Mina tankar kring att träna framåtbjudning

Nu har det varit mycket ett tag, och jag har inte hunnit skriva på bloggen. Jag har just nu fem hästar som jag tränar. De lär mig nya saker varje dag, om vad som (för mig) är viktiga delar i träningen. Idag tänkte jag skriva om mina tankar kring att träna framåtbjudning.

vad är viktigt att fokusera på i ridningen?

Att träna flera hästar samtidigt är för mig väldigt lärorikt. Jag har märkt att de perioder jag har många hästar i träning, är då jag utvecklas mest. Hästarna hjälper mig få en tydlig målbild av hur jag vill att en häst med bra ridbarhet ska kännas, och hur jag ska lägga upp träningen för att guida dem dit.

De saker jag fokuserar på i träningen är

  • kommunikation
  • motivation
  • rakriktning/lösgjordhet
  • framåtbjudning

Alla hästar behöver i stort sett träna på samma saker, men ibland i olika ordning och ibland på olika sätt. Det är otroligt viktigt att se till varje individ, vad den behöver i sin träning och hur jag ska kunna motivera den till samarbete.

framåtbjudning islandshäst

träna framåtbjudningen på springiga hästar

Vissa hästar är ofokuserade eller har lätt att bli spända/pipa iväg/hitta på bus. De kan upplevas som att de är villiga eller har bra framåtbjudning, men om ryttaren inte kan ”rikta” farten dit man vill, så bjuder hästen inte riktigt ärligt framåt.

Enligt min erfarenhet så behöver ofta dessa hästar hjälp att hitta balans och lösgjordhet. Jag börjar att lära in att röra sig liksidigt över ryggen (dvs ena rygghalvan ska inte vara lägre än den andra) och att svänga i balans. När hästen klarar att bära ryttaren i balans på det här sättet, så brukar den komma till ro, hitta fokus och bromsa upp sig själv.

Ofta märker man då om hästen bjuder ärligt fram för skänkeln, eller inte. Min erfarenhet är att hästar som haft en ”falsk” framåtbjudning, aldrig riktigt lärt sig att svara fram för skänkeln. Eftersom det inte är så lockande att sitta och driva på en häst som redan springer 😉

framåtbjudning trav

För äldre hästar som blivit ridna i många år, kan det ta ett tag att förstå att det faktiskt är ok att gå fram. Men här kan det vara klurigt att lära dem bjuda fram ”på rätt sätt”, att de inte ska springa fram i spänning för skänkeln. Yngre hästar hittar oftast detta snabbare, att de får ett bra ”sug” framåt. Det är alltid viktigt att berömma mycket, när hästarna börjar tänka mer framåt (även fast det bara är lite).

what about formen?

I det här stadiet låter jag hästarna gå i en ganska fri form, och fokuserar istället på att ”sätta igång motorn”, dvs att bakbenen ska börja skapa kraft framåt. Samtidigt hjälpa hästarna att röra sig rakt, så kommer så småningom formen ”av sig själv”, när de blir mer lösgjorda. Fokuserar man på formen för tidigt, alltså innan de blivit raka i kroppen, så blir ofta bogarna mer låsta och spända.

Framåtbjudningen behöver hela tiden gå hand i hand med liksidighetsträningen, eftersom det behövs kraft och energi bakifrån för att ha någonting att ”rikta” liksidigt.

12

Tydliga mål i ridningen ger snabbare resultat

Jag har fått flera frågor kring att sätta upp mål för sin ridning – hur gör man? Tips och inspiration? Idag tänkte jag skriva om mina tankar kring målsättningar i ridningen. Att bestämma mål och göra upp en plan, har för mig blivit ett väldigt bra verktyg i den vardagliga träningen. Det har gjort min ridning mer fokuserad och effektiv, och därför gett mig snabbare resultat i träningen.

hur sätter jag ett bra mål?

Ett bra mål är enligt mig

  • mätbart
  • tidsbegränsat
  • realistiskt

mätbart

Att målet är mätbart, kan betyda att det är uttryckt i siffror. T ex kan jag ha som mål att öka hästens kondition, och att den ska orka galoppintervaller av en viss längd, under en viss tidsperiod. Kanske har jag som mål att tävla upp till en viss poäng med min häst, och då kan den poängen vara ett mätbart mål.

Men för att nå ett sådant mätbart mål, så måste vi också ha ”kvalitetsmål” för våran ridning. Hästen måste ju ha en viss nivå av ridbarhet för att kunna tävla upp till en viss poäng. Hänger ni med mig?

Alla har kanske inte heller ambitionen att tävla och uppnå poäng med sin häst. För mig är det stora syftet med min ridning att träna fram hållbara islandshästar med bra ridbarhet. Då behöver jag också mål som, istället för siffrorna i ett tävlingsresultat, mäter kvaliteten i min träning.

tidsbegränsat

För att få bäst resultat av din målsättning, behöver du ett tidsbegränsat mål. Det sätter lite extra press att vara mer fokuserad när man tränar. Jag utgår ifrån ett långsiktigt mål för detta året. Sedan delar jag upp det i kortare mål om 2-3 månader (mellan varje kurstillfälle för min tränare). Här kan du läsa mer om mina och Huggans mål för denna träningsperiod.

realistiskt

För att nå de mål jag vill innan nästa kurstillfälle, så sätter jag alltid veckomål för varje häst. Veckomålen bygger på vad vi befäste förra veckan, och hur vi ska träna vidare från det. Det är viktigt att veckomålet är realistiskt, eftersom det är ganska kort om tid att nå det. Veckomålen använder jag för att säkerställa att jag hela tiden bygger vidare på en bra grund.

skapa bra förutsättningar att nå målet

Motivation gör dig uthållig

En viktig sak att fundera över – vad är min motivation till att nå det här målet? Styrs jag av yttre motivation, ex prestationer som jag vill visa upp för andra? Eller styrs jag av inre motivation, att jag älskar det jag gör och motiveras av att lära mig mer och bli bättre hela tiden? Att ha en yttre motivation behöver inte alls vara fel – jag är bl a motiverad att visa upp resultat som en del av min marknadsföring.

Men det är viktigt att du huvudsakligen styrs av en inre motivation. Se om du inte kan knyta någon form av inre motivation till ditt mål också. Inre motivation gör att du alltid kommer att sträva lite extra för att nå dina mål, och orka vara uthållig i det långa loppet.

Hur mycket tid kan jag lägga?

Fundera också över hur mycket tid du kan lägga på att nå det här målet? Hur många pass/timmar per vecka. Det hjälper dig också att göra en realistisk tidsplan för när du ska ha uppnått ditt mål.

hur bygger jag upp en målsättning?

bestäm ett slutmål

När jag får en häst i träning, så börjar jag alltid med att sätta ett slutmål för träningen. Med Kylja som är här på träning nu, är målet att plocka fram tölten. Jag vet också att om hästen ska vara här 2 månader på träning, så har jag 8 veckor till mitt förfogande.

utvärdera startpunkten

Jag fortsätter sedan att utvärdera var hästen är idag.

Kylja har varit obalanserad och med väldigt stor rörlighet. För att kunna plocka fram tölten hos henne, behöver hon först bygga styrka i överlinjen. Därför vill jag först lära henne att bli stabil och lösgjord i sidorna i skritt, och sedan i trav. Då kan hon länga ut överlinjen ordentligt och börja bli stark där.

När hon byggt styrka i skritt och trav, kan jag börja öppna lite mot tölten. Jag märker då om hon blivit tillräckligt stark för att orka tölta över ryggen, eller om vi måste backa tillbaka och stärka överlinjen mer.

vilka steg behöver vi uppnå längs vägen?

När jag vet vart vi vill nå, och vilken utgångspunkt vi har,  så kan jag börja lägga en plan för de olika stegen i träningen. Såhär har Kyljas veckomål sett ut hittills:

Vecka 1: Lösgöra kompensatoriska spänningar manuellt så hon kan börja använda bakdel och rygg på rätt sätt. Hjälpa henne att länga ut överlinjen och börja hitta balansen under ryttare.

Vecka 2: Lära henne hjälperna för att arbeta liksidigt på böjda spår.

Vecka 3: Ha fått henne stabil på böjda spår i skritt. Börjat känna på traven, och lära in samma hjälper i trav på böjda spår.

Vecka 4: Ha fått henne stabil på böjda spår i trav. (Här är vi nu)

Jag har alltid en ungefärlig plan för veckorna framöver. Men alla hästar är olika och tar träningen olika fort. Ibland måste vi backa tillbaka och testa nåt annat. Därför sätter jag inte veckomålen så långt i förväg. För mig är det viktigt att utgå ifrån vad vi lyckats uppnå och sätta nästa mål utifrån det (då blir målet realistiskt).

utvärdera ofta

Ta till vana att utvärdera dina resultat ofta. Har du uppnått målen du satt för den här perioden? Om så – fira! Om inte – då behöver du sätta dig ner och fundera på varför. Var målet realistiskt att uppnå under den tidsperioden du satte? Hände det nånting längs vägen, som gjorde att du var tvungen att backa tillbaka lite? Eller behöver du helt enkelt göra nånting annorlunda för att uppnå ditt mål?

Som sagt är vägen aldrig spikrak framåt. Ibland hamnar vi i dalar, och det viktigaste då är att vara ärlig med läget. Om vi är snabba att stanna upp, eller backa tillbaka, när det behövs, kommer vi snabbare att uppnå våra mål.

målsättning över långa tidsperioder

Huggan islandshäst

När jag tränar hästar över längre tidsperioder, så är det ännu viktigare med tydliga mål. Annars är det lätt att jag tappar i fokus och uthållighet under längre perioder av tid. Men även här sätter jag också realistiska veckomål. Ofta blir veckomålen små detaljer i ridbarhet, t ex ”efter denna veckan ska hon svara innerskänkeln bättre i tölt”. Eller ”vi ska träna galoppfattningarna under 1-2 pass denna vecka”. Veckomålen blir små steg på vägen till det större periodmålet.

ha en vision

Med alla längre ”träningsprojekt”, som Huggan, så har jag oftast en vision av vad jag vill uppnå. Att dansa fram i tölt, och sträcka ut i supersnabb pass. Att sedan med små, osynliga signaler kunna fatta en gunghästgalopp, och göra övergång till en mjuk studsbollstrav. (Ja, ni förstår säkert  😉 ) Men jag vet inte alltid hur jag ska nå dit, dvs. jag kan inte se alla steg på vägen ännu.

ta hjälp av en instruktör med bra träningsfilosofi

Därför tar jag hjälp av en instruktör. Jag tycker det är optimalt att kunna rida för instruktör minst varannan månad. Då får jag feedback på det jag gjort, och tips & råd vidare. Dessutom hinner jag inte köra så många mil fel, ifall det är något jag behöver styra upp i min ridning 😉

För mig är det viktigt att hitta någon som har ett bra och långsiktigt tänk kring träning. Det ska vara ett syfte och en plan med det vi tränar på, det ger mig också ökad motivation. Jag brukar inte gå kurser för flera olika instruktörer, utan vill göra upp en träningsplan med en instruktör som känner mig och hästen väl. Sedan kan jag emellanåt rida för andra för att få ”nya ögon” på mig och hästen, eller för att jag hittar en instruktör som är grym på något specifikt jag behöver träna på.

träningsupplägg i det långa loppet

När jag tränar en häst över tid är mitt främsta fokus alltid att öka ridbarheten i alla gångarterna, samt bygga upp styrka och kondition.

I den vardagliga träningen tänker jag väldigt lite ”flott”, och väldigt mycket ”stärkande”. Lång överlinje, självbärighet och engagerade bakben. När hästen blir starkare, som kommer den att bjuda mer på ”flott”, eftersom det då kostar mindre för hästen (rent orkesmässigt). Men det är viktigt att tänka variation även fast man tränar uppbyggande, så att träningen inte blir för statisk (samma muskelgrupper jobbar hela tiden). Jag tänker på att variera i gångarter, tempo, böjda/raka spår, intervaller, intensitet och underlag, för att träningen inte ska vara monoton.

Träningen behöver vara allsidig för att inte slita på hästen, eller tråka ut den. Jag använder tömkörning, markarbete, bommar eller något annat alternativ till uppsutten träning, 1-2 ggr/vecka. Jag ser också till att planera in perioder av återhämtning. Det kan vara perioder som är lugnare i träningsintensitet, där jag rider ut mycket och jobbar lösgörande i skritt och lite trav. Men det är också perioder om 5-7 dagar där hästarna får ett litet break. Återhämtning är viktigt för att träningen ska bygga muskler, och inte bryta ner dem.

hantera motgångarna

motivation ger rätt mindset

Motgångar kommer att komma, och det är då den här uthålligheten som vi får av inre motivation är viktig! I perioder av motgångar är det viktigt att vara ärlig med sig själv (och hästen) om varför det inte funkar som vi vill. Oftast har vi stött på patrull när vi vill öka nivån ett steg, eller så kanske hästen helt enkelt är trött/stel/har träningsvärk, och då måste vi lägga in en period med lugnare, lösgörande arbete. Sätta in lite på kontot. Det är alltid väl investerad tid! För att vi ska komma framåt så är det som sagt viktigt att planera in lugnare perioder av återhämtning, både för ryttare och häst.

dela upp problemet

Ibland är det svårt att veta varför det har kört ihop sig. Då kan det hjälpa att bryta ner problemet i mindre beståndsdelar. Vilken detalj är det som inte funkar, och som vi behöver träna på för att komma vidare?

I måndags hade jag och Kylja svårt med att få henne att länga ut överlinjen och slappna av i trav. Vi tränade på att länga ut hennes korta innersida, och vända in ytterbogen (dvs. skapa en yttersida för att sedan kunna lösgöra henne). Men när hon inte alls svarade på min ytterskänkel, var jag tvungen att sätta mig ner och fundera på varför. Då jag kom fram till att hon blir styv i nacken då jag ställer henne lite utåt, så blev det enkelt att lösa problemet. När hon blev lösgjord i nacken, kunde hon också flytta ytterbogen lättare.

Hoppas att ni fått lite tips och inspiration för att komma igång med era egna målsättningar i ridningen!

Jobbar du med målsättningar redan, eller skulle du vilja börja?
Vad har du och din häst för mål i ridningen just nu? 🙂

8

Händer på min islandshästblogg…

Just nu jobbar jag för fullt med olika projekt… Däribland några saker som kommer att hända på min islandshästblogg, som jag gärna vill berätta om för er!

Gästbloggare med passion för yoga och ridning

Under denna vecka (och nästa) kommer Elin att gästblogga hos mig! Hon är både yogainstruktör och islandshästryttare. Tillsammans med sin sambo driver hon Karlsagårdens Islandshästar, en islandshästgård under uppbyggnad. Till vardags driver hon sitt företag YogabyElin, med fokus på yoga för ryttare.

Elin kommer blogga om sin personliga resa med yoga. Och på vilka sätt yogan kan hjälpa dig att utvecklas som ryttare – både mentalt och fysiskt!

Yoga by Elin

övningsserie startar på bloggen

Tidigare i vintras startade jag en övningsserie på instagram – men märkte att formatet på instagram blev väldigt begränsande. Därför har jag bestämt mig för att flytta övningsserien till bloggen, för att kunna göra den så mycket bättre för er läsare!

Framöver kommer jag alltså att dela med mig av olika övningar, som tränar en bättre hållning och rörelsemönster hos din islandshäst. Första inlägget kommer i nästa vecka…

på önskemål från er läsare

På senaste har jag fått en del frågor från bloggläsare och elever. Därför har jag nu skrivit ihop några inlägg utifrån era önskemål. Närmaste tiden kommer ni att kunna läsa om:

  • Målsättningar i ridningen – hur gör man för att sätta mål och göra en plan för sin ridning?
  • Hur bygger man upp en islandshäst från grunden?
  • Vad är hållbar träning, och hur har jag utvecklat mitt sätt att rida och träna islandshästar?

Har du något du undrar över – kan vara allt från ridning och träning, utrustning, mig och mina hästar, hur man ska lösa ett visst problem…? Skriv gärna en kommentar eller ett meddelande! 🙂

7

Min nya träningsbana

Jag har gjort en provisorisk ridbana på gårdsplanen. Det har kommit såna mängder snö och jag vill vänta med att skotta ridbanan för att inte förstöra underlaget (det är nollgradigt nu).

Hursomhelst så är vår nya ridbana ganska liten, typ 15 x 10 m. Det har verkligen varit nyttigt att rida där senaste dagarna, för det ställer större krav på min ridning! På ett litet område kommer hörnpasseringarna oftare, vilket innebär att hästens balans oftare blir störd. Därför behöver jag vara mer fokuserad och skärpt.. Så senaste dagarna upplever jag att min ridning blivit mer effektiv, och jag kommer snabbare ”i mål” med träningspasset.

Jag har märkt speciell skillnad på Mello och Kylja. De är båda väldigt rörliga och har lätt att bli instabila. Därför behöver de mycket stöd från mina hjälper i början av passet, för att de ska hitta kroppen och balansen. Huggan har bättre stabilitet och ridbarhet i gångarterna. Med henne har jag passat på att träna tölt. Där behöver jag verkligen skärpa mig för att få henne ridbar och att länga ut överlinjen.

Slutsats: ett mindre område ger en mer effektiv ridning.
Jag kommer nog att fortsätta lägga in ett pass i veckan på gårdsplan, även när min ridbana är användbar igen! 🙂

7

Förbättra rörelsemönstret hos din islandshäst

islandshäst Kalle

Idag tänkte jag skriva ner några tankar kring hästens rörelsemönster. Målet med min ridning är att hjälpa hästarna att hitta en bra form i alla gångarter, och att den ska jobba liksidigt. Innan den kan länga ut muskulaturen på sin korta sida och länga ut överlinjen, så kan den heller inte bygga styrka på ett hållbart sätt. Men det är inte alltid som teknikträning är bästa sättet att lära om ett felaktigt rörelsemönster och förbättra sin islandshäst form. Här är några av mina tankar kring hur man kan träna form och rörelsemönster på ett hållbart sätt.

vad är ett ”bra” och ett ”dåligt” rörelsemönster?

För mig är islandshästens form och rörelsemönster samma sak. Begreppet ”form” är ett uttryck för hur hästen använder hela sin kropp i rörelse (och inte bara var halsen och huvudet är placerade).

För mig så är syftet med ridningen att träna hästen att röra sig i en bra form, och bli så liksidig som möjligt. En liksidig häst har lika lång muskulatur på höger och vänster sida, vilket gör att den klarar av att arbeta på volterna utan att falla in eller ut med bogarna. Den kan också använda sina bakben på ett symmetriskt sätt, och producera lika mycket kraft och bärighet med båda bakbenen. Det gör att ridningen sliter mindre på hästen, och träningen kan istället bygga upp styrka.

Så länge hästen jobbar oliksidigt, kommer också bakbenen att jobba på olika sätt. Det här gör att all ”styrketräning” istället kommer att slita på hästen. Så länge som hästen har kortare muskulatur på ena sidan, kommer den heller inte att kunna länga ut överlinjen ordentligt (eftersom den korta sidans rygghalva också kommer att vara, ja, kortare).

Så, ett bra rörelsemönster är för mig när hästen jobbar liksidigt, sträcker ut överlinjen och rör sig i en bra grundform (utan att tygeln håller fast den ”i form”).

första steget till ett bra rörelsemönster

När jag får en islandshäst i träning så behöver den ofta hjälp att förändra sitt rörelsemönster, på något sätt. Först går jag igenom och kollar om det finns några spänningar som begränsar hästens rörlighet. Vissa svaga punkter ( t ex instabila bakknän) ger kompensatoriska spänningar som man kan lossa ganska enkelt manuellt. Detta gör att hästen kan få tillgång till hela sitt rörelseregister.

Det här är en väldigt viktig poäng, för så länge det finns kompensatoriska spänningar så kommer hästen att vara begränsad i sin rörlighet. Då försöker hästens kropp istället hitta ”omvägar” för att kunna göra det vi ber den om.

låta hästen ”lära sig själv”

När vi sitter på hästen så använder vi gärna våra hjälper för att ”placera” den i det rörelsemönster vi vill ha. Vi placerar bakben och bogar med våra skänklar och tyglar. Men om hästens rörlighet är begränsad (som den ju är när hästen jobbar oliksidigt), så blir hästen ytterligare begränsad av våra hjälper.  Då försöker den lösa sitt rörelseproblem på annat sätt, dvs. den arrangerar om kroppen för att slippa göra det som känns jobbigt. Istället för att låsa upp, så skapar det istället fler spänningar i hästens muskelkedjor.

Att förändra ett rörelsemönster handlar mycket om att förbättra islandshästens koordination och kroppsuppfattning (proprioception). Att ge hästen tillgång till sin kropp och låta den få upptäcka att den klarar av att röra sig på ett annat sätt än dens invanda rörelsemönster. Hästen måste ”lära sig själv”, utan att våra tyglar talar om för den i vilken form den ska hålla hals och huvud, eller att våra skänklar talar om exakt var vi vill att den ska ha bogarna och bakbenen.

För att hästen ska kunna lära sig själv, så måste vi sätta den i situationer som utmanar hästens koordination och proprioception. För att då kunna lösa uppgifterna vi ger den, måste hästen hitta nya sätt att koordinera kroppen. Detta hjälper hästen att upptäcka nya rörelsemönster, och sätt att använda kroppen.

fördelen med markarbete

Ofta är det lättast för hästen att upptäcka nya rörelsemönster utan en ryttare på ryggen. Det beror på att ryttaren påverkar islandshästens balans, och gör det också tyngre för hästen att lyfta upp ryggen. Därför har det blivit superviktigt för mig att unghästar tidigt lär sig att bli mjuka i hals, nacke och i sidorna. Då blir bogarna friare, och de lär sig att länga ut överlinjen. För mig är det viktigt att de ska lära sig att använda kroppen på rätt sätt UTAN INSPÄNNING. Då de lärt sig det, kan jag sedan börjar lära in tygelhjälper och att bära ryttare.

I den bästa av världar vill jag att hästen ”själv” ska lära sig använda kroppen på ett bra sätt. Sedan kan vi sitta upp och lära in hjälper för detta rörelsemönster, så att hästen också kan göra det då vi rider. Does this make sense…?

mina tips för att förbättra hästens form och rörelsemönster

  1. Låt hästen använda halsen och huvudet till att hitta balansen. Jag fokuserar inte på form och eftergift i början. Vad hästen väljer att göra med huvud, hals och munnen (ex gå bakom hand, tugga på bettet) speglar för mig hur ryggen och bakbenen jobbar. Därför lägger jag först mitt fokus på att hästen ska använda bakbenen och kroppen i balans. När hästen hittat detta så kommer den själv att bjuda på eftergiften.
  2. Lossa kompensatoriska spänningar. Instabila bakknän skapar spänningar som begränsar rörelse i ländrygg, överlinje och t o m i nacken. Att lossa på dessa gör att hästens kropp slutar motverka sig själv. Hästen får då lättare att hitta ett bra sätt att röra sig.
  3. Hjälpa hästen att koppla på en bra hållning. Hästens hållning styrs av små, icke-viljestyrda muskler. Ibland kan dessa vara ”urkopplade”, och då är det svårt för hästen att hitta en bra bärighet. Genom enkla övningar kan man hjälpa hästen att lära sig koppla på dem, så att detta kan börja ske per automatik. Detta kommer man också åt i ridningen via inverkan från sitsen (påverkar hästens bålstabilitet).
  4. Hjälp hästen att upptäcka nya sätt att röra sig. Använd övningar som utmanar hästens koordination, så att den behöver hitta nya sätt att röra sig för att lösa uppgiften.
  5. Låt ridningen utgå från din sits. Liksidighet börjar, precis som det låter, med hästens sidor och rygg. Dessa påverkar vi bäst genom vår sits, eftersom den har direktkontakt med de områdena. Teknikridning med tyglar och skänklar (utan sitsinverkan) placerar bakben och framben utan att inverka på hästens bål. Sitsen är det mest effektiva verktyget till att få hästen att jobba liksidigt, och hitta en bra bålstabilitet.

Framöver kommer jag att dela med mig av några olika övningar som tränar just hållning, koordination och hästens kroppsuppfattning. De är toppen att använda sig av antingen som uppvärmning eller komplement till ridträningen 🙂

Vad är dina bästa träningstips kring form – har du några speciella övningar som funkar bra för dig och din häst?
Eller har du ytterligare frågor/funderingar kring det här med hur man ska träna hästens form? Ställ dem gärna, så lovar jag svara så gott jag kan 🙂

9

Hur får jag hästen snabbare på hjälperna?

En sak jag funderat mycket på under den här veckan, är det här med hur hästen svarar på våra hjälper. Jag har alltid som mål att hästen ska bli snabb och lätt på hjälperna. Att vi ska ha en fin kommunikation. Men det är inte alltid det funkar, och då tycker jag det är viktigt att fundera över VARFÖR. Jag tror inte lösningen alltid är att förstärka hjälperna (som jag tidigare skrivit om här), utan att kommunikationen är väldigt beroende av vilket ”förarbete” vi gjort.

För att hästen ska kunna svara snabbt på våra signaler, så behöver den nämligen ha bra förutsättningar för att kunna göra det. Om vi longerar en häst och målet med passet är att träna övergångar – men hästen är totalt ofokuserad… Då kommer den rimligtvis inte att svara snabbt på små signaler, eftersom den har fokus nån helt annanstans. Vi behöver då först jobba med att skapa förutsättningar för hästen att göra det vi begär – dvs vi måste få den fokuserad. En häst som har sitt fulla fokus på oss, kommer också snabbt att kunna reagera på små signaler.

(Och hur får man då en ofokuserad häst att bry sig ett skvatt om sin människa? Mina bästa tips är: lär tidigt in signaler som betyder att hästen ska vara fokuserad. Ge hästen enkla uppgifter, och var konsekvent och lugn i kroppsspråket. Vänta och ha tålamod, berget kommer att komma till Mohammed 😉 )

varför svarar hästen inte på förhållningar?

Ett annat exempel är hästar som inte svarar bra på förhållningar. Min erfarenhet är att detta ofta beror på obalans i hästens kropp. Den är helt enkelt för skev, för mycket på framdelen eller tar för långa kliv för att kunna stanna direkt vi ber den. Är hästen i obalans behöver den en ganska lång stoppsträcka för att arrangera om kroppen till att kunna göra halt. Istället för att förstärka tygelhjälpen, behöver man i det här läget börja tänka efter. På vilket sätt kan jag hjälpa den här hästen till bättre balans, så den klarar av att bromsa upp kroppen snabbare?

varför svarar hästen inte på sidförande skänkel?

När hästen inte svarar på sidförande skänkel ”tillräckligt” bra, finns det olika saker att fundera över. Är jag placerad mitt över hästen? Hjälper jag hästen att arbeta liksidigt, så att den klarar av att smidigt glida undan för min innerskänkel? Eller sitter jag omedvetet ”ner” hästens låga sida, och begränsar rörelsen ytterligare? Tillåter jag hästen att länga ut sin kortare sida, eller råkar jag begränsa den med samma sidas tygel?

EN mjuk ridning börjar med att lyssna

När man tränar sig på att ”lyssna” på hästens kropp, börjar man också instinktivt känna hur hästen kommer att svara på hjälperna innan man ger dem. Man lär sig känna hur man behöver lägga tillrätta för hästen, om den inte har rätt förutsättningar för att kunna svara snabbt på en signal. Det gör ridningen både mjukare och enklare.

Det är dock inte alltid lätt att veta exakt VAD det är som känns snett och fel. Ibland märker jag bara att hästen inte svarar på det sätt som jag önskar. Då börjar jag fundera på vad det är jag gör för att begränsa hästens rörelser. Vad kan jag ändra i min sits eller hjälpernas placering för att underlätta för hästen?

Bästa sättet att förbättra kommunikationen (och lära sig så mycket som möjligt om att rida), är att släppa föreställningarna om att ridning är en kamp som ryttaren måste ”vinna”.  Att vi inte på liv & död måste ”ta igenom” en förhållning, utan istället börjar testa oss fram. Enligt mig handlar det mer om HUR hästen svarar, än NÄR… och när ryttaren lär sig att sätta hästen i balans, kommer det där snabba svaret på hjälpen ”av sig själv”.

 

För att skapa en bra kommunikation, behöver vi vara rättvis mot hästen och lägga upp träningen så att hästen har bra förutsättningar för att kunna utföra det vi ber den om. Hästar är både positiva och inlyssnande, och gör gärna sitt bästa för oss ryttare. För att få en fin och lyhörd kommunikation, är det viktigt att vi också tar oss tid att lyssna på hästen.

9

Mina tankar om bett: en guide

Under senaste kursen för Sara, så diskuterade vi kring olika bett till Huggan. Det är bra att kunna alternera mellan 2-3 olika bett, eftersom samma bett innebär samma tryckpunkter i hästens mun. Jag vill därför hitta några olika bett som hon trivs med, som vi kan variera mellan.

islandshäst bett

Några saker som är viktiga för mig när jag väljer bett:

  • Jag väljer hellre tunnare bett än tjocka, så att bettet inte tar upp för stor plats i hästens mun.
  • Bettets storlek ska passa hästen, för att undvika nyp i mungiporna och på lanerna. Jag väljer stl 10,5 cm på mina bett. Det passar de allra flesta islandshästar. Har några standardbett i stl 11 och 11,5 cm, för de med större mun.
  • Altid bett med fasta ringar (eller lösa ringar med nån sorts ”skydd”) för att undvika risken för klämskador i mungiporna.
  • Tvådelade bett viker sig på mitten vid inverkan, och kan trycka upp i gommen på hästen. Jag rider bara på tvådelade bett som har lock-up-effekt (alltså att bettet låser sig och blir rakt då man tar i tygeln).
  • Betten ska vara mjukt svängda, så att trycket fördelas jämnt över tungan och lanerna.

rakt, ledat bett (horsepower)

Detta bett är rakt, men ledat på tre ställen. Vid varje led kan bettet rotera, vilket gör att när man tar i en tygel, så rör sig bara den delen av bettet. Bettet är också utformat så, att när ena halvan av bettet roterar, så förändras inte bettets vinkel och anläggningsyta i hästens mun.

Alla hästar jag testat detta bett på verkar trivas med det. Dock innebär de stora ringarna och att bettet roterar när man tar i tygeln, att det blir en viss hävstångsverkan.

Huggan kändes lugn i munnen på detta bett. Hon svarade ”normalt” snabbt på inverkan, men vek in nosen och drog sig undan bettet istället för att ligga kvar på kontakten. Det kändes därför som att detta bett är lite för skarpt i nuläget, när vi jobbar med att hon ska länga ut hela överlinjen och söka stöd längre fram.

tredelat bett med d-ringar

Det här är mitt standardbett som jag rider de flesta hästar på. Det är ganska tunt och tar inte stor plats i munnen på dem. Dessutom är det rörligt, men eftersom D-ringarna är fasta så blir eftergiften från handen lite ”segare”. Jag tycker därför att det är bra på hästar som är snabba att ge efter och försvinner bakom hand.

Detta var också det bett som Huggan gillade bäst, av de tre vi provade. Hon mjuknade i munnen utan att dra sig undan bettets inverkan, utan låg kvar på kontakten.

Bombers tvådelade bett med lock-up

Bombers tvådelade bett med lock-up

Detta är ett tunt bett som är tillverkat av blått sötjärn, som hästarna ska uppleva som ”gott” och behagligt. Lock-up-effekten gör att bettet till viss del är rörligt, men låser sig och blir rakt när man inverkar med tygeln. När man sen ger eftergift på tygeln, så blir bettet rörligt igen. När bettet låser sig så blir det lite böjt, så att trycket fördelas jämnt över tungan och lanerna.

Huggan svarade ”normalt” på inverkan från det här bettet också, men jag kände en tydlig skillnad i eftergiften. När bettet gick från att vara rakt till att bli rörligt igen, så blev hon väldigt ”plockig” med bettet. Hon knäppte inte av i nacken lika tydligt som hon gjorde med det raka, ledade bettet, men hon låg inte kvar på kontakten utan vi ”tappade kommunikationen”.

 

Sammanfattningsvis så kände jag ingen skillnad på kontakten mellan de här tre betten. Hon var lugn och mjuk i munnen, men reagerade olika på inverkan och eftergift på de olika betten. Eftersom jag vill att hon ligger kvar på kontakten även fast hon ger efter, så lägger vi undan bett 1 och 3 för tillfället… Sökandet efter bett fortsätter alltså!

Vilket/vilka bett trivs din häst med? Har du tips på något bra bett som jag och Huggan kan testa? 🙂

25

Webinar #2: Om sambandet mellan hästens rörlighet och stabilitet

Att träna islandshästar på ett hållbart sätt är något jag verkligen brinner för. Både att lära mig mer om, och förmedla kunskap kring. Fokus ligger på att träna hästens rörlighet och stabilitet – de två grundpelarna för att kunna lösgöra och rida hästen mellan hjälperna på ett riktigt sätt.

Välkommen till del 2 i en serie webinarier kring grundträning av islandshästar.

träna stabilitet – hur och varför?

I del 1 så pratade jag om att träna hästens hållning och stabilitet. Vilka muskler behöver vi komma åt för att kunna träna en flott (och funktionell!) hållning, och hur gör vi det?

I detta webinar så pratar jag om VARFÖR det är viktigt att träna hållning och stabilitet. Något som är speciellt viktigt när vi ska träna islandshästar, pga deras framavlade rörlighet. Jag pratar också om sambandet mellan hästens rörlighet och stabilitet, och vad vi behöver tänka på för att förebygga skador, när vi ska träna upp en häst med stora rörelser (dvs mycket rörlighet).

Vill du veta mer?

Har ni frågor, funderingar eller önskemål om något ni vill veta mer om? Kontakta mig gärna genom att skriva en kommentar eller skicka ett mail 🙂

islandshästblogg

8

Webinar #1: Om att träna islandshästar

Att träna islandshästar på ett hållbart sätt är något jag verkligen brinner för. Både att lära mig mer om, och förmedla kunskap kring. Fokus ligger på att träna hästens rörlighet och stabilitet – de två grundpelarna för att kunna lösgöra och rida hästen mellan hjälperna på ett riktigt sätt.

Välkommen till del 1 i en serie webinarier kring grundträning av islandshästar.
(Du hittar nu samtliga webinarier på min vimeo-kanal.)

Här kommer det första webinariet i fullängd! Det dröjde några dagar innan jag insåg att ni bara kunnat se 1 min av klippet på instagram… Så hädanefter kommer alla webinarier att läggas upp på bloggen. Jag kommer också att lägga upp en push på instagram, så att ni inte missar något.

träna islandshästar – rörlighet och stabilitet

I detta första webinariet, ger jag en kort introduktion till begreppen rörlighet och stabilitet. När vi ska träna islandshästar till att jobba i en bra form och kunna ta ut sina rörelse, så är dessa två faktorer de absolut viktigaste att ta hänsyn till i träningen.

Jag pratar också om vilka muskler som styr hästens hållning, och varför vi inte kommer åt att träna dessa genom teknikträning… Ni får också tips på hur vi kan komma åt att träna dessa muskler mest effektivt.

Vill du veta mer?

Har ni frågor, funderingar eller önskemål om något ni vill veta mer om? Kontakta mig gärna genom att skriva en kommentar eller skicka ett mail 🙂

träna islandshästar

10

Såhär kan du förbättra hästens hållning

dålig hållning islandshäst

Jag har tidigare skrivit om varför det är så viktigt att träna hästens hållning och stabilitet. Och alla drömmer vi väl om att ha en häst med flott hållning, som rör sig självbärigt… Men hur ska man träna detta rent praktiskt? Och framför allt – vad ska man göra när det inte funkar?

när det inte funkade för mig

”Varför ska det vara så jäkla svårt att rida ihop henne? Varför blir hon inte lättare i handen, och varför kommer hon inte upp mer med ryggen och bogarna? Varför känns det som att vi bara bråkar jämt, och att träningen inte för framåt…”

Japp, så tänkte jag under lång tid. Gick massor av kurser, försökte och försökte, och ändå kändes det som att vi bara stod stilla.

Det hade gått otroligt mycket snabbare och lättare (för oss båda…), om jag hade vetat lite mer om hur hästens neuromuskulära system funkar.  Att rida hästen mellan hjälperna innebär att vi begär att hästen ska röra sig med bra hållning och länga ut överlinjen. För att kunna en häst ska kunna röra sig med bra hållning, så behöver hästen först kunna koppla på sin stabiliserande muskulatur.

Vad är stabiliserande muskulatur?

I kroppen finns två typer av muskler – de stora musklerna som ansvarar för att skapa rörelse, exempelvis ryggfiléerna. Dessa muskler vill vi skall vara avslappnade och lösgjorda för att hästen ska kunna länga ut överlinjen och jobba på ett bra sätt. Men för att dessa muskler ska kunna slappna av, så måste andra muskler ta hand om att skapa stabilitet.

De små musklerna som sitter kring leder, har till uppgift att skapa stabilitet när hästen rör sig. Denna muskulatur är inte viljestyrd – och detta innebär att den är väldigt svår att träna upp genom teknikridning. För att komma åt den här muskulaturen så måste vi sätta hästen i situationer där hästens kropp väljer att koppla in stabiliserande muskulatur för att klara av att hålla balansen.

islandshäst

Varför har vissa hästar svårt med balans och hållning?

Om en häst har s.k. ”dålig” balans och hållning, handlar alltså detta om att hästens kropp inte är van att koppla på hållningsmusklerna. Försöker vi att träna detta genom att rida ihop hästen mellan hjälperna, så kommer hästen att istället försöka lösa uppgiften genom att spänna sina stora, viljestyrda muskler. Resultatet blir oftast en spänd överlinje, en häst som känns tung i handen och inte är självbärig. Den kan arbeta ”ihop” under de stunder som ryttarens hjälper håller ihop den, men när hästen sedan rör sig utan ryttarens inramning kommer den återigen att tappa hållningen.

Att träna hästens hållning genom teknikridning, kommer i detta fall alltså inte att stärka hästen och göra den mer självbärig. Det kommer snarare att skapa mer spänningar, och medföra risk för framtida skador.

Hur kan jag träna hästens hållning på ett bra sätt?

Ett effektivt sätt att få hållningsmusklerna att börja koppla på sig, är på ett instabilt underlag (för både människor och hästar)! Jag använder IKEAs gymnastikmatta till mina hästar – den är lagom fast för att hålla hästens kroppsvikt, och göra underlaget rörligt under hovarna. Det går att jämföra med när vi sitter på en pilatesboll – när kroppen är i rörelse behöver den hela tiden göra små justeringar för att hålla balansen. Dessa justeringar görs av den stabiliserande muskulaturen.

Första gångerna på mattan kan man märka tydligt att den här muskulaturen är instabil genom att den ”darrar”. Men efter några gånger kommer hästen fort att bli stabil när den ställer sig på mattan. Kroppen har skapat ett muskelminne, som gör att hästen snabbt kopplar på hållningsmusklerna.

träna hästens hållning

Kan hästen verkligen bli stark av att stå på en matta?

Nej, styrkan måste vi såklart träna upp i rörelse. Det hästen lär sig på mattan är att reflexmässigt koppla på sin hållningsmuskulatur. Ju oftare vi tränar detta, ju snabbare blir hästen på att koppla på dessa muskler. Muskelminnet gör också att den får lättare att koppla på dessa muskler automatiskt i hagen och under ryttare – vilket såklart gör det lättare att stärka hästen genom ridträning.

När hästen lärt sig att snabbt hitta stabilitet på mattan, kan man öka svårighetsnivån genom använda sig av olika stretchövningar. Dessa ”stör” hästens balans och gör att den måste möblera om kroppen, och därmed stabilisera olika kroppsdelar. På så sätt kan vi styra vilken muskulatur vi vill träna lite extra. T ex kan vi träna upp stabiliserande muskulatur i höften på hästens svagare bakben, bogar och framdel, eller överlinje/underlinje.

Det här har varit ett toppenbra verktyg i Mellos rehabträning, och jag började snabbt använda den till alla hästar. Att använda mattan ger mig en ärlig bild av hur ”starka” och balanserade de är i respektive bakben, i framdelen och i sin hållning generellt. Det ska bli spännande att testa den på olika hästar, och se vilken effekt den ger över längre tid.

Har ni testat att träna era hästar med matta? Och vad är era bästa tips för att träna upp hästens hållning? 🙂

9