Gör dina motgångar till en språngbräda

15318152a7214346f22753aa5156e81b

Failing forward är ett uttryck en ofta hör i entreprenöriella sammanhang. Innebörden är att istället för att låta sig slås ner av sina motgångar, välja att se varje misslyckande som ett steg på vägen framåt.

Dessa ord har blivit min bästa tröst när det är tuffa tider. Det kräver kanske träning för att kunna se detta i varje motgång, men en kommer långt med envishet. Varje misslyckande är faktiskt en språngbräda till nåt nytt, nåt större, nåt bättre!

Så fortsätt att öva, fail forward and carry on, vänner!

Startguide: såhär använder du bloggen

Jag startade bloggen 2013, och har hela tiden haft ambitionen att inspirera och hjälpa andra islandshästryttare. Jag arbetade lokalt som instruktör, men ville hjälpa fler att lösa vanliga svårigheter i ridningen, och få ett roligt liv tillsammans med sin islandshäst!

Under de fyra år som gått sedan jag startade bloggen, har det samlats en massa träningstips och vardagsreflektioner. Jag kände att det var dags att göra det lättare för dig som läsare att hitta exakt det du söker. Senaste månaden har jag därför börjat jobbat med att strukturera upp bloggen, med tydligare kategorier, taggar och länkat innehåll.

Som ett led i detta har jag också påbörjat denna startguide för bloggen. Här kan ni läsa hur jag valt att sortera allt innehåll, och hur du ska kunna hitta exakt det ni söker! Och du – kolla gärna in på ”Om mig och bloggen” och se flera nya uppdateringar.
——————————

Välkommen till bloggen, och så roligt att du hittat hit!

Är du ny läsare och undrar hur du ska hitta de tips och inlägg som just du och din häst behöver? Eller är du en trogen läsare som undrar var dina favoritinlägg finns nu, bland kategorier och taggar? Lugn, bara lugn – i denna startguide hittar du all info du behöver.

Vill du läsa allmänt om ett ämne?

Om du vill läsa olika inlägg jag skrivit kring ett ämne, t ex samtliga träningstips för islandshästar, så ska du kika in under de olika kategorierna.

Ryttarens utveckling

Här hittar du texter och tips som hjälper dig att utvecklas som ryttare på olika sätt. Dessa är uppdelade under olika ämnen som ”sits och inverkan”, ”ryttarsjälvförtroende” m. fl. Dessa specifika teman hittar du bland taggarna. Här hittar du också alla inlägg från tidigare kategorin ”#måndagspepp”.

Min ridning och träning

Här kan du följa mina hästar, och de hästar jag har i träning. Genom texter, bilder och filmer kan du följa vår träning över tid, hur jag tänker när jag lägger upp träningen för olika individer, och hur jag går tillväga för att lösa olika problem som uppstår.

Träningstips

Här hittar du inlägg som hjälper dig att utveckla din häst på olika sätt, och lär dig mer om att rida islandshästar. Är du intresserad av specifika ämnen, t ex ”träna tölten” eller ”stärka överlinjen”, så hittar du dessa bland taggarna.

Livet och vardagen

Här finns alla inlägg kring vardagen på gården och mitt jobb. Här hittar du också lite mer personliga texter, som förut fanns under kategorin ”Jag tycker och tänker”.

Entreprenörskap och företagande

Här finns inlägg om allt som händer i mitt företag, och min resa som hästföretagare. Här finner du inlägg från den tidigare kategorin ”Instruktörsliv”, och även inlägg från de utbildningar och seminarium jag varit på. Du kan också ta del av mina bästa tips kring att starta eget företag och jobba  med islandshästar.

Mýsla, en av mina första islandshästar

söker du efter specifika träningstips?

Söker du efter tips på hur du kan träna upp grundstyrkan hos din islandshäst, eller hur du kan få din tölthäst att hitta traven? Ja, då ska du kika in under taggarna. Taggarna hittar du i taggmolnet i sidomenyn. Här har jag delat upp alla inlägg med träningstips mer ämnesspecifikt. Behöver du t ex hjälp och inspiration kring unghästträning? Ja, då hittar du den under taggen ”inridning”.

 

Välkommen till bloggen, och happy reading!

Saknar du något? Skriv gärna en kommentar eller skicka ett mail till mig! 🙂

Träna för att stärka överlinjen: Huggans träning okt – dec

Ibland känns det lite läskigt att dela med sig av filmer här på bloggen, eftersom jag sällan känner mig riktigt nöjd då jag ser mig själv på film. Jag ser mest allt som INTE är på plats, och då är det lätt att känna sig dålig. Men det är viktigt att tänka att allt det där som vi INTE klarar av just nu, är ju under utveckling. Att jämföra filmer är enligt mig det bästa sättet att kunna se träningsframstegen över tid, och kunna utvärdera den träning man lagt in. Vad har jag gjort bra, vad behöver jag göra bättre? Hur kan vi gå vidare härifrån?

Jag tänkte därför börja göra sammanfattningar av Huggans träning under 2-månadersperioder, för att kunna se tilbaka på var vi var i början av perioden, hur vi tränat, samt vilka resultat det gett. Och framför allt, hur vi ska utveckla träningen under nästa period!

Utgångspunkt

När vi påbörjade Huggans träning ”på allvar”, var hon väldigt oliksidig. Hon skrittade med korta steg och kändes liksom ”hackig” i tempot. Hon var kortare i muskulaturen i vänster sida, vilket gjorde att hon gick utåtställd i höger varv. Därför fick hon också svårt att länga ut överlinjen och arbeta i en bra grundform. I andra gångarter än skritt så sprang hon iväg i högt tempo för att hålla balansen, och klarade inte att jobba långsammare. Tyvärr har jag inga filmer från detta, pga jag tyckte det kändes helt bedrövligt dåligt! 😉

träning för att bygga stark överlinje

Rygghalvornas storlek visar tydligt på Huggans oliksidighet i början, och efter en periods träning.

Hur vi tränat

Jag har under dessa månader fokuserat på skritt- och travarbete, att mjuka upp henne i sidorna och träna henne i att länga ut steget. Jag beslutade mig för att lägga bort tölten helt, eftersom hon bara föll isär och sprang iväg, och inte klarade att arbeta på ett bra sätt i tölten. Jag har varvat denna träning med lugna uteritter, där jag mest känt på hennes lägstanivå och låtit henne skritta och jogga i trav (när traven blev såpass ridbar att hon kunde jogga på ett bra sätt).

I all denna träning har mitt största fokus inte legat på hennes framåtbjudning eller hur kvick/alert hon varit för hjälperna, utan på att lära henne använda kroppen rätt (t ex sänka innersidan på böjda spår, och inte sätta mig på ytter sittben). När hon började förstå hur hon skulle hitta balansen med kroppen, kom också mer framåtbjudning och hon blev kvickare för hjälperna.

skritt

trav

Resultat av träningen

  • Hon orkar jobba i en stabil grundform, vilket hon inte gjorde tidigare (då gick hon mer in och ut ur formen).
  • Hon orkar jobba med ryggen uppe och en ganska stadig kontakt på bettet.
  • Hon har blivit mjukare i sidorna och är inte lika tvekande längre, utan bjuder mer framåt.
  • Hon orkar hålla ihop sig i tölten, och fortsätta jobba över ryggen även i mer samling.

Inför nästa träningsperiod

Under nästa träningsperiod behöver vi träna mer på tekniken i gångarterna, men ska också börja lägga in pass som tränar kondition & uthållighet. För att kunna träna detta systematiskt, behöver jag bli bättre på att planera vår träning än jag varit tidigare, och åka iväg för att kunna träna på bra underlag.

Sammanfattningsvis känner jag mig nöjd med träningen denna period. Jag har tagit det lugnt för att motverka skador/överansträngning när hon fått lägga om sitt rörelsemönster, och hon har utvecklats jämnt framåt. Nu fortsätter vi mot nya mål!

Muskelsättning på ovansidan halsen är ett tydligt tecken på att hästen börjat stärka överlinjen.

Mer muskler på ovansidan halsen. Vi är på väg att bygga en stark överlinje!

 

———–
Gillade du det här inlägget? Tryck gärna på hjärtat, så vet jag vad du vill läsa mer om13

Hur du kan bli bättre på det du brinner för

Ni vet de där grejerna man gör när man egentligen borde gå och lägga sig…? Min grej är att lyssna på TED talks*.

Jag strävar ständigt efter att utvecklas och bli bättre på det jag gör, både som ryttare och instruktör. Därför tycker jag också det är spännande att lära mig mer om hur vi kan påverka och lyfta vår egen prestation. Härom kvällen lyssnade jag på ”How to get better at the things you care about”. Eduardo Briceno pratade om vår utvecklingskurva, och varför det ibland känns som att vi fastnar i utvecklingen, och det liksom inte händer nånting. Nån fler som känner igen sig!?

Växla mellan learning zone och performance zone

Han berättade att det som gör att vissa personer blir riktigt grymma på det de gör, är att de medvetet går in och ut ur två olika zoner: learning zone och performance zone. I learning zone lär vi oss nya grejer, och i performance zone gör det vi redan kan och slipar egentligen bara på utförandet för att kunna göra saker bättre, snabbare, mer effektivt. När vi känner att vi stannat av i utvecklingen, beror det på att vi har spenderat för lång tid i performance zone. Då är det dags att gå in i learning zone igen, och lära nya saker.

Vad behöver du träna på för att din overall performance ska öka?

Att utvecklas och lära sig nya saker, handlar om att bryta ner skills i mindre beståndsdelar. Det är dags att nörda in sig på något, med andra ord! Börja med att definiera vilka olika saker du måste kunna för att göra det du gör. Vilka av dessa punkter gör du bra idag, och på vilka punkter är du svagare? Var behöver du göra en punktinsats exempelvis som ryttare, för att hela din prestation ska förbättras? Kanske behöver du träna upp din bålstyrka bättre, eller kanske behöver du träna på att visualisera din prestation, för att ta dig vidare till nästa nivå i din ridning.

Att bli grym på det man gör, handlar alltså om att inte spendera en massa dötid i performance zone, utan att snabbt kunna känna när man måste in i learning zone igen. Och när du är i learning zone – veta exakt vad du behöver träna på härnäst, för att ta det där steget upp till nästa nivå!

*TED talks är inspirationstal som oftast är ganska korta, 5 – 15 min, och finns på en mängd olika teman. Personlig utveckling, poitik, vetenskap, kreativtet, utbildning, teknik – ja, you name it. TED talks tagline är ”Ideas worth spreading”.

 

———–
Gillade du det här inlägget? Tryck gärna på hjärtat, så vet jag vad du vill läsa mer om6

Träna traven med longering

Longering är en bra introduktion till att träna traven genom markarbete. Här har du möjlighet att se hur hästen rör sig i båda varven, och var du behöver göra en punktinsats för att förbättra hur hästen använder sin kropp.

lär in små signaler som förbättrar rörelsemönstret

Behöver du lära den att sänka halsen, vända in ytterbogen då du tar i linan, eller ta i mer med bakbenen då du driver på? Då har du ett guldläge att minska avståndet mellan dig och hästen, och fokusera på att träna en signal för just den biten. Sedan kan du successivt öka avståndet igen, och se om du får samma svar på signalen när du har hästen lite längre ifrån dig.

Häromdagen lät jag Huggan jogga igång lite i longering. Jag har inte jobbat så mycket med longering tidigare, eftersom hon inte rört sig tillräckligt bra under sig själv. Det har mest känts som att longering hade slitit mer än det byggt upp. Nu känns det däremot som att hon fått tillgång till sin kropp, och kan röra sig på ett annat sätt i longeringen. Hon är mjuk och förvånansvärt liksidig i varven, och länger ut överlinjen fint.

träna låg form och aktiva bakben i traven

Idag tränade vi på att hitta det svåra mellanläget mellan låg form och aktiva bakben. Hon vill gärna dyka väldigt djupt i formen (som ni kan se på bilden), och bara jogga på lite bekvämt med bakbenen. Eftersom vi har lärt in signalerna för att länga ut halsen och aktivera bakbenen, så kunde jag idag koppla ihop dessa två. Jag testade att driva på henne så hon tryckte ifrån mer med bakbenen, och samtidigt hjälpa henne förstå att jag vill att hon ska fortsätta länga ut halsen. Så småningom hittade hon rätt form, där hon kunde söka sig lagom mycket framåt-nedåt utan att tappa sin bakbensaktivitet.

Det var riktigt kul att se hennes trav, och jag tror longeringen kan bli ett bra komplement nu när vi ska träna på att få mjukare bakben och mer ”studs” i steget.

———–
Gillade du det här inlägget? Tryck gärna på hjärtat, så vet jag vad du vill läsa mer om5

Hälta hos islandshäst: såhär tränar du förebyggande

 Hälta hos islandshästar blir tyvärr ett allt vanligare problem. I förra veckan publicerade Agria försäkringsstatistik, som visar att över 50% av alla skador som anmäls till bolaget tillhör gruppen hältor. Hältor är inte bara den vanligaste orsaken till vård, utan också den vanligaste orsaken till att livförsäkringen faller ut. Tyvärr är trenden stigande, dvs. antalet hältor ökar stadigt från år till år.

Varför är det så, och ännu viktigare – vad kan vi göra åt det?

Aveln skapar rörligare islandshästar

Jag tror att den största anledningen till att hältorna ökar hos ridhästar, är att vi över tid avlat fram hästar med större och mer elastisk rörelsemekanik. När en avlar hårt på en egenskap, uppstår bieffekter i form av att man omedvetet avlar på korrelerade egenskaper. När vi avlat på stora flotta rörelser, har hästarna också blivit mer överrörliga och instabila. Detta är en trend vi kan se inte bara inom islandshästvärlden, utan också inom storhästvärlden.

Móli

Móli frá Skríðu är en hingst med en spektakulär rörelsemekanik. Han är efter Glampi frá Vatnsleysu, som tydligt nedärver detta rörelsemönster till sina avkommor.

Att hästarna fått mer elastiska rörelser, större gång och sämre stabilitet, ställer i sin tur också mycket högre krav på oss ryttare. För att träningen ska bli uppbyggande istället för nedbrytande, måste träningsmetoderna anpassas efter hästarnas förutsättningar. En mer rörlig och instabil häst kommer att behöva längre tid på sig i träningen. Annars kommer den att gå sönder – och det är tyvärr en fråga om när, inte om.

såhär kan du träna för att förebygga hältor

  1. Låt träningen ta tid
    Det är viktigt att tänka på att ge träningen tid, så att leder, senor och ligament hinner bygga upp tillräcklig styrka för att kunna klara hårdare påfrestning. Hästen sätter muskler snabbare än den bygger upp styrkan i rörelseapparaten, så därför är det viktigt att inte bara använda muskelsättningen som mått på när en bör öka träningen. Detta är extra viktigt att ha i åtanke vid inridning och unghästträning. Skynda långsamt – så håller hästen längre!
  2. Träna stabilitet före temporidning
    Överrörliga hästar behöver i första hand träna sin stabilitet. Utan stabilitet så klarar inte hästen att ”hålla ihop” sig själv, utan de stora, flashiga rörelserna kommer att slita på leder, senor och ligament. Stabilitet måste alltid komma före uthållighetsträning och temporidning! Här kan du läsa mer om mina tankar kring stabilitetsträning.
  3. Träna din egen sits och liksidighet
    Dessa överrörliga hästar ställer även högre krav på ryttarens stabilitet. Genom vår sits inverkar vi ständigt på hästen. Är ryttaren instabil och sned, kommer hästen hela tiden att behöva kompensera för detta när vi rider den. Det gör att hästen inte kan röra sig i balans, och ridningen kommer att slita mer på hästen.

    En annan viktig anledning att bli mer medvetna om vår sits, är hästens egen snedhet. När vi lär oss känna på vilket sätt hästen använder sina två sidor (bakben, rygg/bröstkorg och bogar), så kan vi också  påverka hästen att jobba mer liksidigt. Så länge vi är omedvetna om detta, kommer vår sits istället att ”sitta med” i hästens snedhet, och göra problemet ännu större.

För att hjälpa en häst arbeta liksidigt och träna sin stabilitet, måste vi ryttare alltså bli mer medvetna om hästens snedhet, och själva bli mer liksidiga och stabila. Ta hjälp att analysera dina oliksidigheter, och lägg ner lite arbete på dessa. Du kommer att märka stor skillnad på din häst!!!

En sitsanalys kartlägger ryttarens oliksidigheter

En sitsanalys hjälper till att kartlägga ryttarens oliksidigheter.

Vi behöver ständigt lära oss mer

Sammanfattningsvis så tyder den ökande hältstatistiken på att det behövs mer kunskap om hur vi ska träna den hästtyp vi avlat fram. Det är verkligen inte enkelt att rida, utan de flesta av oss vet nog att we´re in for a lifetime of learning.. Vi gör alltid vårt bästa i stunden, men vi måste också hela tiden vilja fortsätta utvecklas. Även om det innebär att kanske gå ifrån det sätt som man alltid fått höra är ”den rätta vägen”.

Att våga ta intryck av nya saker och våga prova nya vägar, är också att våga fortsätta utvecklas som ryttare. Det är inte alltid bekvämt, men varje häst jag kan träna på ett bättre, mer hållbart sätt, gör det helt klart värt mödan för mig.

Vill du lära dig mer?

Här berättar jag om sambandet mellan rörlighet och stabilitet, och varför ledinflammationer kan uppstå.

Här och här kan du läsa mer om hur vi kan träna hästens stabilitet och hållning.

Här kan du läsa mer om ett hållbart sätt att lägga upp grundträningen för våra överrörliga islandshästar.

Har ni frågor, funderingar, feedback eller önskemål om något du vill veta mer om? Kontakta mig gärna genom att skriva en kommentar eller skicka ett mail 🙂

10

Hästar jag minns #1

Alla dessa hästar jag mött. Dessa hästar som testat mig, lärt mig, format mig som ryttare och hästmänniska. Jag minns dem alla, men några har en speciell plats i hjärtat.

Jag började min resa som islandshästryttare 2007, när jag fick möjligheten att jobba hos Malin Bengtsson/Töltkraft. Malin engagerade sig i mig och min ridning, och mitt tänk kring ridning och träning började formas där. Jag är henne evigt tacksam!

Den häst jag red mest under min tid på IHC Norr/Töltkraft, var ett musblackt sto som hette Dúfa från Solbacken.

Dúfa hade både motor, temperament och en massa tölt – en kombination som gjorde att det inte alltid var så enkelt att hitta traven.. Detta väckte min nyfikenhet för gångartsträning, och med hjälp av Malin och en ridkurs för Toni, lärde jag mig allt mer om hur jag skulle rensa takten i Dúfas tölt och hjälpa henne att hitta traven. Jag började förstå att överlinje och grundform var viktiga saker.

Dúfa lärde mig såklart inte bara mer om gångartsridning, utan också om kommunikation och den mentala aspekten av ridning. Jag minns ett ridpass på banan, där jag hade bestämt mig för att vi verkligen skulle få till en skänkelvikning ut mot fyrkantsspåret. Efter ett tag tröttnade Dúfa på övningen, och jag blev tvungen att acceptera att vi inte skulle få till det perfekt den dagen. Eller nästa.. eller nästa.

Träningen är en resa, som ständigt måste anpassas efter hästens förutsättningar att göra det vi ber den om. Steg för steg blir vi bättre tillsammans, och det är viktigt att låta utvecklingen ta den tid som behövs. Det är också viktigt att vi kan balansera upp hästens energi med vår egen, för att skapa en bra miljö för inlärning. Jag har ofta funkat bäst med lite stressade, spända hästar, just för att min naturliga energi är lugn och jordad.

Jag hoppas att det inte bara var Dúfa som gav till mig, utan att jag också kunde ge något tillbaka till henne.

 

———–
Gillade du det här inlägget? Tryck gärna på hjärtat, så vet jag vad du vill läsa mer om4

Kämpa på inne i nystanet

Efter en tuff vecka bakom mig och en tuff start på måndagen, behöver jag påminna mig själv om detta idag!

Vägen till framgång är inte en rak, röd tråd, utan snarare som ett struligt nystan. Fortsätt kämpa därinne i nystanet allihopa – så småningom kommer det att räta ut sig lite grann. Istället för att låta det jobbiga och svåra hänga med i bakhuvudet hela tiden, så träna på att växla fokus! Tänk på dina mentala förmågor som en på/av-knapp. Träna på att slå av den jobbiga biten, och slå på något annat istället, som du kan lägga hela ditt fokus på en stund.

Och remember – du är inte dina prestationer och andra människors agerande runt omkring dig.
Du är alltid du, och det kan ingen/inget förstöra för dig.

Äg dig själv – låt ingen annan göra det!

 

———–
Gillade du det här inlägget? Tryck gärna på hjärtat, så vet jag vad du vill läsa mer om4

Grundträning av islandshästar tar tid

Idag tänkte jag dela med mig av lite tankar kring grundträning av islandshästar. För mig är syftet med träningen alltid att bygga upp en stark och positiv häst, som ska hålla i år efter år. Genom åren har jag dragit många erfarenheter (både positiva och negativa), som får mig att förstå vilken process det faktiskt är att träna fram en stark och hållbar häst. Ingen kan allt från början – men är man intresserad, så lär man sig eftersom!

noggrann grundträning av islandshästar bygger en stark överlinje

Muskelsättning på ovansida hals är ett tecken på att träningen är på rätt väg.

låt grundträning av islandshästar ta tid

Alla hästar har en naturlig snedhet. När man börjar rakrikta en islandshäst i träningen och lära den arbeta liksidigt, så blir svaga punkter mer utsatta. Det är lätt att vissa områden blir överansträngda, eller att små skador kommer fram som hästen tidigare kunnat avlasta och kompensera för genom att röra sig snett/skevt. Därför är det är viktigt att låta träningen ta tid, att låta hästen successivt vänja sig vid sitt nya sätt att arbeta, och att vara observant på små förändringar i hästens rörelser (rörelsestörningar). Dessa kan vara ett tecken på överansträngning.

börja med stabilitet

Syftet med att rakrikta hästen är såklart att en islandshäst som arbetar jämnt med båda bakbenen kan bära upp en ryttare på ett mer ergonomiskt sätt. När en häst blir mer rakriktad, så behöver den inte längre kompensera för obalanser utan kan använda sin kropp på ett bra sätt. Då kan man också börja träna upp hästens bålstabilitet (hållning). Jämför detta med om du skulle bära runt en tung ryggsäck på ena axeln, eller ha vikten fördelad på båda axlarna – hur skulle din hållning påverkas i de två olika situationerna, tror du?

Vår avel har under senaste decennierna påverkat islandshästarnas rörelsemekanik. Rörelserna har blivit större och mer elastiska, vilket också kan medföra konsekvenser. En erfarenhet jag fått lära mig den hårda vägen, är att islandshästar med elastiska rörelser och stort steg behöver extra mycket tid att träna upp sin bålstabilitet. Om hästen inte har en grundläggande bålstabilitet så kommer den inte att orka ”hålla ihop” sina stora rörelser, utan de kommer istället att fresta på lederna.

Rider man dessutom i högre tempon, blir belastningen ännu högre. Hästen kan hålla i ett, några år med denna typ av ridning, men allt eftersom kommer det att visa sig i form av frambenshältor, hovledsinflammationer, inflammation i bakknän etc. Därför är det extra viktigt att träna upp en bra grundstabilitet och styrka hos dessa islandshästar, innan man börjar låta dem ta ut sina rörelser i högre tempo. Här kan du läsa mer om hur en kan träna sin häst för att förebygga hältrelaterade problem.

hur vet jag om min islandshäst är bra grundtränad?

Hur kan man då veta om ens häst har tillräcklig bålstabilitet för att t. ex. orka tölta på ett bra sätt? Jag tycker ett bra kvitto är att hästen klarar av att hålla ett jämnt tempo på ett jämnt spår, i en stabil grundform, utan att kännas tung i handen eller ojämn i tyglarna.  Om hästen klarar detta i skritt och trav, så har den oftast byggt upp en tillräcklig grundstyrka för att en ska kunna börja träna tölten på ett bra sätt. En häst som enbart känns ”sladdrig” i tölten, och liksom aldrig hittar nåt flyt, behöver oftast träna upp mer grundstyrka i skritt och trav först. Lägger man lite tid på det, upptäcker man ofta att dessa problem ”löst sig själv” när man återvänder till töltträningen.

grundträning av islandshästar i trav

Grundträning i trav.

grundlägg en bra bålstabilitet – bygg på med tempo

För att få ett bra resultat av grundträningen, är det viktigt att hitta det tempo där hästen har en chans att orka göra det vi begär, utan behöva stödja sig mot tygeln. Detta är väldigt individuellt, och därför får en prova sig fram för att hitta just det tempo som din häst behöver. Är tempot för högt, blir också krafterna som inverkar på ekipaget större, vilket gör det tyngre och svårare för hästen att kunna koordinera sig för att jobba på ”rätt sätt”. När hästen hittat stabilitet och flyt i ett lägre tempo, är det dags att börja tänja på gränserna, och träna hästen att behålla stabiliteten även när tempot ökar.

Jag tänker att det ofta är fokus på tempo inom islandshästvärlden, och att det nästan är lite skämmigt att rida långsamt? Men jag har alltmer börjat landa i att vi inte behöver vara rädda för att ta ner tempot och utveckla styrkan successivt. Det är ju styrkan som skapar rörelserna och skapar lätthet och elasticitet hos hästen. Att rida fram en ”leg mover” kan gå på ett ridpass, men att rida fram en ”back mover” som håller och bara blir bättre år efter år – det tar tid.

 

———–
Gillade du det här inlägget? Tryck gärna på hjärtat, så vet jag vad du vill läsa mer om10