Månadssammanfattning november

ea9e2e4711bfc59a97f641633615337a

Då har november kommit och gått, dags att göra en liten wrap-up av vad som hänt under denna månad.

Kämpat på med träningsmotivationen

Jag tycker alltid att november månad är den värsta på hela året, vad gäller motivationen att rida och träna. Jag har varit väldigt peppad på att rida, men underlaget växlar mellan stenfruset, ishalka och klabbsnö och det är svårt att få till en allsidig träning. Mitt mål är att hästarna ska tränas 4-5 dagar/v, men under denna månad har det snarare blivit 3-4 dagar/v.

Veterinärbesöken har avlöst varandra

Hösten har varit en halvkämpig period, då jag slitit med skador på flera av hästarna. Under november blev dock Kalle friskförklarad efter en väldigt diffus seninflammation (ingen uppenbar skada, men det är alltid bra att vara försiktig med senor). Så en häst att sätta igång, och oj så glad och peppad jag är på att fortsätta träna honom!

Hunnit ikapp med min bokföring

Under november hade jag bestämt mig för att äntligen komma ikapp med min bokföring… När jag ändå var igång så gjorde jag ett ordentligt omtag på mitt bokföringssystem, så att det skulle bli lättare att både bokföra och hitta bland kundfakturor, leverantörsfakturor och kontoutdrag. Jag gjorde också kvartalsanalysen för juli-aug-sept. När jag gör en kvartalsanalys kollar jag på resultatet för kvartalet, och jämför intäkter och kostnader med vad som faktiskt hänt i företaget. Hur har mitt sätt att jobba fallit ut – vad har jag gjort bra och vad ska jag göra annorlunda?

Nya utmaningar – nya lärdomar

Jag anordnade en inspirationskväll på temat träningslära och hur man bygger ett system för träningen av sin häst. Fem ekipage var här och red, fikade och diskuterade hästträning, och det blev en jättetrevlig kväll. Nu vill jag utveckla den här konceptet vidare, och håller på att förbereda nästa inspirationskväll som blir i december.

Hjälp att tänka nytt omkring företagsutveckling

Jag har under hösten varit på en del föreläsningar av entreprenörer inom andra branscher. Denna månad var jag på Sliperiet och lyssnade på Frida Ramstedt, som driver Sveriges första och största inredningsblogg Trendenser. Hon föreläste på temat failing forward – vad hon lärt av sina misstag, och gav en massa handfasta tips på att utveckla och lyckas med sitt företagande. Detta resulterade i några nya spännande idéer, som jag ser fram emot att utveckla under 2018!

Ett steg vidare för mig & Huggan

Sista helgen i november så red jag och Huggan kurs för Sara. Vilken galet bra avslutning på denna månad! Jag fick verkligen en skjuts uppåt i motivationen, och kände mig så grymt stolt över oss & det arbete vi lagt ner. Här kan du läsa mer om hur det gick för oss på kursen!

Äntligen en ny sadel

Nu är äntligen en ErgoX2 på väg till mig och Huggan! Ulrika Haglund var här i mitten av månaden och provade ut sadlar, och jag fick en sån grym aha-upplevelse. Det känns jättekul att vår nya sadel äntligen är på väg, och jag tror den kommer göra stor skillnad för Huggan!

Så, med det sagt – framåt mot december månad och nya händelser!

 

———–
Gillade du det här inlägget? Tryck gärna på hjärtat, så vet jag vad du vill läsa mer om5

Det är så jäkla läskigt att vara företagare!

Det är så jäkla läskigt att vara företagare ibland, hörrni. Och samtidigt det roligaste/bästa/mest inspirerande jag vet! Hur hanterar man den kombinationen egentligen?

När jag startade min företag 2011, var det på extremt darriga ben. Jag hade just kommit hem till Sverige, med en pinfärsk instruktörsexamen i bagaget. Här uppe fanns inga jobb på stora hästgårdar, så det enda alternativet var att starta ett eget företag. Nu, det var nu det skulle ske.

Under åren som följt sedan 2011, har jag lärt mig helt otroligt mycket. Framför allt att vägen till framgång inte är spikrak, utan snarare full av kullerbyttor, magplask och hoppsasteg. Ibland flyger man på moln och ibland vadar man i kvicksand. Lååååånga perioder. Men det gäller att bara fortsätta trampa på. Bara inte stanna!

För att bygga ett företag måste en komma överens med tanken om att det inte finns en manual för hur just du ska fixa detta, utan en behöver ständigt prova sig fram. Inte vara rädd att testa sina nya idéer, men heller inte vara rädd att ommodellera eller förkasta dem, om det visar sig att det inte funkade. Backa inte efter dina misslyckanden, utan se dem som en del i det utvecklingsarbete som är Du och Ditt företagande. Always fail forward!

Just nu sitter jag med en hel massa idéer i knät. Nya, svåra, spännande grejer. Det finns liksom inget facit att gå till, ingen how-to manual. Jag måste bara börja kasta ut idéer, och se hur de landar. Gulp. För att våga det så försöker jag titta tillbaka och se den långa väg jag redan gått. Den vägen hade inte funnits idag, om det inte vore för att jag kastat ut idéer – som byggt en stig, som blivit en väg, som kan bli större.

Tack för all grym pepp och stöttning jag får från er, vänner. Det ger mig mod att fortsätta köra på!

 

———–
Gillade du det här inlägget? Tryck gärna på hjärtat, så vet jag vad du vill läsa mer om4

Ett steg framåt för mig & Huggan

I helgen red jag kurs för Sara Ljung. Under de ridpassen kände jag verkligen vilket resultat mitt och Huggans arbete gett sedan förra kursen (som du kan läsa mer om här). Sara hjälpte oss nu att öka kraven och jag kände att Huggan var så redo för det. Trots de ökade kraven så släppte hon inte av i ryggen på den där svaga punkten strax bakom sadeln, och det kändes som ett bra kvitto på att hon blivit starkare.

Jag har tänkt att lägga upp gångartsfilmer från varje kurstillfälle, för att på så sätt kunna följa utvecklingen över tid. Bilder i all ära, men på film ser en både de starka och svaga punkterna så tydligt, och det är värdefullt i utvecklingssyfte tycker jag. När jag ser mig själv på film, ser jag också tydligare hur min sits och ridning påverkar hästens rörelser, och det gör mig grymt motiverad att träna vidare på mina svagheter!

Min sits

Jag har lätt för att tippa framåt i sadeln, och jobbar därför hela tiden på att komma till en mer lodrät sits och slappna av i lår och knän. En tydlig förändring sedan sist (tyvärr till det sämre), är att jag börjat svanka mer. Så nu behöver jag stretcha ut höftböjarna för att se om det kan räta ut svanken igen. Om jag tänker för mycket på att räta upp mig innan svanken fyllts ut kommer jag bara att svanka mer, så att ta hand om höftböjarna är nu prio!

Skritt

Huggan har blivit väldigt jämn på volterna nu. I höger varv har hon fortfarande svårare att sänka innerhöften, så där fick vi jobba med att jag skulle böja henne tydligare med sits och skänkel, så att hon längde ut yttersidan. Vi började träna på att samla henne lite mer i skritten, som en förberedelse för tölt. Hon vinklade om bäckenet på helt rätt sätt, och fortsatte arbeta med bra ryggverksamhet även i det här arbetet!


Trav

Traven har vi verkligen fått på plats nu, och hon känns mjuk och ridbar här. Jag fick rida henne med lite mer energi och vara noggrann med att sitta lodrät i sadeln, och då kunde Huggan komma upp mer i framdelen. Nu skall vi även börja jobba mer med uthålligheten och att få mjukare bakben (mer schvung) genom små tempoväxlingar. Samt fortsätta få traven ännu mer ridbar genom att rida olika vägar och så snabbt som möjligt hitta igen balansen och rakriktningen.


Tölt

Vi tränade många övergångar på rakt spår, med fokus på förberedelserna. Jag fick först samla henne med sätet, och sedan arbeta med att få henne att svara snabbare på skänkeln. Jag behöver träna på att rida mer energi i henne, för att sedan bara kunna släppa fram henne i tölt.

Vi tränade bara tölten på rakt spår, och fokuserade på att hitta en bra energi och jobba med hennes rakriktning. Då vi fick bogarna på plats och hon spårade, så släppte hon också igenom rörelserna bättre genom kroppen. Formen behöver vara lite öppen just nu, då hon behöver bli starkare innan hon klarar av en lägre form i tölten. Går hon för djupt i formen nu, så tappar hon bärigheten och blir framtung. När hon blivit stabil på rakt spår, kan vi börja bygga mer styrka genom böjda spår på samma sätt som vi gjort i skritt och trav. Då hon blivit starkare kommer jag också att kunna begära mer samling av henne i tölten.

Galopp

Tanken var att vi skulle börja titta på galoppfattningarna, men vi valde att istället fokusera på tölten. Jag fick med mig lite tips hem för hur jag ska tänka kring galoppen, och nu i början fokusera på att träna fattningarna.

I övrigt diskuterade vi kring utfodring och vilka proteinkomplement som kan hjälpa Huggan med muskelsättningen. Det är många parametrar som spelar in när man ska träna och bygga upp en häst. Summa summarum så är min motivation på topp igen efter denna helg! Nu tränar vi vidare, och ser fram emot en ny uppföljning i februari. Fortsättning följer!

Låt det fula få komma ut, hörrni!

Amy+Tangerine+scripted+quote

”Låt det fula få komma ut”, var det någon som sa till mig.

Så bra sagt!

Ofta skjuter man upp att sätta igång med saker, för man är rädd att resultatet inte kommer att bli perfekt. Försök att se det som ett övningstillfälle istället! För att kunna prestera det där toppenbra resultatet, måste vi först ha någonting som vi kan förbättra.

Så, var inte rädd för att låta det fula få komma ut! Ständig förbättring är bättre än försenad perfektion.

En helg i ett ridhus!

Hugljúf 2012

Jag & Huggan rider kurs för Sara i helgen! I ett ridhus!!

Nu ska vi kämpa vidare med tölten. Bilden ovan är från Island, då Huggan var fem år. Vi töltar inte sådär i dagsläget… Men jag har en så grym målbild för vilken känsla vi ska hitta, och hoppas vi kommer något steg på vägen under denna kurs!

Återkommer med uppdateringar efter helgen  🙂

Jag tar mod till mig & berättar det här nu

Det här inlägget har suttit långt inne för mig att skriva. Men jag har ändå velat prata om det, just för att det spelat så stor roll i mitt liv, och för min självkänsla. Kanske är det fler som känner som jag?

Jag har nog aldrig tidigare känt mig som en bra ryttare. Vad ordet ”bra” egentligen innebär finns det såklart flera tolkningar av, och en stor del av problemet har legat hos mig själv. Att jag har låtit andra bestämma vad som är tillräckligt bra. Olika instruktörer jag ridit för genom åren. Mina förebilder.

Jag har alltid varit en försiktig ryttare som har haft svårt att ”sätta press” på hästar. Dels för att det inte riktigt ligger i min natur, och dels för att det inte känns rätt i hjärtat. På kurser så har jag alltid fått kritik för just detta – att jag behöver bli mer bestämd i min ridning, ställa högre krav. Kanske hade jag haft en snabbare utveckling som ryttare om jag kunnat rida så. Kanske har det hämmat mig i min utveckling, att jag är en försiktig person. Men jag tror att det som hämmat mig mest är känslan av att det inte är ok att vara som jag är.

Detta har självklart färgat av sig på mig genom åren. Jag har känt mig liten, dålig och stressad – stressad att snabbt ”få till det”, stressad när det blir fel. Så till den grad att ridningen och umgänget med hästar slutade kännas roligt. Att vara i stallet gav mig ångest. Att tänka på att rida gav mig puls och hjärtklappning, för att jag visste redan på förhand att min prestation inte skulle bli tillräckligt bra. Vissa perioder klarade jag bara av att rida kanske 3-4 ggr på en månad! Och mellan de gångerna gick det veckor av ångest, som var rätt så nattsvart. Tänk vilka murar jag hade skapat åt mig själv, kring det som är det bästa jag vet i hela världen.

Det har tagit lång tid, det har varit en krokig och tuff och bitvis mörk resa. Men jag har kommit hit till att jag har bestämt mig nu – för att min ridning ska vara rolig för mig. För att jag bestämmer vilka resultat jag vill nå, och på vilket sätt jag vill nå dem. Jag har bestämt mig för vilken typ av ryttare jag vill att jag ska vara. Jag tar gärna åt mig av konstruktiv kritik kring hur min ridning ska utvecklas – men jag har samtidigt en tydlig bild av vem jag i grunden är som ryttare, och på vilket sätt jag vill rida.

Och det är helt ok att vara som en är – det finns till och med fördelar! Ta dig tid att lyssna och känna efter. Ge plats för en tvåvägskommunikation. Du kommer att växa inifrån och ut, tillsammans med din häst och er relation.

Och det är trots allt den relationen, som allting handlar om.

Framtid och jag

Världens bästa ridlärare

Idag hann jag rida båda hästarna i dagsljus. Så skönt! Jag har anlagt en provisorisk ridbana nere på stubbåkern, då underlaget är väldigt dåligt på vår bana just nu.

Jag red Huggan på åkern, och kände mest igenom henne i skritt och trav. Mitt mål vid varje ridpass är att hitta till den där ridbarheten även i trav och tölt. Nyckeln är lösgjordhet. Vissa dagar når vi inte ända fram, och jag tror det har att göra med

  • Att hon behöver vara peppad, bjuda fram och vilja ta i lite extra.
  • Att jag kan få henne alert på hjälperna, genom en bra timing.
  • Att jag är stabil i min sits, och hjälper henne att jobba liksidigt.

Det är mycket som ska stämma, men även de dagarna det inte går riktigt som jag önskar, så är hon fortfarande så otroligt rolig att rida! Hon är verkligen mjuk i sidorna och så ridbar, jämfört med för bara några månader sedan.

Nu tränar jag mest på att få full koll på min egen sits, för att hon ska gå sådär riktigt bra i traven och tölten. Jag har märkt att hon är otroligt känslig för obalanser, och jag känner direkt på henne om jag råkar tippa fram lite i sitsen, eller inte sitter rakt över henne.

Den här damen är världens bästa ridlärare, och jag känner mig ödmjukt tacksam.

Äntligen blev det vinter

2017-11-21 10.59.07.jpg

Efter att ha ridit i omväxlande spöregn och ishalka senaste tiden, så var jag och Kalle på en helt fantastisk tur idag.

Det är så underbart att rida i snö! Att få färdas genom en sån total tystnad, där det enda ljud som hörs är knarr under hovarna och hästen som frustar. Alla mina tankar tystnar då, och jag får bara så mycket längt i kroppen.

Karl från Håkansgården

Längtar så tills Kalle och jag kan börja ge oss ut på längre turer. Få rida fram i olika gångarter, känns hur han blir mer och mer stabil under ridpasset och ridningen flyter på som aldrig förr. Han blir verkligen bara bättre ju längre man rider.

Vi lägger in timmarna just nu. Trappar successivt upp skrittarbetet. I spöregn och ishalka, och emellanåt pudersnö – dag för dag närmar vi oss målet. Tackar gudarna för dagar som denna <3

Det händer saker i mitt företag

20171117_123757.jpgJust nu har jag många saker på gång i mitt företag. Nya saker som jag aldrig provat förut, och det känns såklart både skrämmande och jätteroligt samtidigt. Under hösten har jag varit på två inspirerande föreläsningar av välkända entreprenörer, vilket har hjälpt mig att tänka utanför den berömda boxen. Det är lätt att bara snegla på hur andra gör inom den egna branschen, istället för att låta kreativiteten flöda och våga tänka efter eget huvud. Jag lär mig otroligt mycket av att kika på andra branscher. Det hjälper mig att flytta gränser i mitt eget företagande.

I den närmaste framtiden kommer ni att märka några förändringar på bloggen. Jag hoppas att ni kommer gilla dem, och att de kommer att göra bloggen mer läsvärd för er. Ni kanske redan sett att det tillkommit nya kategorier; ”Entreprenörskap & företagande” och ”Träningstips”. Två områden som ligger mig nära hjärtat, och som jag ser fram emot att få dela med mig av mina kunskaper och tankar om framöver.

Hoppas ni vill följa med här på bloggen, och fortsätta ta del av vad som kommer hända i mitt företag!

 

Nu startar #måndagspepp

Ofta tror vi att de stora hindrena vi har att klättra över är de olika saker vi måste genomföra och som känns svåra för oss – t ex ringa det där samtalet, ta den där konflikten, eller göra det där du egentligen vill men inte riktigt vågar. Men egentligen finns det bara ett hinder, och det är dina föreställningar om vad du kan/inte kan göra.

Sikta in dig på det som känns svårt och motigt – det är just det du behöver ta tag i härnäst för att komma vidare i din utveckling. Det går tyvärr inte att hoppa över det svåra för att fortsätta vägen framåt.. Se det istället som en uppgift, och ta dig an den – börja klättra över ditt hinder redan idag!

23379895_1913024478714546_693900721796273398_n