.

Vad är stabiliserande muskulatur?

I kroppen finns två typer av muskler – de stora musklerna som ansvarar för att skapa rörelse, exempelvis ryggfiléerna. Dessa muskler vill vi skall vara avslappnade och lösgjorda för att hästen ska kunna länga ut överlinjen och jobba på ett bra sätt. Men för att dessa muskler ska kunna slappna av, så måste andra muskler ta hand om att skapa stabilitet.

De små musklerna som sitter kring leder, har till uppgift att skapa stabilitet när hästen rör sig. Denna muskulatur är inte viljestyrd – och detta innebär att den är väldigt svår att träna upp genom teknikridning. För att komma åt den här muskulaturen så måste vi sätta hästen i situationer där hästens kropp väljer att koppla in stabiliserande muskulatur för att klara av att hålla balansen.

islandshäst

Varför har vissa hästar svårt med balans och hållning?

Om en häst har s.k. ”dålig” balans och hållning, handlar alltså detta om att hästens kropp inte är van att koppla på hållningsmusklerna. Försöker vi att träna detta genom att rida ihop hästen mellan hjälperna, så kommer hästen att istället försöka lösa uppgiften genom att spänna sina stora, viljestyrda muskler. Resultatet blir oftast en spänd överlinje, en häst som känns tung i handen och inte är självbärig. Den kan arbeta ”ihop” under de stunder som ryttarens hjälper håller ihop den, men när hästen sedan rör sig utan ryttarens inramning kommer den återigen att tappa hållningen.

Att träna hästens hållning genom teknikridning, kommer i detta fall alltså inte att stärka hästen och göra den mer självbärig. Det kommer snarare att skapa mer spänningar, och medföra risk för framtida skador.

Hur kan jag träna hästens hållning på ett bra sätt?

Ett effektivt sätt att få hållningsmusklerna att börja koppla på sig, är på ett instabilt underlag (för både människor och hästar)! Jag använder IKEAs gymnastikmatta till mina hästar – den är lagom fast för att hålla hästens kroppsvikt, och göra underlaget rörligt under hovarna. Det går att jämföra med när vi sitter på en pilatesboll – när kroppen är i rörelse behöver den hela tiden göra små justeringar för att hålla balansen. Dessa justeringar görs av den stabiliserande muskulaturen.

Första gångerna på mattan kan man märka tydligt att den här muskulaturen är instabil genom att den ”darrar”. Men efter några gånger kommer hästen fort att bli stabil när den ställer sig på mattan. Kroppen har skapat ett muskelminne, som gör att hästen snabbt kopplar på hållningsmusklerna.

träna hästens hållning

Kan hästen verkligen bli stark av att stå på en matta?

Nej, styrkan måste vi såklart träna upp i rörelse. Det hästen lär sig på mattan är att reflexmässigt koppla på sin hållningsmuskulatur. Ju oftare vi tränar detta, ju snabbare blir hästen på att koppla på dessa muskler. Muskelminnet gör också att den får lättare att koppla på dessa muskler automatiskt i hagen och under ryttare – vilket såklart gör det lättare att stärka hästen genom ridträning.

När hästen lärt sig att snabbt hitta stabilitet på mattan, kan man öka svårighetsnivån genom använda sig av olika stretchövningar. Dessa ”stör” hästens balans och gör att den måste möblera om kroppen, och därmed stabilisera olika kroppsdelar. På så sätt kan vi styra vilken muskulatur vi vill träna lite extra. T ex kan vi träna upp stabiliserande muskulatur i höften på hästens svagare bakben, bogar och framdel, eller överlinje/underlinje.

Det här har varit ett toppenbra verktyg i Mellos rehabträning, och jag började snabbt använda den till alla hästar. Att använda mattan ger mig en ärlig bild av hur ”starka” och balanserade de är i respektive bakben, i framdelen och i sin hållning generellt. Det ska bli spännande att testa den på olika hästar, och se vilken effekt den ger över längre tid.

Har ni testat att träna era hästar med matta? Och vad är era bästa tips för att träna upp hästens hållning? 🙂

9

Mellos rehabträning: nya vägar till bättre resultat

rehabträning islandshäst

Nu var det ett tag sedan jag skrev något om Mello. Anledningen till det har varit att vi kämpat med att få ordning på hennes ben, och det har varit en väldigt jobbig period som jag helt enkelt inte har orkat skriva om. Nu är vi igång med rehabträning, och det är dags att dela med mig av allt som hänt.

The long story:

Mello har tidigare haft problem med frambenshälta, som behandlats med bra resultat. Under hösten 2016 skadade hon ligamenten kring höger bak under en ridtur, och fick en inflammation i hovleden. Efter en lång vinter med rehabträning kändes hon riktigt fin och på gång i slutet av sommaren. Tyvärr blev inte lyckan speciellt långvarig, för under hösten upptäcktes hälta återigen i höger bak. I september blev hon behandlad i båda bakknäna, men detta lyckades inte släcka hältan. I samband med detta blev hon också förändrad i sättet. Min glada, positiva häst kändes helt enkelt inte glad och positiv längre, och detta skar verkligen i hjärtat på mig.

Innan jul blev hon så behandlad i både höger has och SI-led. Vi åkte hem och satte igång med rehabträning (igen). Tyvärr kändes hon fortfarande väldigt negativ till att bli riden. Hon älgade på med stora steg och enorm rörlighet, och gick inte alls att ”rida ihop” på det sätt jag ridit henne tidigare. Det var som att alla hjälper som ”funkat” förut, helt plötsligt inte funkade längre.

Efter konsultation med bästa veterinär Linda, kom vi överens om att ge det några månader till och se om hon kunde bli bättre med rehabträning. Men jag kände som att jag nått vägs ände. Jag hade verkligen gjort allt jag kunnat, och det hade inte gett de resultat som behövdes. Hur skulle jag gå vidare? Det var dags att gå in i tänkar-boxen, och lära mig så mycket som möjligt om rörelsemönster och rehabträning.

Rehabträning islandshäst

 

nya vägar för rehabträning

Nu i efterhand förstår jag att behandlingen tagit bort smärtor och olika kompensationsmekanismer som hon burit på under lång tid. Därför blev det också tydligare att hon saknar verktyg för att röra sig på ett funktionellt sätt. Hon behöver hitta ett nytt sätt att använda sin kropp för att få tillgång till hela sin rörlighet, och träna upp bättre stabilitet och balans.

Dessa tre parametrar är otroligt viktiga för att kunna bygga upp en hållbar häst. Mello har alltid haft en stor rörlighet, och mitt fokus har varit att försöka få henne mer stabil och ”ihop”. Nu har jag lärt mig att detta inte kan tränas genom teknikträning, om hästens kropp svarar ”fel” på hjälperna. När Mello kändes tung i handen tänkte jag att ”det är pga att hon inte är tillräckligt stark, det kommer att bli bättre med träning”. Och ja – hon behöver bli starkare, men först – behöver hon lära sig exakt hur hon ska använda sin kropp för att INTE bli tung i handen. Vi måste sätta hästen i olika situationer som triggar koordination, proprioception och den muskulatur som behövs för att hästen ska bära upp sig (och ryttaren) med en bra hållning.

I onsdags var vi på Evidensia igen, och Mello gick igenom böjprovet med u.a. på alla fyra benen! ÄNTLIGEN känns det som att vi lyckats hitta och behandla utgångspunkten för Mellos problem. Nu har vi börjat våran spännande resa mot bättre hållning & rörelsemönster. Nya sätt att träna, som ger nya, spännande resultat!

”Either you win or you learn”. Jag hoppas att Mello får hålla nu, och att detta bara är början på någonting riktigt bra.

rehabträning islandshäst

5

Tisdag

Dags att skriva lite om hästarna känner jag! Just varit ute och ridit några stycken. Så himla härligt när temperaturen kryper nedåt!!! Kan nog tjata om det hur mycket som helst…

Mello har jag ridigt mycket (bara) ut på sistone. Vi har hittat två riktigt fina träningsslingor, den ena 20-25 min och den andra 35-40 min, helt perfekt! Tränat bara i grundgångarterna att hon ska bli mjuk och balanserad, dvs bära upp sig själv istället för att söka stöd i handen. Flyttar med vikten när hon blir tung. Hon börjar bli riktigt fin och framför allt mer alert när hon får bättre balans = bättre framåtbjudning.

Ósk och jag red ut lilla slingan idag, mycket trav – galopp – trav. Hon har blivit mjukare och mer balanserad så nu har vi börjat ta oss an galoppen som hon haft lite svårt för. Mycket spänningar kopplat till den, vill rusa, fattar korsgalopp etc. Så tränar bara den ute på lägdorna, har henne lite ställd så jag har en innersida, rider lätt på ”fel sittben” och låter henne rulla in i galoppen och så bara rulla på där till hon hittar balansen. Hon tycker det är så kul märker man när hon tillåter sig själv att slappna av i det och det gör mig så glad!!! Och så får jag själv träna på att känna sittbenen i lättridning, inte min starka sida…

Kalle och jag har markarbetat en del på sistone. Följaövningar, böja, flytta fram- och bakdel, väldigt basic. Vill installera några knappar hos honom, bl a ”vänta på signal”-knappen och ”fokusera på mig”-knappen. Han är väldigt ambitiös och när han inte förstår så gör han tusen saker samtidigt och trasslar in benen i varann och blir typ rädd för sig själv. Så vi gör saker metodiskt och lugnt och han lär sig fort och blir med mig istället för med omgivningen! Han är fortfarande väldigt mycket unghäst i huvudet trots att han är 7 år. Idag så repeterade vi från igår, sen satt jag upp och red en stund. Skrittade mest och stämde av olika signaler, fram – svänga – stanna för säte och andning, sidförande skänkel, några travsträckor. Han sladdar runt med sina långa ben och det blir ömsom lite tölt, lite galopp men håller om honom med skänklarna och rider fram tills han hittar balansen och traven igen. Fina häst!!! Blir så himla glad av han!

Här är en bild på när jag provred han vintern 2013. Han är den svarta lilla fläcken inne på banan, hihi 😉

Featured image

Lucka 3: Hitta ett verktyg som lösgör din häst

I olika stadier av hästens utbildning råkar vi på en eller annan typ av spänning. Den kan komma sig av en felinlärning, att hästen ännu inte lärt sig förstå vad hjälpen betyder och därigenom vad vi vill, är lite stel i sidorna eller tycker det känns jobbigt att anstränga sig lite extra eller… ja ni förstår. Det finns massor av olika anledningar till spänningar!

Något jag tycker är viktigt är att tidigt i hästens träning hitta ett verktyg till att få hästen lösgjord och avslappnad. Vilket verktyg det här är varierar från häst till häst – man får helt enkelt prova sig fram till vad som passar hästen bäst. Dessutom kan olika verktyg fungera bra i olika perioder av utbildningen/träningen. Ett verktyg som jag dock tycker är universalt bra, dvs fungerar på de allra flesta hästar, är att genom att flytta sin tyngdpunkt ta med sig hästen åt sidan. Funkar på hästar som är tunga i handen, stela i sidorna, går i för hög form, är spända och springiga…. Spänningar är egentligen tecken på balansproblem, dvs att hästen har svårt att hålla balansen själv och därför har hittat nåt att hålla balansen emot (vanligtvis tygeln eller sin egen framdel). När man tar med sig hästen åt sidan, utan att inverka med några andra hjälper än tyngdpunkten och vikten, måste hästen börja länga ut bakbenssteget och hitta sin egen balans. Detta medför att hästen börjar bära upp sig själv och spänningarna som kom sig av balansproblemet släpper.

När hästen har lärt sig att bli flyttad åt sidan betyder slappna av, och man kan göra detta på små hjälper, har man ett verktyg att använda sig av närhelst man stöter på en spänning! Första målet är att få en häst som svarar på hjälperna och arbetar lösgjort i alla gångarter, och därefter kan man börja öka kraven. Så fort man stöter på en spänning kan man rida igenom problemet med hjälp av sitt ”bli mjuk och avslappnad”-verktyg.

En häst jag använt mig av detta verktyg på är Ósk. I filmen nedan ser man väldigt tydligt skillnaden mellan när hon är obalanserad och spänd – då blir hon springig och går i hög form – och när hon hittar balansen, blir avslappnad och länger överlinjen. Vad har ni för verktyg för att lösgöra er häst? Skriv gärna och berätta! 🙂