Kolla tänderna på häst: såhär påverkas ridbarheten

Häromdagen var det dags att kolla tänderna på häst. Kalle och Kylja blev kollade i munnen. Själv fick jag tillfälle att diskutera hur olika bett inverkar i hästens mun, och hur tänder och bett kan påverka lösgjordheten i hästarnas nacke.

Tandhakar och vassa tänder gör ont i munnen, och gör att hästen går och spänner käkarna för att avlasta. Detta gör det svårt för hästen att ställa sig i nacken eller mjukna för bettet.

Nacken är ju ett otroligt känsligt område på hästarna, och ett viktigt ”rörelsecentrum”. Från nacken fortsätter muskelkedjor genom hela hästens kropp, som påverkar både överlinjen och underlinjen. Blir käken och nacken spänd, blir det också svårare för hästen att böja sig i sidorna och länga ut överlinjen. Ofta kan man märka en försämrad ridbarhet när hästen har ont i munnen.

Därför är det viktigt att kolla upp tänderna med jämna mellanrum. Ca 1 ggr/år brukar vara lagom om hästen har ”normala” tänder.

kolla tänderna på häst

kylja

Kylja har känts väldigt stum i munnen när jag rider. Hon har inte velat mjukna när jag tar i bettet, och känts stum i nacke och hals. Det var därför spännande att se om hästtandläkaren kunde hitta något i munnen som behövde åtgärdas. Hon slipade ner lite tandhakar längst bak i överkäken, vilket tydligen är en vanlig orsak till spänningar i nacken. Märkte jag nåt resultat i ridningen? Ja, ganska mycket. Hon fick lättare att ställa och ge efter i nacken, och blev också ”mjukare” i munnen!

kalle

Kalle fick också slipat ner tandhakar, som orsakats av ett litet överbett. Han hade även en rest av en vargtand i överkäken (höger sida) som togs bort. Så skönt att bli av med den!

Men, utöver det hade han också en konstig böld i kinden på vänster sida. Tandläkaren öppnade och tömde ut en del var, men det blev kvar en hård kant som förmodligen är ärrvävnad. Han verkar inte besvärad av den, som tur är. Nu får jag hålla koll framöver för att se om den förändrar sig på något sätt.

5

Min nya träningsbana

Jag har gjort en provisorisk ridbana på gårdsplanen. Det har kommit såna mängder snö och jag vill vänta med att skotta ridbanan för att inte förstöra underlaget (det är nollgradigt nu).

Hursomhelst så är vår nya ridbana ganska liten, typ 15 x 10 m. Det har verkligen varit nyttigt att rida där senaste dagarna, för det ställer större krav på min ridning! På ett litet område kommer hörnpasseringarna oftare, vilket innebär att hästens balans oftare blir störd. Därför behöver jag vara mer fokuserad och skärpt.. Så senaste dagarna upplever jag att min ridning blivit mer effektiv, och jag kommer snabbare ”i mål” med träningspasset.

Jag har märkt speciell skillnad på Mello och Kylja. De är båda väldigt rörliga och har lätt att bli instabila. Därför behöver de mycket stöd från mina hjälper i början av passet, för att de ska hitta kroppen och balansen. Huggan har bättre stabilitet och ridbarhet i gångarterna. Med henne har jag passat på att träna tölt. Där behöver jag verkligen skärpa mig för att få henne ridbar och att länga ut överlinjen.

Slutsats: ett mindre område ger en mer effektiv ridning.
Jag kommer nog att fortsätta lägga in ett pass i veckan på gårdsplan, även när min ridbana är användbar igen! 🙂

3

Målsättning för Huggan

Huggan islandshäst

För att få lite mer ordning på mig själv, har jag börjat sätta tydliga mål för hästarnas träning. För mig och Huggan ligger fokus på att stärka henne i tölt och galopp framöver.

fokus på tölt

Efter senaste kursen för Sara Ljung, så har vi fokuserat mest på tölten. I traven känns hon väldigt ridbar, och den använder jag just nu mest som uppvärmning och nedvärmning. Då kan jag rida lite på autopilot, och lägga tid på att träna min sits.

Det vi tränar på i tölten nu, är att hon ska länga ut överlinjen och bli stabil i formen. För att få till en bra överlinje, jobbar jag mycket med att hon ska länga ut sin kortare sida. När vi får till det, så hittar hon en bättre och renare takt. Jag får en helt grym kontakt med hennes yttersida, och hon börjar svara jättebra på min innerskänkel. Blir liksom snabbare i benen och mer framme på kontakten.

vårt mål: bra ridbarhet i tölt och galopp

Jag kommer att fortsätta fokusera på tölten framöver – både att bygga en stark överlinje, men också övergångarna mellan skritt och tölt. Detta kommer att göra henne starkare, och mitt mål är att få hennes tölt lika ridbar som traven under de närmaste två månaderna.

Vårt andra mål är att förbättra galoppen, så att vi kan börja använda galoppen till att bygga upp mer styrka hos henne. Detta innebär att vi måste iväg och träna i ridhuset 1-2 ggr/vecka, så att vi kan träna galoppen på bra underlag.

Jag återkommer med uppdatering kring våra mål 🙂

 

Vad har du och din häst för mål i ridningen just nu?

5

Förbättra rörelsemönstret hos din islandshäst

islandshäst Kalle

Idag tänkte jag skriva ner några tankar kring hästens rörelsemönster. Målet med min ridning är att hjälpa hästarna att hitta en bra form i alla gångarter, och att den ska jobba liksidigt. Innan den kan länga ut muskulaturen på sin korta sida och länga ut överlinjen, så kan den heller inte bygga styrka på ett hållbart sätt. Men det är inte alltid som teknikträning är bästa sättet att lära om ett felaktigt rörelsemönster och förbättra sin islandshäst form. Här är några av mina tankar kring hur man kan träna form och rörelsemönster på ett hållbart sätt.

vad är ett ”bra” och ett ”dåligt” rörelsemönster?

För mig är islandshästens form och rörelsemönster samma sak. Begreppet ”form” är ett uttryck för hur hästen använder hela sin kropp i rörelse (och inte bara var halsen och huvudet är placerade).

För mig så är syftet med ridningen att träna hästen att röra sig i en bra form, och bli så liksidig som möjligt. En liksidig häst har lika lång muskulatur på höger och vänster sida, vilket gör att den klarar av att arbeta på volterna utan att falla in eller ut med bogarna. Den kan också använda sina bakben på ett symmetriskt sätt, och producera lika mycket kraft och bärighet med båda bakbenen. Det gör att ridningen sliter mindre på hästen, och träningen kan istället bygga upp styrka.

Så länge hästen jobbar oliksidigt, kommer också bakbenen att jobba på olika sätt. Det här gör att all ”styrketräning” istället kommer att slita på hästen. Så länge som hästen har kortare muskulatur på ena sidan, kommer den heller inte att kunna länga ut överlinjen ordentligt (eftersom den korta sidans rygghalva också kommer att vara, ja, kortare).

Så, ett bra rörelsemönster är för mig när hästen jobbar liksidigt, sträcker ut överlinjen och rör sig i en bra grundform (utan att tygeln håller fast den ”i form”).

första steget till ett bra rörelsemönster

När jag får en islandshäst i träning så behöver den ofta hjälp att förändra sitt rörelsemönster, på något sätt. Först går jag igenom och kollar om det finns några spänningar som begränsar hästens rörlighet. Vissa svaga punkter ( t ex instabila bakknän) ger kompensatoriska spänningar som man kan lossa ganska enkelt manuellt. Detta gör att hästen kan få tillgång till hela sitt rörelseregister.

Det här är en väldigt viktig poäng, för så länge det finns kompensatoriska spänningar så kommer hästen att vara begränsad i sin rörlighet. Då försöker hästens kropp istället hitta ”omvägar” för att kunna göra det vi ber den om.

låta hästen ”lära sig själv”

När vi sitter på hästen så använder vi gärna våra hjälper för att ”placera” den i det rörelsemönster vi vill ha. Vi placerar bakben och bogar med våra skänklar och tyglar. Men om hästens rörlighet är begränsad (som den ju är när hästen jobbar oliksidigt), så blir hästen ytterligare begränsad av våra hjälper.  Då försöker den lösa sitt rörelseproblem på annat sätt, dvs. den arrangerar om kroppen för att slippa göra det som känns jobbigt. Istället för att låsa upp, så skapar det istället fler spänningar i hästens muskelkedjor.

Att förändra ett rörelsemönster handlar mycket om att förbättra islandshästens koordination och kroppsuppfattning (proprioception). Att ge hästen tillgång till sin kropp och låta den få upptäcka att den klarar av att röra sig på ett annat sätt än dens invanda rörelsemönster. Hästen måste ”lära sig själv”, utan att våra tyglar talar om för den i vilken form den ska hålla hals och huvud, eller att våra skänklar talar om exakt var vi vill att den ska ha bogarna och bakbenen.

För att hästen ska kunna lära sig själv, så måste vi sätta den i situationer som utmanar hästens koordination och proprioception. För att då kunna lösa uppgifterna vi ger den, måste hästen hitta nya sätt att koordinera kroppen. Detta hjälper hästen att upptäcka nya rörelsemönster, och sätt att använda kroppen.

fördelen med markarbete

Ofta är det lättast för hästen att upptäcka nya rörelsemönster utan en ryttare på ryggen. Det beror på att ryttaren påverkar islandshästens balans, och gör det också tyngre för hästen att lyfta upp ryggen. Därför har det blivit superviktigt för mig att unghästar tidigt lär sig att bli mjuka i hals, nacke och i sidorna. Då blir bogarna friare, och de lär sig att länga ut överlinjen. För mig är det viktigt att de ska lära sig att använda kroppen på rätt sätt UTAN INSPÄNNING. Då de lärt sig det, kan jag sedan börjar lära in tygelhjälper och att bära ryttare.

I den bästa av världar vill jag att hästen ”själv” ska lära sig använda kroppen på ett bra sätt. Sedan kan vi sitta upp och lära in hjälper för detta rörelsemönster, så att hästen också kan göra det då vi rider. Does this make sense…?

mina tips för att förbättra hästens form och rörelsemönster

  1. Låt hästen använda halsen och huvudet till att hitta balansen. Jag fokuserar inte på form och eftergift i början. Vad hästen väljer att göra med huvud, hals och munnen (ex gå bakom hand, tugga på bettet) speglar för mig hur ryggen och bakbenen jobbar. Därför lägger jag först mitt fokus på att hästen ska använda bakbenen och kroppen i balans. När hästen hittat detta så kommer den själv att bjuda på eftergiften.
  2. Lossa kompensatoriska spänningar. Instabila bakknän skapar spänningar som begränsar rörelse i ländrygg, överlinje och t o m i nacken. Att lossa på dessa gör att hästens kropp slutar motverka sig själv. Hästen får då lättare att hitta ett bra sätt att röra sig.
  3. Hjälpa hästen att koppla på en bra hållning. Hästens hållning styrs av små, icke-viljestyrda muskler. Ibland kan dessa vara ”urkopplade”, och då är det svårt för hästen att hitta en bra bärighet. Genom enkla övningar kan man hjälpa hästen att lära sig koppla på dem, så att detta kan börja ske per automatik. Detta kommer man också åt i ridningen via inverkan från sitsen (påverkar hästens bålstabilitet).
  4. Hjälp hästen att upptäcka nya sätt att röra sig. Använd övningar som utmanar hästens koordination, så att den behöver hitta nya sätt att röra sig för att lösa uppgiften.
  5. Låt ridningen utgå från din sits. Liksidighet börjar, precis som det låter, med hästens sidor och rygg. Dessa påverkar vi bäst genom vår sits, eftersom den har direktkontakt med de områdena. Teknikridning med tyglar och skänklar (utan sitsinverkan) placerar bakben och framben utan att inverka på hästens bål. Sitsen är det mest effektiva verktyget till att få hästen att jobba liksidigt, och hitta en bra bålstabilitet.

Framöver kommer jag att dela med mig av några olika övningar som tränar just hållning, koordination och hästens kroppsuppfattning. De är toppen att använda sig av antingen som uppvärmning eller komplement till ridträningen 🙂

Vad är dina bästa träningstips kring form – har du några speciella övningar som funkar bra för dig och din häst?
Eller har du ytterligare frågor/funderingar kring det här med hur man ska träna hästens form? Ställ dem gärna, så lovar jag svara så gott jag kan 🙂

7

Utvecklas som ryttare: var stolt över den kunskap du har!

Jag har ett citat som följer mig i min utveckling som ryttare och tränare. En naturlig del av att utvecklas som ryttare är att man i perioder tvivlar på sin kunskap, och jämför sig med andra. Dessa ord påminner mig om att fortsätta kämpa under sådana perioder.

utvecklas som ryttare

Jag tycker det är viktigt att vi ger oss själva credd för att vi gör vårt bästa med den kunskap vi har just nu. Det är lätt att känna sig liten och jämföra sig med andra som man tycker rider bättre. Då börjar man lätt tvivla på sig själv, och glömmer bort att se sina egna styrkor. Men det är viktigt att vara stolt över sig själv och den kunskap man har samlat på sig.

Tänk på att du är en helt unik kombination av just dina styrkor och dina samlade erfarenheter. Det finns INGEN annan som har just detta, som du har! Var stolt över dem och fortsätta bygga på dem. Om du fortsätter göra det bästa av det du har så lär du dig mer och mer, och kan göra saker bättre och bättre. På ditt alldeles egna, unika sätt!

Fortsätt hela tiden söka ny kunskap och utvecklas som ryttare. Ja, det var mina visdomsord för idag 😉

Vill du läsa mer?

Veckans träningstema: lösgöra sidorna

Träningen blev bortprioriterad i slutet av förra veckan pga tokblåst på fredagen, och kurs under helgen. Därför har jag lagt in en extra växel med mina träningshästar den här veckan. Lykka har fortsatt med sin grundinridning, och Kylja har jag mest fokuserat på att lösgöra och att hon ska hitta en bättre hållning. Här kommer en liten sammanfattning av vår träning under veckan som gått!

kylja

Kylja har en väldigt stor rörlighet i bål och bäcken, vilket hänger ihop med att hon är svag i bakknäna. Därför har vi nu i början av hennes träningsperiod nästan bara tränat i skritt. Jag vill att hon ska hitta ett bra rörelsemönster (och stabilitet!) i skritten, innan vi ökar svårighetsgraden och gör samma sak i trav.

Vårt allra första fokus var att hon skulle stabilisera bålen och länga ut sin kortare sida, så att hon börjar komma mer i balans i kroppen. På 2-3 pass så hade hon börjar hitta en bättre hållning och börjat jobba i en bra grundform, både på böjda och raka spår.

När detta funkade så kunde vi börja träna mer på övergångarna till halt, och hur hon svarar på förhållningar. Hon styvar sig mot tygeln i övergången, och då blir såklart stoppsträckan väldigt lååång. En viktig nyckel till att få hästen snabb på förhållande hjälper, är att hästens kropp är i balans för att kunna bromsa upp sig snabbt.

Sista passen har vi jobbat vidare med att lösgöra henne i sidorna, både i markarbete och från ryggen. VI har renodlat vändande och sidförande hjälper, för att sedan kunna sätta ihop dem till ”böjande hjälper”. Jag har också börjat introducera lite trav från ryggen. Jag känner dock att hon behöver bli säkrare på mina signaler i skritt, innan jag kan komma åt att lösgöra henne och få henne mer ridbar i trav. Det blir vår uppgift under nästa vecka! 🙂

lykka

Lykkas träning har gått lite långsamt framåt pga underlaget, eftersom hon inte varit skodd. Men vi har jobbat vidare med longeringen. Vi har haft lite diskussioner kring böjning och tempo, vilket jag enbart ser som positivt. Ju snabbare man får upp ”korten på bordet” och kan diskutera de saker hästen ifrågasätter, ju snabbare får man också en rak & bra kommunikation. Då blir hästen mer positiv och kontaktsökande, och träningen går snabbare.

Lykka har behövt träna en hel del på att lösgöra sidorna och framför allt nacken. Hon är av naturen en nyfiken häst, som gärna går med huvudet högt för att hålla koll på omgivningen. När jag ber henne att böja sig och bli mjuk i nacken, har hon hellre velat sätta upp tempot.

Vi har därför jobbat mycket på att böja hals och bli mjuk i nacken, och kunna flytta undan från mig. I detta arbete har hon börjat hitta ett bra sätt att röra sig på, med lång överlinje och friare bogar. Avslappnad och fokuserad. Det är viktigt att ha detta på plats innan vi börjar träna på tygeltagen, för att träna in rätt reaktioner från början. Lykka har också vant sig vid träns och sadel.

 

Jag ser fram emot en ny vecka tillsammans med dessa damer! Jag hoppas att kunna få till lite foton och filmer av dem nästa vecka, så att ni kan få se mer av deras träning 🙂 Stay tuned!

3

En väldigt speciell islandshäst

En islandshäst som betytt mycket för mig (både som ryttare och som människa) är Ósk. Hon kom till mig i juni 2013. Då var hon blockerad och allmänt förbannad på människor som hade tänkt rida på henne. Under 3,5 år tränade vi och utvecklades tillsammans.

Hon utvecklades till en avslappnad häst, som var väldigt ”mjuk” i själen. Ibland fick hon besök av sina gamla demoner – vissa dagar var hon tokspänd och det kunde ta en vecka att få henne att landa i vårt system igen – men de dagarna kom mer sällan med åren. (Här och här kan du läsa mer om vår resa, och hur Óskan utvecklades som ridhäst under de år jag ägde och tränade henne.)

Tyvärr var jag tvungen att låta avliva henne i mars 2017, efter flera allvarliga kolikanfall.

Hon var en speciell islandshäst, som lärde mig mycket om ridning på hästens villkor. Hon har verkligen format mig som ryttare. Jag tänker på henne ofta, och hade önskat att jag fått ha kvar henne, med all den kunskap jag har nu. Hon hade nog flera psykiska och fysiska låsningar som jag kunnat låsa upp bättre med den kunskap jag har idag.

”Some horses will test you, some will teach you, and some will bring out the best in you.”
För mig gjorde Óskan allt detta.

3

Hur får jag hästen snabbare på hjälperna?

En sak jag funderat mycket på under den här veckan, är det här med hur hästen svarar på våra hjälper. Jag har alltid som mål att hästen ska bli snabb och lätt på hjälperna. Att vi ska ha en fin kommunikation. Men det är inte alltid det funkar, och då tycker jag det är viktigt att fundera över VARFÖR. Jag tror inte lösningen alltid är att förstärka hjälperna (som jag tidigare skrivit om här), utan att kommunikationen är väldigt beroende av vilket ”förarbete” vi gjort.

För att hästen ska kunna svara snabbt på våra signaler, så behöver den nämligen ha bra förutsättningar för att kunna göra det. Om vi longerar en häst och målet med passet är att träna övergångar – men hästen är totalt ofokuserad… Då kommer den rimligtvis inte att svara snabbt på små signaler, eftersom den har fokus nån helt annanstans. Vi behöver då först jobba med att skapa förutsättningar för hästen att göra det vi begär – dvs vi måste få den fokuserad. En häst som har sitt fulla fokus på oss, kommer också snabbt att kunna reagera på små signaler.

(Och hur får man då en ofokuserad häst att bry sig ett skvatt om sin människa? Mina bästa tips är: lär tidigt in signaler som betyder att hästen ska vara fokuserad. Ge hästen enkla uppgifter, och var konsekvent och lugn i kroppsspråket. Vänta och ha tålamod, berget kommer att komma till Mohammed 😉 )

varför svarar hästen inte på förhållningar?

Ett annat exempel är hästar som inte svarar bra på förhållningar. Min erfarenhet är att detta ofta beror på obalans i hästens kropp. Den är helt enkelt för skev, för mycket på framdelen eller tar för långa kliv för att kunna stanna direkt vi ber den. Är hästen i obalans behöver den en ganska lång stoppsträcka för att arrangera om kroppen till att kunna göra halt. Istället för att förstärka tygelhjälpen, behöver man i det här läget börja tänka efter. På vilket sätt kan jag hjälpa den här hästen till bättre balans, så den klarar av att bromsa upp kroppen snabbare?

varför svarar hästen inte på sidförande skänkel?

När hästen inte svarar på sidförande skänkel ”tillräckligt” bra, finns det olika saker att fundera över. Är jag placerad mitt över hästen? Hjälper jag hästen att arbeta liksidigt, så att den klarar av att smidigt glida undan för min innerskänkel? Eller sitter jag omedvetet ”ner” hästens låga sida, och begränsar rörelsen ytterligare? Tillåter jag hästen att länga ut sin kortare sida, eller råkar jag begränsa den med samma sidas tygel?

EN mjuk ridning börjar med att lyssna

När man tränar sig på att ”lyssna” på hästens kropp, börjar man också instinktivt känna hur hästen kommer att svara på hjälperna innan man ger dem. Man lär sig känna hur man behöver lägga tillrätta för hästen, om den inte har rätt förutsättningar för att kunna svara snabbt på en signal. Det gör ridningen både mjukare och enklare.

Det är dock inte alltid lätt att veta exakt VAD det är som känns snett och fel. Ibland märker jag bara att hästen inte svarar på det sätt som jag önskar. Då börjar jag fundera på vad det är jag gör för att begränsa hästens rörelser. Vad kan jag ändra i min sits eller hjälpernas placering för att underlätta för hästen?

Bästa sättet att förbättra kommunikationen (och lära sig så mycket som möjligt om att rida), är att släppa föreställningarna om att ridning är en kamp som ryttaren måste ”vinna”.  Att vi inte på liv & död måste ”ta igenom” en förhållning, utan istället börjar testa oss fram. Enligt mig handlar det mer om HUR hästen svarar, än NÄR… och när ryttaren lär sig att sätta hästen i balans, kommer det där snabba svaret på hjälpen ”av sig själv”.

 

För att skapa en bra kommunikation, behöver vi vara rättvis mot hästen och lägga upp träningen så att hästen har bra förutsättningar för att kunna utföra det vi ber den om. Hästar är både positiva och inlyssnande, och gör gärna sitt bästa för oss ryttare. För att få en fin och lyhörd kommunikation, är det viktigt att vi också tar oss tid att lyssna på hästen.

6

Mina tankar om bett: en guide

Under senaste kursen för Sara, så diskuterade vi kring olika bett till Huggan. Det är bra att kunna alternera mellan 2-3 olika bett, eftersom samma bett innebär samma tryckpunkter i hästens mun. Jag vill därför hitta några olika bett som hon trivs med, som vi kan variera mellan.

islandshäst bett

Några saker som är viktiga för mig när jag väljer bett:

  • Jag väljer hellre tunnare bett än tjocka, så att bettet inte tar upp för stor plats i hästens mun.
  • Bettets storlek ska passa hästen, för att undvika nyp i mungiporna och på lanerna. Jag väljer stl 10,5 cm på mina bett. Det passar de allra flesta islandshästar. Har några standardbett i stl 11 och 11,5 cm, för de med större mun.
  • Altid bett med fasta ringar (eller lösa ringar med nån sorts ”skydd”) för att undvika risken för klämskador i mungiporna.
  • Tvådelade bett viker sig på mitten vid inverkan, och kan trycka upp i gommen på hästen. Jag rider bara på tvådelade bett som har lock-up-effekt (alltså att bettet låser sig och blir rakt då man tar i tygeln).
  • Betten ska vara mjukt svängda, så att trycket fördelas jämnt över tungan och lanerna.

rakt, ledat bett (horsepower)

Detta bett är rakt, men ledat på tre ställen. Vid varje led kan bettet rotera, vilket gör att när man tar i en tygel, så rör sig bara den delen av bettet. Bettet är också utformat så, att när ena halvan av bettet roterar, så förändras inte bettets vinkel och anläggningsyta i hästens mun.

Alla hästar jag testat detta bett på verkar trivas med det. Dock innebär de stora ringarna och att bettet roterar när man tar i tygeln, att det blir en viss hävstångsverkan.

Huggan kändes lugn i munnen på detta bett. Hon svarade ”normalt” snabbt på inverkan, men vek in nosen och drog sig undan bettet istället för att ligga kvar på kontakten. Det kändes därför som att detta bett är lite för skarpt i nuläget, när vi jobbar med att hon ska länga ut hela överlinjen och söka stöd längre fram.

tredelat bett med d-ringar

Det här är mitt standardbett som jag rider de flesta hästar på. Det är ganska tunt och tar inte stor plats i munnen på dem. Dessutom är det rörligt, men eftersom D-ringarna är fasta så blir eftergiften från handen lite ”segare”. Jag tycker därför att det är bra på hästar som är snabba att ge efter och försvinner bakom hand.

Detta var också det bett som Huggan gillade bäst, av de tre vi provade. Hon mjuknade i munnen utan att dra sig undan bettets inverkan, utan låg kvar på kontakten.

Bombers tvådelade bett med lock-up

Bombers tvådelade bett med lock-up

Detta är ett tunt bett som är tillverkat av blått sötjärn, som hästarna ska uppleva som ”gott” och behagligt. Lock-up-effekten gör att bettet till viss del är rörligt, men låser sig och blir rakt när man inverkar med tygeln. När man sen ger eftergift på tygeln, så blir bettet rörligt igen. När bettet låser sig så blir det lite böjt, så att trycket fördelas jämnt över tungan och lanerna.

Huggan svarade ”normalt” på inverkan från det här bettet också, men jag kände en tydlig skillnad i eftergiften. När bettet gick från att vara rakt till att bli rörligt igen, så blev hon väldigt ”plockig” med bettet. Hon knäppte inte av i nacken lika tydligt som hon gjorde med det raka, ledade bettet, men hon låg inte kvar på kontakten utan vi ”tappade kommunikationen”.

 

Sammanfattningsvis så kände jag ingen skillnad på kontakten mellan de här tre betten. Hon var lugn och mjuk i munnen, men reagerade olika på inverkan och eftergift på de olika betten. Eftersom jag vill att hon ligger kvar på kontakten även fast hon ger efter, så lägger vi undan bett 1 och 3 för tillfället… Sökandet efter bett fortsätter alltså!

Vilket/vilka bett trivs din häst med? Har du tips på något bra bett som jag och Huggan kan testa? 🙂

10

Hur min islandshästblogg utvecklats

islandshästblogg

Sedan november 2017 satsar jag lite extra på att utveckla min islandshästblogg. Både designmässigt, men också inläggen jag skapar. Syftet med detta är att kunna använda bloggen som en plattform för mitt företagande. Samtidigt som jag får göra det jag tycker är allra roligast efter att rida islandshästar – läsa och skriva om dem! Eftersom bloggen börjar bli viktigare och viktigare, kände jag att det var dags för en liten utvärdering av mitt arbete med bloggen so far.

tillväxt på bloggen

I december så bytte jag från wordpress.com till wordpress.org. En väldigt tidskrävande process, men som kändes värt arbetet eftersom .org gav mig möjlighet att utveckla designen på min islandshästblogg, och också få tillgång till sökmotoroptimering och bättre statistikverktyg.

Det har gjort att det blivit ett glapp i statistiken i övergången kring flytten, men beräknat på de siffror jag har tillgång till, så har tillväxten sett ut såhär.

  • Antalet sidvisningar per månad har ökat med 20% under 2017…
  • … och har ökat med hela 58 % sedan november!
  • Antalet besökare har ökat med 60 % sedan 2017

Dessutom har jag klättrat på Google, och rankade häromdagen som nr 4 på sökorden ”blogg islandshästar”. Google-rankning är ju inget beständigt, utan kan variera från dag till dag. Mitt mål för 2018 är såklart att ranka stadigt högst 🙂

hur skulle du vilja att bloggen utvecklades?

Det känns så himla roligt att ni vill läsa och hänga med mig här på bloggen! Jag vill såklart lära känna er bättre, och därför är det jätteroligt när ni lämnar kommentarer. Jag svarar på alla 🙂

För mig är det också viktigt att bloggen ska ge er något av värde, och jag funderar mycket kring varje inlägg och vad ni skulle vilja läsa mer/mindre om.. Såhär kan du hjälpa mig att skapa en bättre islandshästblogg för dig:

  • Klicka gärna på det lilla hjärtat för de inlägg du gillar! På så sätt får jag veta vad ni gillar att läsa om, och skulle vilja ha mer av.
  • Skriv en kommentar om det är något inlägg som du blev inspirerad av, som väckte frågor hos dig, eller gjorde dig nyfiken på att veta mer!

Hoppas att du vill fortsätta hänga med på hur bloggen kommer utvecklas framöver!
Tack för att ni läser <3

islandshästblogg

Vad skulle du vilja läsa mer om närmaste tiden?
Ska jag skriva mer om hur man kan bli en hästentreprenör och lyckas med sitt företagande? Vill du läsa mer om vad min plan är och hur jag tränar mina hästar? Eller vill du ha mer träningstips och kunskap om att träna upp en lösgjord, liksidig häst med stark överlinje?

3