Óskan och jag tränar just nu på att få henne mer lösgjord och rörlig i bogarna. När hon kom hit för 2,5 år sedan var hennes bakbenssteg kort, kort och ryggen helt stilla – det fanns kort sagt en del jobb att göra med att förändra hennes rörelsemönster och få energierna att flöda friare genom kroppen. Vi började att fokusera på att få ett längre bakbenssteg och använde mycket stretching för att successivt mjuka upp och förlänga hårda och ihopdragna muskler i bakdelen. Med detta lossnade även en del spänningar i ryggen, och vi fortsatte träna ryggmuskulaturen – över bommar, stock och sten i skogen och stretching, stretching… Nu är hon väldigt genomsläpplig, skrittar genom sig och med ett gott övertramp – sista stationen för att få energierna att flöda genom hela kroppen utan att stanna någonstans, är att lösgöra bogarna bättre.
Det finns en rad stretch/uppmjukande övningar (typ yoga för hästar), men dessa kräver först att hästen vågar släppa spänningarna i bogarna. Så detta tränar vi på nu – att hon ska våga ”släppa ner” bogarna när jag håller upp benet. När detta funkar bra kan vi gå vidare till mer avancerade övningar.
Märkte faktiskt stor skillnad bara av detta då jag satt upp! Hon släppte igenom rörelsen i ryggen mycket bättre än hon brukar. Uppsuttet tränade vi på att flytta framdel – att hon ska svara på vändande skänkel med att börja vända framdelen.
Man kan tänka på det som att hästen ska börja göra en bakdelsvändning när man ber den svänga – att svängen ska börja med att ytter framben korsar inner fram. Hästen känns då väldigt styrbar och ”lättflyttad”. Det vanligt förekommande problemet att hästen skjuter ut bogen, kommer sig av att hästen just inte gör detta – istället för att ytter fram tar ett steg inåt, går ytter fram utåt/rakt fram och hästen skjuter därmed ut bogen. Har man det problemet är det väldigt nyttigt att gå tillbaka till denna övning – när en ytterskänkel läggs till ska det yttre frambenet flyttas inåt och bort från skänkeln. Jag brukar i dessa fall lägga ytterskänkeln något längre fram – då brukar hästarna förstå bättre att det är bogen som ska flyttas.
Av enbart denna övning (få koll på bogarna), började Óskan komma upp med ryggen och jobba ”uppåt”. Jag kunde då ta upp övningen en nivå – efter att jag svängt och fått koll på ytterbogen, fångade jag upp innersidan med innerskänkeln, och bad henne trampa inunder sig och ”lyfta upp sig” med inner bak. Jobbade sedan på detta sätt med att ”miniflytta” henne mellan skänklarna – flytta in – flytta ut, bara så jag kände att hon tog skänklarna och vägde över vikten till inner/yttersidan. Så lite som behövs för att ge så stor utdelning…. en mycket nyttig övning var det, både för hästen och ryttaren!
Tänk så många små detaljer som utgör den stora helheten! Längtar tills vi kan börja sätta ihop allting och få utdelning för detaljarbetet. Det tar tid, men varje sekund är det värt!!!

Förra sommaren <3